Våren dröjer – vi tar en vintermånad till först – men ljuset. Det är här igen och är så välkommet. Blommorna flankeras dock av en ljusarmé ett bra tag till.
Och så tycker jag att vi en gång för alla återerövrar hyacinten som den vårblomma den är. Den börjar bli mer och mer vanlig som snittblomma även i dessa tider. Den doftar precis lika gott en torsdag i februari.
♡
Murgröna på båge – speciellt i en traditionell kruka – kan vara på gränsen till “ack-så-konventionellt-och-trist”, när växterna man ser mycket nu snarare går mot spretigt och vildvuxet. För ett antal år sedan var det ringlande murgrönor överallt – det fanns helt enkelt inte något trendigare och tjusigare att ha i kruka hemma. Allt går i cirklar som bekant och här är det väl även fog att tala om en klassiker. När krukorna gapade tomma här hemma efter alla amaryllis, köpte jag mig några vaxrankor. Ja, för det är inte en murgröna på bilden. Vaxrankan är inte släkt med murgrönan, men påminner onekligen mycket om densamma och är torktålig med vaxartade blad. Om man gillar den gröna klassikern, rekommenderas absolut att ta en titt på den här som är betydligt mer lättskött.
Jag blickar avundsjukt mot självplockningen av tulpaner på Ulriksdals – se bland annat här hos At My Casa och här hos Flowers & Feasts. Här i staden finns det i Trädgårdsföreningens växthus, men det är lite kvar till huvudstadens blomprakt om man säger så. De har i alla fall den goda smaken att driva fram en av mina favoriter – Verona. Det är en fylld tulpan med många kronblad och en svag doft av citron. Den gör mig sannerligen glad så här i början av februari.
♡
Jag tar mig an en ny kategori här på bloggen så här i slutet av januari. Jag tänker mig att lyfta vintageföremål framförallt hemma hos mig, men kanske även hos andra. Jag lägger ingen annan innebörd i vintage än att det är saker som varit med förut och så tycker jag om ordet, även om jag nog mest använder loppis i vardagslag. Det är mycket möjligt att det blir en del inlägg på lördagar, eftersom det är min loppisdag då jag tar mig runt på några stamställen. I dag blev det en hög med antiktidningar och en tavla. Jag köper sällan tavlor – vet egentligen inte varför det känns som ett mycket större beslut än annat pynt – men i dag blev det ett grafiskt tryck. Sven Frödin är konstnären. Redan i affären såg jag just detta sammanhang för den. Jag tänker för det mesta så på loppisar – var skall den här saken finna sin plats där hemma?
Jodå, ni befinner er fortfarande på min blogg, även om ni är vana att se betydligt mer färg och mönster än så här hos mig. Vasen Mantello av Pia Törnell köpte jag på Myrorna i somras och det var lite som om den väntat på detta. Jag tycker om hur de skulpturala formerna i vasen tas upp i tavlan tillsammans med den strama Bestlitelampan. Det bästa med att köpa tavlor på loppis är att de är inramade och klara – bara att ställa fram. Spegelglas gör något med rummet på en gång med reflektioner och skuggor som uppstår.
Med eller utan sakleteri – hoppas er lördag är fin!
♡
Känslan för blått började med det här fagra björnbäret av Nygårds Maria Bengtsson som jag fann till ett fint pris i förra veckan, efter att ha önskat mig det några år. Rubus fruticosus är ett av mina favoritbär. Dess karakteristiska smak ger balans till sin mer söta kusin hallonet när de möts på sensommaren. Jag hyser goda förhoppningar om att detta tryck skall få glänsa direkt när det kommer hem istället för att föra en tynande tillvaro i ett papprör. Jag har redan en ram på lut och dessutom en spik på väggen efter en flyttad tavla, så oddsen får anses goda.
Sedan fortsatte det med ett rabattincitament inne hos H&M. Jag har haft linnedukarna i några år och tycker mycket om dem. De gör att man använder duk lite mer – in i tvättmaskinen och sedan torktumla lätt. Nu väntar jag hem en mörkblå variant som kommer att förstärka denna ton i vårt blommiga matrum. Jag inbillar mig också att detta är en mer tålig färg som gör att duken överlever lite längre med vardagens spill och smulor.
Sedan finns det blåvita porslinet där i vanlig ordning. Allt passar ihop i den färgskalan tycker jag – nytt som gammalt och olika mönsterbilder. Det är bara att mixa efter behag.
Så får den här tröjan på realisation hänga med som ett bonustips. Det är ju viktigt att matcha sin inredning som vi alla vet, blink, blink.
Blått är flott
♡
Jag fick en sådan vacker krya-på-dig bukett i veckan. Den är nästan som blommorna på bokmärkena som jag samlade på som liten – färgintensiv, nästan lite overklig och alldeles ljuvlig. Hyacinterna har puffat mot mig i soffhörnan hela helgen och det är en sådan näpen kombination med ranunkler, tulpaner och anemoner.
Färg vill ha mer färg, så jag föser fram det från mitt soffhörn. Med hopp om en fin avslutning på helgen!
♡
Jag håller läger i soffan med några nödvändigheter inom räckhåll. Om ni liksom jag tycker om klassiska interiörer med inspiration från Estrid Ericson och Josef Frank – missa inte aktuellt nummer av Hem & Antik. I vanlig ordning älskar jag ordnade samlingar och mycket är mer, vilket man sannerligen får här. Och kanske skall jag samla mig för en Fornasetti-investering till slut? Min loppiskorall för en tia ligger i lä, men ett myllrande virrvarr som det i hyllan på bilden inspirerar mycket. Glass i stora lass intas för halsen – just nu Lejonet & Björnens Lakrits – och kanske skall jag ge mig på den första koppen te sedan i torsdags. Den lilla modellen av Signe Persson Melins tekanna för Design House Stockholm köpte jag på loppis för några veckor sedan. Och så har sonen namnsdag. Bästa Henrik. Hurra.
♡
Utanför fönstren är det isande kallt. Den där riktigt bitande kylan är tillbaka och det är ett gnistrande vackert vinterlandskap. Här inne ståtar de första körsbärskvistarna för säsongen. Det är alltid lite av ett vågspel huruvida de där späda gröna bladen förmår att veckla ut sig och visa sin blomma, men vem kan låta bli att njuta grönska av detta slag nu.
Många tycker att det är svårt att få till det i de stora runda vaserna som kräver sina uppsättningar. Jag säger – passa på nu. Personligen tycker jag att Carina Seth Anderssons Dagg kanske är som allra vackrast med kvistar i.
♡
Jag bläddrar i inspirationsböcker, planterar de första pärlhyacinterna och blir i vanlig ordning denna tid på året inspirerad av ljuset som får fritt spelrum. Jag har ett isande kallt vinterlandskap här hos mig, vilket även det gör sitt för kreativiteten. Jag läser om bloggares målsättningar och planer. Jag känner mig kluven om jag skall skriva något om mina tankar för bloggen här, eller om alla pilar skall få bero i mina anteckningsböcker. Jag blir inspirerad av att läsa liknande inlägg, men jag vet också hur en publicering kan verka som en tvångströja som är svår att komma ur. En balansgång helt klart – som så mycket annat i livet.
Nu dags för en av mina vinterfavoriter – ljudet av knarrande snö under skorna. Hoppas att ni får en fin Trettondagsafton!