Author Archives: Weronica

We decor life: Johanna Egemar – Ljus

I dag har jag den stora glädjen att välkomna en gästpresentatör till veckans tema i We Decor Life – Johanna Egemar som finns på Instagram här. Många med mig beundrar Johannas vackra bilder med en alldeles speciell stämning. Jag har även henne på tråden när det gäller fotografering och redigering och hoppas kunna återkomma till det här framöver.

LJUS

Fotografier handlar om ljus. Liksom hösten om det falnande ljuset. Weronica har bett mig välja veckans utmaning till We Decor Life. Vilket jag gör med stor glädje. Veckans tema är LJUS, tolka ordet som du vill i bild och text. Utmaningen pågår från torsdag till tisdag. Mitt oktoberljuset är glödande, gyllene och skimrande. Men vemodigt nog avtagande. Jag ser att här och där saknas det glödlampor eller så har de gått sönder. Skuggorna är mjuka, omfamnande. Jag jagar runt i lådor efter borttappade tändstickor. Ljusstakar hämtas fram ur skåp, dammas av och grupperas runt om i huset. Lycka till.

Jag tänker inte så ofta på mitt konstnärskap. Mer än att jag måste skapa för att må bra. Det är en naturlig del av mig och har alltid varit. De senaste åren har fotograferandet blivit det medium jag föredrar. Jag fick upp ögonen för det när jag gick en stylistkurs 2011 för Lotta Agaton och fick möjligheten att se Pia Ulin och Kristofer Johansson arbeta. För tre år sedan fick jag diagnosen utmattning. Vilket var följden av en hörselskada jag fått ett år tidigare kombinerat med ett för övrigt stressigt liv. Till en början var jag så sjuk att jag bara orkade ligga i ett mörkt rum och titta i taket. Allt eftersom jag blev bättre började jag gå ut i skogen och fotografera. Under ganska lång tid var den enda underhållningen jag orkade med korta klipp på paddan. Avskärmad från yttervärlden eftersom min hjärna inte orkade ta in mer än en ljudkälla i taget. Så jag fick dagarna att gå genom att titta på Moderskeppets alla kurser om fotografering. Ett klipp i taget. Jag älskar foto för att det är snabbt och enkelt men samtidigt tillräckligt komplext och avancerat för att jag inte ska tröttna. Min bildstil kallar jag själv ängslig. Jag har ofta svårt att vara konsekvent i mitt redigerande och letar alltid vad det är som gör att bilden kommer till sin rätt.

I framtiden vill jag försörja mig på mina bilder. Min passion för inredning och livstilsbilder har alltid funnits där. Och de senaste åren har intresset för att porträttera människor växt sig starkt. Att få fotografera bröllop är en magisk känsla. Liksom att få hänga med en treåring på upptäcktsfärd. Med kameran i hand har jag redan fått träffa många fantastiska människor och fått nya vänner.

Vill du vara med i utmaningen? Länka till din blogg i inlägget, så lägger jag upp dig här och återkommer även under nästa vecka med ett inlägg.

We decor life
Deltagare i temat

 

signature

We decor life: Inspiration till bords

Då är vi igång med We decor life. Jag har alltid lockats av det omedelbara i att arbeta med projekt i sociala media. En god idés förverkligande är inte längre bort än några tangentslag. Därmed inte sagt att jag inte har respekt för vad det krävs för att hålla liv i något som flammar upp. Det är något annat och kräver uthållighet, engagemang och livskraft framåt. Stort tack till er som redan så här första veckan gett förtroende med era bilder till taggen #wedecorlife på Instagram och till er som valt att deltaga med era bloggar. Jag hoppas att kunna erbjuda ett sammanhang som kommer ge inspiration och lust till gemensam kreativitet och genom det även ge mer till er som läser här.

Till bords

Denna vecka fastnade jag lite extra för den vackra dukningen som Karin på Vackert Naturligt bjuder oss på. Förutom den estetiska dimensionen tycker jag att man fick sig många bra tips till livs genom bidraget, påmindes om vackra svenska klassiker och hur tacksamt det är att ta med sig hösten utifrån in till det dukade bordet.

