Category Archives: Till vårt hem

Lugn långfredag

läshörnaDenna långfredag ställde våren på vänt. Vi fick ett snölandskap – titta bara på växthuset här. Vi var på påsklunch hos goda vänner och det kändes helt rätt att tända en brasa till fikat. Här hemma plockar jag med lite inköp från turen till Stockholm förra veckan. Jag hade med mig presentmynt som jag önskat mig från denna inrättning under flera år. Jag gjorde en beställning som jag får vänta på ett tag, men fick med mig en tallrik från Fornasetti som jag funderat på i många långa år. Det är inte alldeles lätt att välja motiv när man väl skall slå till, men plötsligt händer det.

fornasettipaketI kväll tänker jag såklart titta på denna konsert. Jag var där i somras och det är oförglömligt. Kanske precis vad som behövs en snöig aprilfredag?! Fin kväll!

signature

Grönt är skönt

växthusgröntFörsta april kom med sol och en värmepuff. Det tackar vi för. Den mesta tiden denna lördag har jag tillbringat ute i växthuset minus loppistur, storhandling och en träningsrunda. I vanlig ordning dras jag till grönt – och ett speciellt öga har jag till denna smaragdgröna nyans.

växthusgrönbergspotterJag hade med de nya glaserade krukorna från Bergs Potter på min månadslista i måndags med en önskning om att någon skulle komma min väg. Det blev snabbare än jag trott, då det visade sig att jag hade innestående bonus på en trädgårdshandel. Jag använde den till en lite större modell. Den är så fin, så fin – och jag provar med lite olika växter i. Här en av vårens första myrtenträd. Och ser ni där i plastkrukan?!

växthusluktärtorgrorDet är luktärtorna som jag planterade i söndags som börjar att gro! Jag är ingen hejare på försådd, så jag känner mig så fånigt glad av att se små gröna skott bryta fram ur jorden. Grönt är sannerligen skönt!

Fin fortsättning på helgen!

signature

Dancing Dune av Anna Elzer Oscarson

dancingduneNu var det ett tag sedan jag investerade i ny svensk design. Och när jag väl slog till var det ett klassiskt köpincitament i form av halva priset på varorna. Jag har allt sett och beundrat keramiken av Anna Elzer Oscarson – AEO. Framförallt är det vasen i serien Dancing Dune som fångat mitt öga. Jag är mycket förtjust i vaser som förutom att bära blommor har ett skulpturalt värde och kan stå för sig själva. Keramiken görs i den anrika porslinsfabriken i Lidköping och det är en fröjd att läsa om produktionen liksom att se den här filmen.

kungsängsliljaTid för Kungsängsliljor i blomsteraffärerna. Naturens design med det intrikata rutmönstret är fantastiskt.

februariljusOch solen som äntligen visar sig igen. Det har varit grått så länge nu och tacksamheten över solljuset är stor.

aeodancingduneElzer Oscarson presenterar själv vasen med orden A graphical dance that changes according to the light and how you view the vase. Det är precis det som jag tycker så mycket om här. Formen upplevs olika beroende på ljus och perspektiv. Just nu har jag inte något i den, men den är som sagt vacker även som solitär. Jag köpte även en liten oglaserad skål som jag använder som ljuslykta. Glasyrer i all ära – det är ändå något speciellt med det som får vara och ljuset syns så fint genom leran.

signature

Till vasgarderoben

4316oldenglishvasPå tal om diskussioner om hållbarhet och klassiker som pågår lite varstans för tillfället – i januari 2015 skrev jag att “jag tror vi ser en blivande klassiker här” om vaserna i serien Old English från Holmegaard. Möjligen stora ord i en värld där det snurrar mycket snabbt och varorna snart är utbytta mot något annat. Ett klassiskt uttryck för  mig, kanske är bäst att tillägga. Intressant det där. Jag talar gärna om klassiker, men inser även att det som koncept är färgat av ”den goda smaken”, tidsandan, ”den upplysta inredningseliten”, vad som anses vara bra och dålig konsumtion med mera. En klassiker skall väl även ha en viss spridning, synas i rätt sammanhang, finnas tillgänglig en längre period och ha vissa ”tidlösa” drag. I vilket fall som helst tycker jag att den här vasen håller måttet i mina ögon. Den är vacker med buketter i – inte minst som den syns i upphovsmannen Claus Dalbys instagramkonto. Lagom till min stundande adventsförväntan ser jag fram mot att fylla den när jag nu fann den till ett fint pris. I dag tog jag mig ur sjukstugan en liten stund och kom hem med såväl Lantlivs julnummer som en rumsgran. Det närmar sig andra tider, det gör det.

signature

Sammetsfåtölj

Jag har alltid tyckt om möbler klädda i sammet. Jag har inte haft någon sådan själv, men den här sköna gröna IKEA-soffan från deras Stockholmsserie låg bra till ett tag när vi tittade runt på utbudet. Just nu är sammet hot, hot, hot – inte minst mörkblå varianter som här hos Sofia Wood och här hos MeliMeli. Innan vi köpte våra nya soffor som är grå hade vi blå, så den trenden blir det inte hemma hos oss. Däremot har jag en fåtölj på radarn till en av mina hörnor.

