Category Archives: Höststämning

Höst i trädgården

Det börjar bli dags för det där allra sista ute i trädgården. Kylan kryper allt närmare, det siktas snö på väderapparna och på söndag ställer vi om till vintertid. Det är bara att inse att det är tid att samla ihop sig för ett grönt farväl för i år.

I år har jag inga höstplanteringar alls. Det kändes som om sommaren hängde kvar så länge och så även dess blommor. Jag har istället pumpor som dekoration. Jag dukar med dem, lägger fram på olika ställen bara för att de är så vackra och har haft ett gäng ute i växthuset.

Jag har fått ett antal frågor om vinterförvaring av dahliaknölar så jag sammanfattar hur jag gör här. Jag gräver upp när frosten kommer. Jag tar en grepe runt knölen när stjälkarna klippts av och skakar bort så mycket jord som det går. Sedan lägger jag dem på tork en vecka och tar bort ännu mer jord. I år kändes de inte torra efter detta steg, så de fick ligga en vecka till. Sedan märker jag upp dem med lapp och snöre – jag tror mig alltid ha bättre minne än vad jag i själva verket har. Om de nu är riktigt torra slår jag in dem i tidningspapper och förvarar i sockerlådor i förrådet. Många drar sig för detta steg – men så himla krångligt är det inte. Och en knöl brukar kosta runt fyrtio kronor, så det är inte hela världen om man vill köpa nya på vårkanten. Fördelen med att spara dem är att man får större plantor och så är det lite kul att ha gamla exemplar.

I pallkragarna är det växelbruk med tulpaner ner när dahliorna är upptagna. I år väntade jag ut lökrealisationen, så det blev ett urval av det som fanns kvar helt enkelt. Jag tänker även plantera i kruka och förvara i växthuset över vintern.

Stämningarna börjar skifta som de alltid gör så här års för min del. Nu kulminerar hösten och de starka färgerna. I går köpte jag några tidningar med julinspiration och började bläddra i. Det är inte så att jag börjar dekorera med tomtar nu – inte alls – men sinnet och inspirationen börjar söka sig åt det hållet. Men för nu njuter jag höst med ett nytt te i koppen. Stormvarning från den lokala teboden med mycket smak och en distinkt bas av kryddnejlika viskar om andra tider.

signature

Höst med Kockums Jernverk

ANNONS

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED KOCKUMS JERNVERK

Nu tar jag med mig de nylanserade emaljkärlen från Kockums Jernverk in i hösten och till en klassisk söndagsmiddag. Vi börjar ute i trädgården med lite varm must. Det är inte riktigt glöggtider ännu, men det kan ändå vara trevligt med något värmande när höstvindarna ilar runt knuten och man samlas utomhus. Passa på att köra äpplen i en råsaftcentrifug om du fortfarande har många kvar av årets rika skörd, annars finns det god must att köpa i affären. Här är musten bara uppvärmd på svag värme i grytan och smaksatt med en liten kanelstång i varje glas. Gott för såväl stora som små.

Med hösten kommer viljan att boa in sig på nytt med mer textilier och mustiga grytor. Här förbereds en rustik dukning med linne, äldre franska bistrobestick, italiensk keramik och prydnadspumpor som dekoration, tillsammans med Kockums emalj. I centrum ståtar den stora grytan Bellied Pot som med sitt formspråk önskar välkommen till bords med doften av en klassisk Boeuf Bourguignon.

Den franska köttgrytan är mycket sinnebilden av höst för mig. Det är doften, smaken och känslan av att det stundar andra tider. Det finns oändligt många recept att ta till här. Jag öppnar alltid min rödvita kokbok från Ica som jag fick i present när jag flyttade hemifrån. Jag serverar med ris och något gott bröd till – här i Kockums ugnsform som även kan användas till uppläggningsfat. Det här är en rätt som tjänar på att lagas till någon dag i förväg – perfekt att bara värma upp till servering när man har gäster.