Arthur Percys fyrtiotalsservis Röd Rubin är en klassiker på loppisborden. Den här vinröda nyansen med dess sirliga gulddekorer är inte den som efterfrågas mest för tillfället. Formerna är vackra och även jag lockas mer när jag ser dem i svart eller grönt. Jag har dock lite vinrött i skåpen och när jag ser Karins dukning lyfta fram färgen i höstdukningen, slår det an en ton av att vara helt rätt i säsong.

Jag har desto mer rött glas från Reijmyre. Det är inte helt ovanligt på loppisar här, förmodligen eftersom glasbruket ligger i mitt landskap. Det är fortfarande fyndläge på svenskt glas, eftersom så mycket är omärkt. Här gäller det att ha ögonen med sig och lära sig att känna igen kvalité.

Det här tycker jag är en fin idé. Servera flingsaltet från ett snapsglas.

När Nobelpriset firade 90 år 1991 togs det i en stor satsning fram en helt ny servis. Servisen är skapad av Karin Björquist.

En av mina käpphästar är att använda sina vackra saker och att inte bara ha dem i skåp. Jag tror generellt att vi har blivit bättre på det. Och vi kan tacka forna tiders generationers sparsamma användning och vård av det vackra för att det finns så mycket porslin vintage. Sedan tror jag att vi är bra på att blanda nu. Skålar från loppis får samsas med arvegods och mer dyrbara ting. Det tycker jag är sympatiskt och inte minst ger det liv.

Glasen och besticken till Nobelservisen är designade av Gunnar Cyrén. Inte för att jag någonsin känt behov av speciella fiskgafflar, men visst är den här designen galant?!

Som sagt – en dukning behöver inte betyda en stor blomsteruppsats. Ta vara på det som finns ute i naturen. Det är så tacksamt att dekorera med löv som faller, kastanjer, ekollon – det mesta som markerar säsong. En klassiker är att skapa en girlang mitt på bordet med kvistar och blad. Det är ett fint tips för att hålla ihop dukningen och placera ljuskällor kring.

Jag känner igen mig i det Karin skriver om att göra en snabb moodboard genom att fösa ihop saker som man fastnar för på bordet. Man kan exempelvis se det här på en midsommardukning som jag gjorde i somras. Det är ett sätt att vara kreativ och som ganska ofta leder en till andra vägar än de som man först trodde att man skulle hamna i. Evighetsdekorationer/Alexander Otlieb och favoritduk/H&M.

På Instagram blev jag påmind av @benitalarsson om den här klassiska soppan som är standard den kallare årstiden hos oss. En klassiker i vårt kök.

Och så ledde tonerna i detta inlägg mig till Höstens bästa interiörfärger hos Dagny Fargestudio. Jag står inte inför något “måla-om” projekt, men färger och nyanser inspirerar mig fullt ut ändå, exempelvis när det gäller dukning.

@mittsextiotalshus skrev i går till sitt bidrag till #wedecorlife: Vardag var dag. Jag försöker att se det vardagliga som det verkligen är. Själva livet helt enkelt. Här och nu. Att kunna glädjas åt en middag i all enkelhet en tisdagkväll skänker mig frid och glädje. Viktigt att påminna sig om. Det stora i det lilla. Varje dag.

Det har varit så roligt att ta del av alla era betraktelser kring temat Till bords! Kika in till Stiliga Hem för en fint uppdukad lördagsbricka, Emmas samling för en betraktelse om verkligheten vid bordet, Hannas stil som bjuder på lördagsmiddag – blir sugen på att testa detta recept, Karin A som öppnat upp sin blogg igen – hurra – och bjuder på frukost i fagert ljus och sist men inte minst Blomster & Bakverk som lagar frestande soppa.

We decor life

signature

Hur man gör en tedrickare glad

Ja, hur gör man en tedrickare glad? Jag är faktiskt förvånad över att te fortfarande i så hög utsträckning är styvmoderligt behandlat. Det här gäller etablissemang av varierande standard. Man kan bli förvånad över hur en del ställen som håller fanan högt i övrigt, fortfarande nöjer sig med ljummet vatten och några påsar med obestämt innehåll. Nej, gör om och gör rätt.

