Author Archives: Weronica

Retro

Henrik (som aldrig riktigt kom över att Thommy Berggren inte var morfar i huset) och jag tittade på Monikas mat i går kväll. Det producerades mat på löpande band hemma i det påskstylade köket. Det är något förförande med alla fina skålar och Maria Liliegrens keramik . På något sätt känns det som om man själv skulle kunna göra precis samma sak i det där köket – eller i vårt kommande kök. Tänk när vi lagar påskmat nästa år. Då är vi i vårt nya kök. Ja, ni kan drillen nu…

Egen lemoncurd skall jag nog få till i alla fall. Annars ligger jag milslångt från någon Ahlbergsk matlagning för tillfället. Den enda som är glad är matpetaren Henrik. –Vill du ha makaroner? – JAAAA! Vad snäll Du är mamma! Annars har jag hittat vår gamla smörgåsgrill långt inne i skafferiet. Det känns nästan retro att göra klämmisar (som vi kallade dem när jag var liten) däri. Man ser sällan, för att inte säga aldrig, en smörgåsgrill i de Kitchen Aid-täta köken… Sann retro i sjukdomslandet.

Bild från TV 4.

Blå

agg-copy.jpg

I dag inleder Nilla på bloggen Tankebubblor sin färgvecka. Jag skall försöka att hänga med – gör det Ni också! I dag är det inte läge för några avancerade fotograferingsförsök, så jag glädjer mig åt min fredagsbild som tillkom innan däckningen. Jag brukar köpa hem lite färska blommor från torget, men i fredags fick dessa vackra ägg med torkade blommor följa med hem istället. Nu ligger de i en fönstersmyg och signalerar vår, trots att det snöar här i dag. Men snart stundar ljusare tider!

Vi är många som längtar nu. Man kan alltid göra som Henrik och bestämma sig att nu gäller det, oavsett temperatur. De nya gummistövlarna med coola bilar på utgjorde en för stor frestelse där de stod i hallen. Vad göra? Jo, man kan hälla vatten kvällen innan i sina fodrade gummistövlar, så att de blir obrukbara nästföljande morgon. För då måste man ta bilstövlarna. Och då är det ju bara vår!

Risigt

Tro det den som vill, men jo, här är det sjukstuga – igen. Denna vinter tycks allt bara gå runt i en evig spiral. Det är grått nu. Anna ligger med hög feber och oroar sig för att inte kunna deltaga i skolans melodifestival på torsdag. Men det är några dagar dit och vi hoppas på snabbt tillfrisknande. Nu får det banne mig räcka snart. Med hopp om en frisk påsk!

UPDATE: Det här var ju ganska kul. Jag var naturligtvis tvungen att testa med lite olika signaturer som Weronica och En mammas dag. Den bästa blev den här: En mammas dag is better than chocolate. Eller hur :-)?!

Poff

trevlighelglitentext.jpg

Luften har gått ur mig lite denna vecka. Poooof, sa det efter alla sena kvällar med hustankar, omritningar och bekräftelser. Nu har jag börjat drömma att vi bor i huset och det är väl ett gott tecken på att det mesta har fallit på plats. Nu kan jag se det mesta framför mig. Jo, visst kan det tyckas lite fånigt med min fablaisse för visualisering, men sådan är jag :-). Det känns viktigt och som en del i processen att faktiskt kunna se sig själv där fixa ugnspannkaka i köket och plocka dinos från allrummet där uppe.

Sedan är det det där med drömmar och realiteter. Min pappa är en praktisk man och kan fixa det mesta i hela världen, enligt Anna och Henrik. I går lovade han mig att han skulle ordna en ordentlig grund till torkvindan, så att den står pall för vind och tvätt. Jag har ju alltid visualiserat den här mycket vackra vindan i min trädgård. Pappa log lite bara. Vad skall du hänga på den där? Skall du ha den till prydnad? Tja, pappa. Ibland får väl kanske vissa saker stanna där i huvudet.

Jag hoppas att Ni alla får en fin helg! För egen del blir det en tidningshög som förhoppningsvis ger ny inspiration inför kommande stordåd, påskmarknad och same, same handling och städning. Sedan är det ju festival i morgon. Anna och Henrik hejar på häxan – det gör inte jag. Ha en fin helg!

Update: Cafébesöket och den friska luften fick mig i alla fall inspirerad till att fotografera och fixa med bilder. Så sov du lilla videung – igen.