Det fina med de emaljerade kärlen är att det bara är att ställa fram dem till dukningen. De har ett estetiskt värde i sig, vilket gör att de går direkt från spis till bord. Den här färgställningen i crèmevitt tillsammans med den gröna kanten ger mig nostalgiska känslor och känns verkligen sprungen ur en svunnen tid. Det lär bli många höstgrytor framöver i denna uppställning.

Efter middagspromenaden – sätt barnen på att samla in ekollon för att driva upp små miniekar på fönsterbrädan – känns det gott med något lite lättare när smakerna av den mastiga grytan fortfarande finns kvar. För att blidka de små som kanske inte alltid uppskattar det franska köket, serveras glass med kolasås.

Egen kolasås

Blanda 1 1/2 dl grädde, 1 dl 3% mjölk, 2 msk socker och 1/2 dl ljus sirap i en kastrull. Koka upp och koka ganska kraftigt utan lock tills den blir ljusbrun ca 10-15 minuter. Lägg i 1 msk smör och rör om. [Recept av Monika Ahlberg]

Även kolasåsen går utmärkt att förbereda innan. Det är gott när den är lite varm. Kockums bringare kan man ställa på spisen och värma på lite inför servering.

Varmt välkommen till köket, Kockums Jernverk!

Styling och fotografi: Weronica Fremenius

 

signature

Bara vackra ting: Gör höst med vintage

Att leta efter inredning vintage är ibland att inte ligga i fas med vad man tänker sig behöva. Det är både charmen och frustrationen med att vara sakletare. Nu har det fallit sig så att jag har funnit saker som har fått sin plats i matrummet. Jag vill visa på inspiration i samklang med naturen, med vintage och inte prata om några nya kuddar i höstens färger som piffar upp och gör ombonat. Sådant finns på så många andra ställen. För mig är det istället kreativt och inspirerande att inreda a´la Franks accidentalism – mer med tillfälligheter och krockar än med en helt färdig plan. Och tänker man sig att handla mycket vintage, så blir det fallet helt naturligt. Nypon är så vackra nu och tar upp färgen i tapeten och i lampskärmen med Jobs Trollslända. Och man kan finna det mesta på loppis. I helgen fann jag två ljusstakar av Mikaela Willers som blev en grupp med en jag redan hade. Ljus behövs, för nu är mörkret här på allvar.

Jag spanar alltid efter textil och ett riktigt bingo-fynd var fyra våder av Maria Åströms Blad för IKEA. Textil gör så mycket för känslan och efter att framförallt ha haft hissgardiner i vitt linne byter jag successivt ut när jag hittar. Här blev det ett så fint möte mellan mönstren tycker jag. Josef Frank och Maria Åström. Två favoriter bland mönsterkreatörer.

Nu när dahliorna är ett minne blott i trädgården kommer en tid när jag framförallt tar in kvistar med exempelvis nypon. I dag såg jag att någon hurrade på Instagram för att tulpanerna äntligen är här. Sådant får jag riktiga rysningar av. Väl bekomme om man glädjer sig över hårt drivna blommor som fraktas hit från Holland. Jag tycker snarare att vi skall ta tillvara på våra säsonger. Just nu är det mycket prydnadspumpor. Jag har fyllt en hel skål med de vita – ett arrangemang som står sig tills adventsförväntan kickar in.

Nytt in till läshörnan är ett tidningsställ i rotting och en läslampa i metall med mässingsdetaljer.

En abstrakt tavla har också tillkommit i höst. Här gick jag mest på känslan av att tycka om färgerna och var den skulle sitta i hemmet. Grafiska blad är ofta prisvärda och väl värda att hålla utkik efter. Det behövs ganska lite för att se ett rum i ett nytt ljus. Varmt välkommen på allvar hösten!

signature

Kockums Jernverk

ANNONS

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED KOCKUMS JERNVERK

I höst är det åter dags att ta in emaljen i köket. Kockums Jernverk lanserar nu de klassiska kärlen i ny tappning och uppdaterade färger med ledorden form, tradition och hållbarhet. För mig som ofta går på loppis möter inte sällan äldre generationers emalj på hyllorna. Den vaniljgula färgen med sin gröna kant eller det blåvita har inte förlorat sin dragningskraft som dekorativa föremål med patina. Nu är det tid att börja bruka emaljen i det moderna hushållet. Kärlen fungerar på alla spisar, även induktionshäll. Läs om tanken bakom varumärket här. Ekot från historien förenas med nutida design i kvalitativa ting att leva med länge. Produktionen sker i ett gammalt emaljverk i Serbien där kunskapen finns kvar. En favorit är den större grytan som kallar på en puttrande höstgryta till söndagsmiddagen.

