Category Archives: Trädgårdsliv

Det är första gången jag ser Zetas så här tomt. Och rofullt. Det är helt klart en annan upplevelse att vara här under säsongen och gå runt och titta på perennburkar och rossorter, än att bara vara i trädgården. Nu ser man strukturen på ett helt annat sätt med växter som tar för sig och påminns om alla årstider i utelivet.

Jodå, Skridskoänkan. Jag fann min väg till burkarna med kola i trådgårdscaféet :). En måndagseftermiddag på Zetas gör gott för själen. Vi var på Ulriksdals och åt lunch innan och där var det ett helt annat tempo bland julstjärnorna och buffégäster. Men trevligt det med.

Klicka på kasetten. Tipstack till mejlare.

Jag kommer att vara så himla glad i vår över att vi till slut fick hem tulpanlökar. Tanken på att hela mitt fokus var riktat ut till trädgården i våras, känns tämligen avlägset nu när man mest blickar inåt. Men ett sista ryck då med sextio tulpanlökar. Fördelen med att vara sen är att det är halva priset på lökar på många ställen. Skynda fynda med andra ord för blomfrossa i vårdagarna sedan :)!

 Hoppas att solen skiner på er också denna vackra höstdag!

Det kändes stundtals lite som den där skräddaren som skulle börja med en rock och så bidde det inte så. Jag hade nog gått ut lite för stort med mina visioner om entrérabatten. När mannen började att gräva i vår brutala lera som vi har här, så fick mina tankar anpassa sig efter en krass verklighet som stavas fyllnadsmassor intill huset, sättsand och ett och annat dräneringsrör. Buxbomskant – bye, bye. Bland annat. Men man får lov att prisa hur det blev ändå. Och man skall ju inte ha rabatter för nära husgrunden heller för den delen har jag förstått. Så heja vår lilla entrérabatt – typ :).

Det gjorde genast stor skillnad att ha något grönt vid entrén. Vi har sten på stora ytor på framsidan för att vi från början inte ville gräva ut för mycket och ha öppna jordytor som vi inte visste vad vi skulle göra med. Nu har vi en rosrabatt här med några mindre buxbomsklot mellan. Min tanke är även att sätta ner lite vårlökar för att få dem lite närmare huset så att man ser dem lite mera när de väl kommer.

Det börjar arta sig med det gröna. Nu spinner jag andra rosplaner för framsidan som innefattar vårt plank. Men det får vi nog ta i vår. Och så tittar jag på de här fina rabattkanterna hos Charlotte på Trädgårdsflow. ännu ett vårprojekt kanske.

Fördelen med att sätta rosor nu är väl att det är lite mera än några pinnar som sticker fram. Man kan njuta av några blommor innan kylan kommer. Vackraste Louise Bugnet som har de rödaste av knoppar, men som går mer och mer över i vitt när de blommar. Det har regnat massor nu och vi har vattnat mycket, men jag har förstått att nyplanterade rosor vill ha rikligt med vatten. Någon som vet hur mycket man skall vattna så här i början? 

Här har vi studiedag i dagarna två, så det blev en slowstart på denna vecka. Skönt. Fin måndag till er alla!

Så där ja. Nu har jag blivit med mina första rosor. Och det var lite som den där respekten inför alla de där små perennburkarna på plantskolorna. När jag väl hade köpt den första, så släppte hämningarna. Oskulden förlorades på Ulriksdals som sagt. Där stod det ljuva Louise Bugnet på rad med en hänförande doft. 

De vackraste små röda knopparna blir till vita blommor. Det skuggtåliga i denna kanadensiska ros tilltalar mig också, eftersom jag har tänkt att plantera den på vår morgonsoliga framsida.

Sedan fick det lov att bli tre Iceberg. Jag har inte riktigt kunnat släppa denna floribunda (ser ni – jag börjar svänga mig med rostermer) sedan den där bilden av planket som förföljt mig länge nu. Framför planket är det planterat just Iceberg. I detta fall går jag också på att det lär vara en lättodlad vit favorit i alla böcker som jag plöjt. Och så är ju rosen inte minst alldeles bedårande.

Nu har jag lyft på locket känner jag och nu är det nog bara att fortsätta härifrån. Nu funderar jag på var man kan gräva och sätta ljuva rosa skönheter för att komplettera de vita. En pion skall ned i höst också – den överdådiga primadonnan Sarah Bernhardt. För det är väl precis så som den där ägaren av en flådig våning med tillhörande växthus (så fint) i senaste Sköna Hem konstaterar: – Jag trodde aldrig att jag skulle ägna mig åt växthuset, men jag har nog varit på Rosendals trädgårdar minst 35 gånger senate året. Varje morgon och kväll pysslar jag med mina växter och det är oerhört stimulerande. Det är lite som med barn, inte förrän man har dem anar man kraften. 

En rostant i vardande med andra ord :). Fin söndag till er!