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Droppe

pask-copy.jpg

Om en vecka är det skärtorsdag. Visserligen kommer påsken tidigt i år, men tiden har gått fort, fort framåt sedan nyår. Det är dags att smycka hemmet med lite pynt i helgen. Jag börjar tycka mer och mer om påskrelaterade ting och allt behöver inte vara gula kycklingar. I år syns mycket rosa i affärerna, även på påskpyntet. Jag har haft riset inne ett tag, men i helgen sätter jag upp mina vackra glasdroppar i det. Dropparna är ett av mina favoritting i hemmet. Vårvackert i mina ögon.

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Uttryck

Jag skall inte gå in alltför mycket på de gamla vanliga strukturerna om att det är skillnad på vem som säger något i vår värld. Det retar mig något oerhört att det läggs mer vikt vid att en man tar ton, än att en kvinna gör det. Vad som är omöjligt ena dagen, blir fullt möjligt nästa dag. Nåväl, målet får vara viktigare än medlen denna gång. Den sista dörren i huset är flyttad och alla förändringar som jag ville göra verkar gå genom. Skönt! Så moving on – mot tapeter, färgsättning och annat skoj :-)!

Det är sannerligen en rejäl utmaning att färgsätta ett helt hus innan man ens har varit inne i det. Det är svårt att förutse hur ljuset kommer att falla och hur man kommer att uppleva alla rum. I dag surfade jag på bilden ovan från en klassisk dansk tjugotalsvilla som är inredd med starka färger. I sovrummet vill jag skapa en vuxen reträttplats där man känner att man går in till något annat. Jag vill ha ett ombonat intryck och här tänker jag mig en tapet. Som vanligt velar jag mellan färgstark tapet och nedtonat uttryck på de andra tingen, eller som på bilden, en visserligen djärv tapet – men ändå grafiskt svart vitt-och färgstarka tillbehör.

När man tittar på bilden slås man även av hur lätt det är att förändra uttrycket om man har en neutral bas. Lägg på ett enfärgat överkast och några andra kuddar och det blir ett helt annat rum. I tanken lockas jag av förändringspotentialen, men jag vet även att jag har en tendens att stanna kvar vid det jag har. Om jag hänger upp en gardin, så hänger den där sedan. Jag är egentligen inte så mycket för att byta ut – annat än detaljer.

Jag funderar vidare. Fortsättning lär följa!

Bild från Boligmagasinet

Sommarkänsla

chipie-copy.jpg

Förra året var det mycket tal om de klassiska tygskorna från amerikanska Keds. I år lär det bli franska Chipie som blir skon på allas fötter. De mjuka skorna med en sliten look var stora på 80-talet och återlanseras nu i Sverige. De har redan fått mycket press och mer lär det bli. Och visst ser de sköna ut med den där lilla charmanta hunden där bak. Jag överväger starkt ett k-l-i-c-k.

Många med mig ser fram emot premiären av Sex and the City. Ett signum för Sarah Jessica Parkers Carrie är de corsages som hon bär till sina kläder. I vår och sommar ser modet och inredningen blommor överallt. Om man skall lyckas bära upp en röd ros, så gäller det att hålla de andra delarna i outfiten på en basnivå för att uppnå rätt effekt. Med denna kombination skulle jag nog ge rosen en chans en vågad sommardag på staden :-)!

Klänningen med utställd fodrad kjol och markerad midja som ger femtiotalssiluett kommer från H&M. Den fina väskan i strå som ger omedelbar sommarkänsla kommer från Tine K och finns hos House of Hedda. Rosen från Johnny Loves Rosie finns hos HQ Hair och skorna från Chipie kommer från Have 2 Have (som dessutom har fraktfritt hela mars).

På önskelistan: Vilstol

grythyttan-copy.jpg

Jag har alltid varit mycket förtjust i de klassiska möblerna från Grythyttan och i tanken har de stått där i min trädgård – den dagen jag får en sådan. Stolarna med det karakteristiska gunget står överst på önskelistan till vår kommande uteplats. Jag hoppas att tanken blir till handling när vi skall inleda vår första utesäsong i det nya huset nästa vår. 

Utanför mitt arbetsrum går en pardörr ut i trädgården. Och vad skulle väl inte passa bättre där än Grythyttans nyhet för året – vilstolen A3. Vilstolen med fotpall i design av Maria Håård och Jan Olf Ågren, skulle passa alldeles ypperligt för en paus i det gröna. Gung gör mig lugn, så stolen kan kanske antas ha vissa terapeutiska egenskaper. Ja tack!