Sensommarens överflöd har gått över till höst. Det är tid att skörda, bevara och lagra – och inte minst njuta av allt gott som fortfarande finns. Passa på att besöka en Bondens Marknad i närheten eller åk förbi en av alla de gårdsbutiker som finns. Smaken av solmogna tomater är inte helt fel att bevara i en sås till kallare tider – här i klassisk kastrull . Kryddor går att torka för att förgylla vinterns alla grytor och varför inte göra klassikern inlagda rödbetor som här syns i durkslag. Kronärtskockor har mest varit dekoration i mitt kök – fint så på hösten – men jag skall även prova att koka själv i större gryta och äta med citron och smör. Ett säkert höstkort är att skära ned allt det man tycker är gott i grönsaksväg och grädda i en ugnsform. Att tänka på när man använder emaljerade köksprodukter är att bruka redskap som inte skrapar ytan. I plastbantningens tid är såväl emalj som trä bra kompisar.

Trädgården går snart i vila, men behöver fortfarande omsorg. Om man vill njuta av blomprakt till våren är det tid att ta sig an plantering av lökar. Än finns tid för en fikastund utomhus. Tanken med produkterna från Kockums Jernverk är att designen skall göra att de kan vara med hela vägen från tillredningen i köket till ett dukat bord.

En dag i trädgården där kroppen får arbeta behöver sannerligen en stund i silande sol med något gott på tallriken. Här är det en snabblagad äppeldessert i den fina ugnsformen med vaniljsås i kannan.

Kanel – och honungsbakade äpplen

*Sätt ugnen på 225 grader. * Skala och klyfta 8 äpplen. * Strö 1 dl havregryn och 1 msk kanel över äpplena. * Smält ihop 4 msk smör med 4 msk honung och ringla över äpplena. * Tillaga mitt i ugnen 10-12 minuter. [Recept från ICA Buffé]

Det gäller som sagt att passa på att använda alla grönsaker som är i säsong nu – inte minst pumpor och betor. Vi är vana att sätta fram en stor orange pumpa som dekoration, men man får inte glömma att det finns så mycket gott att göra i köket. Här förbereds en rätt med rostad butternutpumpa som är en av mina höstfavoriter. Att välja betor av olika slag ger härlig färg till rätten – polkabeta, gulbeta och rödbeta i durkslag. Chilismör att ta över grönsakerna görs här i kannan.

Rostad butternutpumpa

* Sätt ugnen på 225 grader. * Skala, kärna ur en butternutpumpa och skär den i klyftor. * Skölj, skala och skär 4 betor i klyftor. * Lägg grönsakerna i ugnsformen. * Dela en vitlök på mitten och lägg på. * Strö över 1 dl mandel. * Krydda med salt, torkad salvia och rosmarin. *Ringla över olivolja och grädda i mitten av ugnen cirka 25 minuter.

*Gör chilismöret * Blanda 75 gram mjukt smör med chili efter smak, två pressade vitlöksklyftor och 1 krm salt.

*Ta ur formen ur ugnen. * Klicka över smöret, garnera med färska örter och strö ev över chiliflakes. Ät som en vegetarisk rätt med gott bröd till eller komplettera med en ugnsrostad kyckling. [Recept av Elisabeth Johansson för Mitt Kök]

Varmt välkommen till köket, Kockums Jernverk!

Styling och fotografi: Weronica Fremenius

signature

Boställets vedugnsbageri

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED BOSTÄLLETS VEDUGNSBAGERI

Jag är sprungen ur myllan. Mina stigar gick runt de östgötska sädesfälten. Vägen till Klockrike ledde hem. De röda ladorna lyste som facklor i höstsolen när vi slättens barn tog bussen in till staden. Då längtade vi bort. Nu längtar jag tillbaka.