Gårdagens jag bjuder på ett avmätt "jag gick upp urtidigt" leende, men min entusiasm inför Slottsträdgården Ulriksdal var det inget tvivel om kan jag meddela :). En fantastisk handelsträdgård med egna växthus, självplock, ett stort växtutbud, ett café med gott och en inspirerande butik med fin exponering av ting. Om jag skulle bo närmare, skulle jag hänga här ofta, ofta.

Om jag kunde lämna stället utan att köpa några krukor? Såklart inte.

Den enklaste av exponering, men ändå med fingertoppskänsla för säsonger och färger. Kål är jag inte speciellt förtjust i att äta egentligen, men som vacker sak med sprakande färger – absolut.

Jag kände mig inte helt i lökköpartagen, även om det är dags att börja tänka på vårfägring redan nu.

Så fin miljö inne i butiken med mer mättade höstfärger.

Ute var det fullt ös med sensommarfärgglädje. Solrosor på rad efter rad blir man bara glad av.

Koncentrerad snygghöst. Fram med lite säckväv, gamla trälådor och på med grönsaker, pumpor och lite blommor. I bakgrunden syns alla rader med perenner samt ett av växthusen. En inspirerande miljö minst sagt, men jag blev även mycket imponerad av kvalitén på det som såldes. Jag tycker om att gå runt i växthus och se de små sticklingsbebisarna på tillväxt som sedan flyttar ut till försäljning. Och när vi lunchade i caféet kom självaste Rappne ut. Min mamma blev aningen starstrucked ;).

Kort sagt – åk hit vid tillfälle. En fantastisk pärla som jag vill återuppleva med årstiderna framöver.

Denna dag har tillbringats bland annat på detta favoritställe. 

Man blir alldeles lugn i sinnet av att gå runt här. 

Och så har jag mist min ros-oskuld. Men den tog inte Zetas, utan Ulriksdals. Ett fantastiskt ställe. Mer om det i morgon.

Som sagt, det gäller att ta sig i kragen för att göra projekt utomhus denna årstid. Jag hade storstilade planer om att gräva upp för rabatter och plantera en del, men jag hör en röst långt därbak som säger – det tar vi i vår. Men jag vill komma undan den där rösten och istället höra – det är ju så perfekt att göra nu, och att sedan sitta i vår och se växterna börja växa. I tankarna nu är rosor. Jag har sekatören, böckerna och drömmarna, men kommer aldrig till skott.

I vanlig ordning har jag gått grundligt tillväga och sitter och bläddrar i de svenska rosbiblarna av Lars-Åke Gustavsson som jag lånat på biblioteket. Här finns precis allt om rosor. Jag bläddrar massor i mina sparade drömlika reportage från rosträdgårdar. Men jag fastnar lite där och får kalla fötter när jag står på plantskolan och tittar på de taggiga pinnarna. Lite roligare är det nu än i våras, för nu ser man även blommor och kan känna doften. För på något sätt går jag på det där att det är lite klurigt med rosor. Den speciella jorden när man planterar, hela vetenskapen om beskärning och så alla sjukdomar som finns listade. Rosor är laddade på något vis. Jag har blivit betydligt mer låt gå när det gäller andra plantor som helt krasst grävs upp om det inte blir riktigt bra. Vet inte varför det skulle vara skillnad med en ros egentligen.  

Jag behöver med all tydlighet ägna mig åt rosterapi som jag gjorde när jag övervann min respekt för perennburkar i våras. Det är väl bara att köpa och testa, eller hur :)?! Jag tänker mig ändå rosor som klassas som friska och för nybörjare såsom några David Austen-skönheter och den vita klassikern Iceberg. Och så kanske några klättrare som t ex New Dawn på planket. Jag är inte rädd. Jag kan köpa en ros. Typ :). 

Några lite kinkigare positioner. Förslag dit?: Entrérabatt: Sol till ca 13-tiden på sommaren, sedan skugga. Vid plank: Klätterros. Morgonsol och sol till ca 11 på sommaren. 

I veckan väntar besök på några plantskolor uppe i Stockholm, så då hoppas jag på fullt ös på inspirationsfronten och kanske även lite rosterapi då :)!

Vi har regntunga skyar här i dag, men det är varmt. En bra dag för att rita drakar och springa runt med dem i trädgården med andra ord. Jag hyser planer för vad vi skall göra ute i höst, men känner redan nu att entusiasmen är på väg brant nedåt. Jag har inte alls samma tåga som i våras, även om jag vet att det är bra att plantera denna säsong. Vi får väl se hur det går helt enkelt. 

Vackrast där ute just nu är de vita höstanemonerna. Jag hade inte en aning om att jag var så förtjust i dem förrän förra hösten, då mitt gröna öga började se sådant som bara varit grönska tidigare. En praktfull primadonna är det och så fint med blommor som går i gång just nu när mycket annat går ned i vila. 

Det talas även om lite kinkiga plantor. Vintertäcker man dessa och hoppas på det bästa? Någon som har erfarenhet? För nu njuter jag bara, så får vi se om de behagar komma tillbaka till våren.