Att dricka te är något annat än att dricka kaffe. Nummer ett. Skaffa ordentliga tekoppar. Erbjud något annat än en liten kopp utan öron. Det som jag blir gladast över på ett café är att bjudas en kanna, men om det alternativet inte är aktuellt – satsa på koppar modell större som är avsedda för te. Nummer två. Se till att ha tempererat vatten – helst inte från en kaffemaskin. Det är inte roligt att sätta sig ned med ett fint bakverk och få ljummet tevatten till. Nummer tre. Viktigast på listan. Se till att erbjuda bra te. Som tedrickare blir man beklämd över att hänvisas till en påse Lipton English Breakfast… Om man inte vill tillhandahålla ett litet urval av löstéer – rekommenderas ändå att tänka över detta – så finns det massor av bättre ekologiska sorter på påse. Se till att det finns några varianter av bra svart te, gärna något som är smaksatt, till fikastunden. Ha inte bara Earl Grey som ett standardte som skall fungera till allt. Verkar detta klurigt och dyrt? Nej då. Tänk på hur många nöjda tedrickare som kommer tillbaka som ges i utdelning. Upp till kamp för bra te!

Det får bli lite mer Till bords under We decor Life:s flagg denna måndag – med Signe Persson Melin-tema. Kanna, kopp, teburk, coaster och en assiett ur serien Chess som jag skrev om i fredags. Viva Persson Melin! Jag är tämligen konservativ när det gäller smaker, men varierar lite efter säsong. Just precis nu kan jag rekommendera NK:s svarta höstblandning. Det är ganska fruktigt för att vara ett te som jag tycker om – citron, kanel, äpple och vanilj – men sötman balanseras friskt. På med handledsvärmarna – vilken ruggig start denna vecka fick.

signature

7 a week: Första helgen i oktober

Vilken himla fin brittsommarhelg vi fick här hos mig denna första i oktober! Jag tackar och bugar för fint växthusliv och perfekt utflyktsväder denna söndag. Jag begav mig med min vän till Löfstads slott här i Östergötland. Vi hade bland annat siktet inställt på den för säsongen nyöppnade Handelsträdgården. Tanken har varit att uppföra ett växthus som liknar det som en gång låg på platsen – läs om historien här. Man har uppfört ett 130 kvm stort hus genom Sweden Greenhouse. Vilket hus sedan! Otroligt vackert i en grön nyans med mur och med slottet som fond. Det skimrade lite extra i oktobersolen. Jag kanske hade hoppats mer av sortiment – och bakläxa vad gäller tedrickare – men här finns förutsättningar till något riktigt bra.

Jag är förtjust i Heart of Lovikkas sortiment och säsongen är här när jag tar fram värmande ting härifrån. Nu har man släppt höst- och vinterkollektionen med bland annat den vackra tröja Stina.

Klassisk verandaestetik med bryggeristolar och bord med järnfot och marmorskiva på Löfstad slott. Bara så vackert.

I morgon är det premiär för den svenska storsatsningen Vår tid är nu. Som jag hoppas på att det här är riktigt bra. Det var ett tag sedan en svensk serie riktigt grep tag i en – hoppas att den här gör det.

Jag puffar alltid för att besöka slott och herresäten som finns runt oss. De stora parkerna är så vackra nu när hösten får löven att börja skifta färg. Missa inte heller att gå en guidad visning med en kunnig guide för att få ut mer av besöket. Löfstad slott har bland annat koppling till Axel von Fersen vars syster Sophie von Fersen bodde på slottet. På så vis fick man sig även lite fransk historia till livs i dag med den mytomspunna relationen mellan von Fersen och drottning Marie Antoinette.

Den här boken flimrade förbi i flödet från Bokmässan. Det hela verkar mycket intressant med forskning kring det vi omger oss med i våra trädgårdar.

Oktoberbestyr i trädgården. En annan säsong nalkas.

Väl mött nya veckan!