Ut från staden till små slingriga grusvägar som leder längre ut på landet. Om man kör in på en av dem ungefär två mil från Linköping, kommer man till Boställets Vedugnsbageri. Svenska folket mötte 2017 i sällskap med Mandelmanns gård i TV-soffan. Det blev ett slags manifest för den rörelse som känts länge nu – längtan till det lilla livet, jorden, det nära och de kära. Även om vi inte alla tar det steget fullt ut, så är intresset för utflykter till den miljön större än någonsin. Karin Lorin med familj gjorde resan. Efter ett tag började tanken komma om att försöka finna en verksamhet som kunde möjliggöra att arbeta hemifrån. Den stora röda ladan blev utgångspunkten för tankar kring bageri och café. Hösten 2011 öppnade Boställets Vedugnsbageri. Från att ha varit en småskalig rörelse har det utvecklats till något som drivs året runt.

På Bostället är säsongerna alltid närvarande. Omgivningen blir en del av upplevelsen när den milsvida utsikten över Östgötaslätten ändrar skepnad över året. De vidsträckta fälten bildar en fond där landskapets karaktär skänker stämning till platsen. När löven faller dras blickarna inåt igen och ladan får spela huvudrollen när utemöblerna tas in.

När man går in genom dörren möts man av doften av nybakat bröd. Ladan har en öppen planlösning, så här ser man rakt in till den stora vedugnen som är hjärtat i verksamheten och ger brödet en speciell karaktär.

Allt bröd är gjort från grunden med lokala råvaror. Handens verk är alltid närvarande och som cafébesökare ser man verksamheten på bakbordet när man beställer. I samspel med mer moderna inslag värnas det om de traditonella bakverken.  Årets Östgötadagsbakverk blev exempelvis en Arrakskrans, inspirerad av 50-talet, från Bostället.

I ladan där man nu sitter och fikar fanns mjölkkor till på 1950-talet. Namnskyltarna i taket minner om en annan tid, samtidigt som historien levandegörs. När vindarna tar tag utanför ladan känns det fint att värma sig med en kopp varmt med tilltugg i båsen där korna en gång huserade. Bostället har även utökat cafédelen med en vinterträdgård som erbjuder fler platser.

Sommar är mer av klassisk utflyktssäsong för många av oss. När det gäller ställen på landet är de även förknippade med att sitta ute i solen och äta bullar. Det är kanske ändå en regnig novemberdag som man behöver en utflykt som mest?

På Bostället serveras även lättare luncher i säsong – här färg- och smakterapi i form av en höstsallad med bröd.

För mer information om Bostället, aktuella öppentider och saker på gång besök hemsida, Facebook eller Instagram.

En fika är aldrig långt bort. Unna dig en utflykt till något fint ställe.

Fotografier: Weronica Fremenius

signature

Tiden som går, the circle of life och vackert gammalt

Annelie på Blomster & Bakverk skriver så vackert med ord som går in och väcker tankar kring orden gammal/gammalt i We Decor life. “Trädgården får mig att se det där varje år. Den här tiden när det är så vackert att det nästan gör ont, så kommer ett par rejäla frostknäppar och i ett slag förändras allt. Första frostnatten lägger mest ett skimmer över alltsammans. Men efter andra, tredje natten så faller vingbenvedens färgsprakande blad och funkiornas gröna blad blir blekgula. Växtligheten vissnar ner undan för undan. Den vackra vita höstanemonen blir brun i kanterna, tappar något kronblad och drar ihop sig. Men fortfarande är det så vackert. Och ett tecken på att det är dags att vila men bara för att snart väckas till liv på nytt. Och så vi då. Som åldras. Tänker att jag ska göra det utan att gömma ålderstecknen. Att låta det synas; det nötta, skråmorna och tiden som gått”.