I samband med detta förlorade jag mig i sammet på Pinterest och hamnade i klassiska miljöer som jag tycker om. Bildkällor 1, 2, 3 och 4.

816sammet1Klassiska skimrande fåtöljer klädda i vacker brun sammet på Washington School House Hotel.
816sammet5Interiör från Ett Hem i Stockholm.

816sammet3Färger som känns mycket nu och förstärkning av sammetskänslan med kuddar i samma material.

816sammet6Svenskt Tenns klassiker Liljevalchssoffan i sammet.

816fåtöljFåtöljen är Ritz från Mio. Just nu lockar man med rabatt och efter att ha flyttat runt lite i helgen och testat med en gammal Howard-fåtölj som vi har, börjar vi nog samla oss till ett beslut. Det är något med det taktila i materialet och att det med automatik signalerar det mjuka. Jag tror att den har potential att bli en långlivad kamrat i läshörnan.

signature

Matrummet: Triss i blått

416blåttkökedKänslan för blått började med det här fagra björnbäret av Nygårds Maria Bengtsson som jag fann till ett fint pris i förra veckan, efter att ha önskat mig det några årRubus fruticosus är ett av mina favoritbär. Dess karakteristiska smak ger balans till sin mer söta kusin hallonet när de möts på sensommaren. Jag hyser goda förhoppningar om att detta tryck skall få glänsa direkt när det kommer hem istället för att föra en tynande tillvaro i ett papprör. Jag har redan en ram på lut och dessutom en spik på väggen efter en flyttad tavla, så oddsen får anses goda.

416blåttkök1edSedan fortsatte det med ett rabattincitament inne hos H&M. Jag har haft linnedukarna i några år och tycker mycket om dem. De gör att man använder duk lite mer – in i tvättmaskinen och sedan torktumla lätt. Nu väntar jag hem en mörkblå variant som kommer att förstärka denna ton i vårt blommiga matrum. Jag inbillar mig också att detta är en mer tålig färg som gör att duken överlever lite längre med vardagens spill och smulor.

416blåttkök2Sedan finns det blåvita porslinet där i vanlig ordning. Allt passar ihop i den färgskalan tycker jag – nytt som gammalt och olika mönsterbilder. Det är bara att mixa efter behag.

416blåttkök3Så får den här tröjan på realisation hänga med som ett bonustips. Det är ju viktigt att matcha sin inredning som vi alla vet, blink, blink.

Blått är flott

signature

Utvalt: Tokyo av Carina Seth Andersson

3915tokyoDet är svårt att få nog av ljuspunkter nu när vi har passerat Höstdagjämningen och mörkret sänker sig över oss. Jag tänder ett antal ljus på kvällarna och plockar runt lite bland ljusstakar och lyktor av alla de slag. Ett nytillskott som jag skall hämta ut till helgen är Carina Seth Anderssons Tokyo från Skrufs glasbruk. Designen lämpar sig såväl för ljussken som för blombärare. Jag tilltalas även av Le Kiosks vackra bild.  I går när jag gick en runda och andades hög luft, märkte jag att skogen är lite extra fin att vistas i just nu när säsongerna skiftar. Efter några riktigt grå dagar verkar solen vara på väg tillbaka igen. September har allt varit ganska mild och behaglig i år.

signature

Utvalt: Pläd från Toarp Säteri

3715toarpSannerligen att det är något Hellstömskt där man skrålar “Om du vill ha mig, så kan du få mig så lätt” när man ser en höstmysig bild som denna från Toarp Säteri. Jag är alltid en frusen själ, men även för mig får ullfiltarna vila lite under sommaren. Husets innehav är två stora ullfiltar från gotländska Yllet som vi köpte för minst femton år sedan. De är still going strong, men jag får ofta konkurrens om filten här nere av dottern. Jag tittar på just plädarna från Toarp Säteri. Det känns viktigt att gården är KRAV-certifierad och att allt sker ekologiskt, men även att storleken är av “svepa-in-sig” karaktär. Många plädar har en längd mellan 1.70 till 2 meter, men för mig som själv är 180 i fullängd föredrar jag mer generösa mått som ger den där riktiga kokongkänslan. Toarpplädarna är 240 cm – perfekt i mitt fall. Himla svårt att välja bland alla fina, men den där rutiga på bilden ligger bra till. På min önskelista i höst. Bild: Toarp Säteri.

signature