 

signature

Fredagssvepet 39/17

På söndag har vi den första dagen i oktober. Må den månaden komma med ny energi och många fina dagar. Men först tar vi oss an ett fredagssvep i vanlig ordning. Håll till godo med veckans version. Hållbart mode är aktuellt hos de flesta aktörer. Kedjorna har sina premium quality-linjer, vilket är positivt. Jag tycker exempelvis mycket om H&M:s satsning där. Å andra sidan. Är det ett slags alibi för att fortsätta att prångla ut nyheter vecka efter vecka som vi knappast kan ha ett behov av?! Filippa K lanserar kampanjen #NotThatComplicated som går ut på att allt vi behöver är sju basplagg i garderoben. Frågan är vad som händer om människor verkligen lyder rådet – skaffar sig det mest basala, helst då av god kvalité som håller länge – och sedan är nöjda med det? Det blir spännande att följa konsumtionsmönstren framöver och om företagens “selling-point” kommer att förändras. Är vi för evigt fast i marknadsekonomins “köp-köp-köp” eller finns det en alternativ framtid? Stora frågor, men intressanta att tänka kring. Filippa K

Dubbelknäppt kavaj var ett tag sedan. För alltid förtjust i klassiska rutor. H&M

Skrufs glasbruk som blåser Daggvasen till Svenskt Tenn, gör nu även Carina Seth Anderssons Pallo i svart. Man får åttiotalsvibbar av såväl kavajen ovan som av det svarta glaset. Artilleriet

Vackert nautiskt tryck Hexacoralla/Artilleriet.

Och vad säger vi om alla klassiska mattpiskor som åter syns på tjusiga kroklister? En svunnen tid då allt skulle ut och få sig en omgång av husmodern en gång i veckan eller kommer vi att stå och piska dammet ur mattorna igen? Jag tror mest på att formen är vacker, att man gillar rottingen och att det skänker en viss nostalgi – även om det var ett tungt arbete att hantera hemmets textilier på det sättet. Jag nöjer mig med att fortsätta med min rensning här hemma. Det blir bland annat en stor laddning med böcker som skall skänkas vid helgens loppisturer. Granit

Veckans “ögon på” i vintagesvängen. Signe Persson Melins Multipot för Boda Nova är en klassiker på loppisborden. Jag spanar efter Persson Melinska ting i allmänhet – gärna serien Chess som är så vacker i den bruna varianten som syns på mittenskålen här. Bukowskis

 Görlev/Tillfällig kollektion hos IKEA

Som sagt, kokböcker blir mer och mer stående till förmån för digital inspiration. Jag faller ofta för det som Sofia Wood presenterar, bland annat att testa lite nytt på helgpizzan. Make it Last

Mistakes – Tove Styrke

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

We decor life: Till bords

No time like the present. Eller något i den stilen. Stort tack för respons på mitt inlägg kring att skapa efter gemensamma teman igen. Roligt att vi är fler som tänker i samma banor. Jag vill att detta skall vara ett levande nätverk som drivs av lust och inte av krav. Jag tänker att jag försöker få ut ett tema på torsdagar. Sedan är temat öppet för bidrag till och med nästföljande tisdag. Om man vill vara med så kommenterar man med länk på torsdagsinlägget och skriver i sitt inlägg att det är ett bidrag till We decor life hos mig. Jag länkar här till deltagare. Kanske kan det bli en samlingsomgång för att se vad som kommit ur orden i text och bild med en sammanställning av länkar. Jag vill gärna att detta skall vara så interaktivt som möjligt. Jag tänker mig att man som deltagare är varmt välkommen att komma med förslag på ord som skall tolkas. Jag kommer också nyttja all den samlade kompetens och kraft som finns i bloggosfären och bjuda in till att presentera teman. Jag vill uppmuntra er läsare att komma med idéer om vad ni skulle vilja se för inlägg. Se det som en möjlighet till önskeinlägg. Önska på – stort som smått. Det är så roligt att höra från er.

Nu tar vi oss an det första temat i We decor life.

Till bords

Med det säger jag varmt välkommen hem till vårt matbord. Jag börjar med några enkla idéer för att få höstkänsla i dukningen. Ta in höstlöven som börjar skifta i färg därute. Jag knipsade av en förvuxen gren på vår schersmin som vi har utanför köksfönstret. Man behöver inte alltid ha flådiga blomsteruppsättningar – det här skapar en svårslagen säsongsstämning. Köp ett murrigt tygstycke på loppis och lägg på bordet. Här hade jag turen att fynda Sandersons klassiska Tally Ho. Slösa med ljus och fotogenlampor.