Jag tänker att det är viktiga ord, som behöver skrivas många gånger om i en värld där mycket skall putsas och förbättras i en antiage-förpackning. Jag förstår mig inte riktigt på det där. Som om livet man levt inte skulle få utrymme. När man har fått sin beskärda del av oro, smärta och livskriser, så framstår mycket yttre som tämligen ovidkommande. Jag brukar säga att jag älskar att bli äldre, för alternativet till det är att det skulle vara slut. Årsringar är vackra. Så är det bara.

När man lever nära årstidernas skiftningar, deltar man och görs ständigt påmind om den eviga cykeln. Mylla på hösten – livets återkomst på våren. Jag är alltid sen med att plantera tulpanlökar. Det känns alltid som en tyngd ligger över mig när jag redan gått in i vilocykeln och trädgården känns trött, bedagad och sliten. Men det slutar alltid med att jag gör det i alla fall. Det är det där hoppet i vanlig ordning. När det gröna bryter fram. Det skulle vara svårt att undvara.

Besök Annelie, Victoria och Emma för mer i det aktuella temat gammalt/gammal. Stort tack till Karin för att du ville vara gästpresentatör! Utmaningen går på höstlov en vecka, men är tillbaka nästa torsdag.

We decor life

signature

På spaning efter rosa, blinkande dam och stunder att spara på

Jag går på spaning efter rosa. Men det är lite som de där gängliga Mårbackapelargonerna som mest står och väntar på vintervilan i fönstren med sina torkade blomstänglar. Pastelltiden är förbi för i år och kommer tillbaka med hoppet om vår. Hos mig är det rosa mer mättat på hösten istället för det skira och det ljusa. En del är för alltid. Jag sparar på stunder med dottern när hon dricker te i den rosa muggen med mycket honung i. Att få ge sina ord till någon som vill lyssna och ha en där igen känns så stort, så stort.

Så kom hon upp på väggen, den blinkande Fornasetti-damen. Jag har önskat mig så länge, haft svårt att bestämma mig och har nu haft henne i ett halvår innan hon kom upp. Jag tänker att hon får påminna mig om det lekfulla i inredning. Att allt inte behöver vara på så stort allvar. Blink, blink.

Think pink

signature

Ljus, höststämning och musik

Emma på Emmas samling skriver så här om veckans tema – ljus –  i We decor life: Vissa ord har så många bottnar att mitt ordförråd på alla sätt och vis är undermåligt. Språket finns inte i mig och meningarna går inte formulera. Ljus är ett sådant ord. Utan ljus – inget liv. Ljusets återkomst på våren. Brinnande solnedgångar över västerhav. Kura skymning när hösten omfamnar. Vinterns snö som ger ljusterapi eller bara samlingen med ljusstakar. Så många tankar om ljus och så många stunder i livet som helt är beroende av ljuset. Fint tycker jag. Och som hon kan fånga ljuset med kameran, Emma. Jag blir lika betagen och inspirerad varje gång.

Ann-Charlotte fångar skymningsljuset och påminner om Pär Lagerkvists vackra dikt. Ljuset är så påtagligt denna årstid. Hur det sakta rinner från oss, men med löfte om att komma tillbaka.

Jag lyssnar på min höstmusik som är mer stillsam, melankolisk och eftertänksam än övriga året. Först ut på listan är Eva Cassidy.

Sedan kommer Billie Holiday.

Billie får mig alltid till denna känsla på hösten. “Det var en sådan kväll när man längtar men man inte vet vart” Det där som drar i en. Kanske utan riktning och mål, men känslan av att man vill något är stark. Bild är från ett besök hos Astrid Lindgrens Nääs förra hösten. Citat från Draken med de röda ögonen av Astrid Lindgren.

Jag finner mig själv sitta med fuktiga ögon när jag lyssnar till Ane Bruns nya coverplatta Leave me Breathless. Sniff, så fint, så fint. Och så rätt det landar hos mig mitt i oktober. Always on my mind.

Varmt tack till dig, Johanna [kreatör till bilden ovan] för fint tema och bilder! Titta även in till Vackert naturligt för ont-i-ögat vacker soluppgång, Karin A för reflektioner kring ljus och fotografi, Bara för att jag vill för morgonljusterapi och Blomster och Bakverk för fint samlingsinlägg kring ljuset.

We decor life

signature