Låt maten bli mustigare och följa säsongen. En soppa är precis vad smaklökarna längtar efter nu. Till vardags äter vi ofta den här barnvänliga anrättningen tillsammans med något gott bröd. Om man vill lyxa till det så gör man en liten dessert med äpplen efteråt.

Jag fick en kommentar för några veckor sedan som jag har tänkt mycket på. Det där med att ha lämnat småbarnsåren bakom sig, att kunna ha saker framme på ett annat sätt, att få dricka te i fred och att ha tid till sina egna intressen. Nu när jag har allt det där, så saknar jag naturligtvis det som en gång var. Jag skall inte säga – ta vara på tiden, för den går så svindlande fort – men jag märker att jag tenderar att formulera mig precis så i tanken. Det är här vid matbordet som jag samlar på kvällar när barnen vill sitta kvar. När de bubblar av saker att berätta. När de visar videoklipp på Youtube och har musikquiz. Åh, som jag tycker om det. Jag vill bara ha dem kvar, länge, länge. De dagarna är mitt till bords som allra mest värdefullt.

We decor life

DELTAGARE I TEMAT

Stiliga Hem

Emmas Samling

Hannas stil

Vackert Naturligt

Karin A Fotografi

Blomster & Bakverk

signature

Svenskt Tenn: Tre öar i Svarta Havet

Höstens stora utställning på Svenskt Tenn är namngiven efter mönstret Tre öar i Svarta Havet av Josef Frank. Textilen var en av de första som Frank formgav för firman 1936.

Som sagt, jag fascineras ständigt av de helt olika uttryck som dessa ting kan få beroende på omgivning. I höst är det svart för hela slanten som ackompanjerar den klassiska formgivningen. Min rensning har nått till en stor bokhylla här hemma. Där fann jag tidningsuppslag med den helvita utställning som Svenskt Tenn gjorde 1997. Den får nu sin motsats.

Utställningens stora stjärna är Carina Seth Anderssons klassiska Dagg-vas som nu kommer i svart. Jag kan tycka att trenden att mjölka ur produkter med att lansera dem i olika utföranden har gått lite väl långt. Här förankras dock vasen i ett sammanhang vilket gör att den känns mer rätt. Och man skall inte förakta vad denna glaspjäs har betytt för återkomsten för den svenska glaskonsten. Det om något är värt att applådera.

En annan klassiker från Svenskt Tenn är möbeltyget Vägen som Estrid Ericson skapade tillsammans med Margit Thorén 1949. Det har en vacker lyster och kommer nu i en svart nyans.

Black is b[l]ack

signature

We decor life

Vi närmar oss oktober. Det är traditionellt sett en månad av kreativitet för min del. Jag har varit med och ordnat fotoutmaningar på Instagram och i samband med det startat upp projekt med Tina. Decor Life var en intensiv förälskelsefas, men förmådde kanske inte riktigt att ta steget till den kontinuerliga kärleken som kräver underhåll och näring för att växa. I grunden är det dock en sådan god idé. Jag tänker att den här oktober kan få vara den månad då jag gjuter liv igen tillsammans med er. Någon fotoutmaning för varje dag i månaden blir det inte i nuläget, däremot känner jag att jag skulle vilja prova med veckoteman såväl på blogg som på Instagram. Dels behöver jag själv en spark i baken för att göra fler interiörinlägg som jag fått önskemål om, dels saknar jag den gemenskap som mycket fanns förr med levande nätverk. Jag vill tro att det finns ett intresse för att åter samverka och skapa tillsammans. Vad säger ni?

För den där tanken om att många blommar tillsammans är fin tycker jag. Dahlia, Syrénhortensia, Höstanemon, Tandpetarsilja, Ros Iceberg, Rosenskära och Eucalyptus från trädgården får en antydan av försommar med de sista blommande Stjärnflockorna. En lite romantisk, skir känsla mitt bland alla sprakande höstfärger.

Med hopp om en fin start på veckan!

signature