Category Archives: Vi bygger hus: Inredning

Tanken slår mig när jag sitter och snöar in på husdetaljer inne på Byggfabrikens sida – vår lilla bebis har ju inget namn! Förra veckan svarade jag på en fråga om vilket mitt favoritord är. Det är ro. Så Villa Ro it is. Det bestämmer jag sådär självsvådligt. För ro skall det bli. Maken ger nog sitt tysta medgivande. Han tackade mig många gånger förra veckan för mitt huspsykbrott i början på hösten. Nu är det nämligen bestämt att det inte blir någon byggnation på vårt gamla tomtområde. Maken ville avvakta då i höstas, medan jag ville agera. Villa Ro som sagt.

Jag är en detaljnörd utan dess like som bekant. Min senaste hangup är strömbrytare. Jo visst, så kan det gå. Vi har redan tidigare avbeställt husets dörrtrycken, så sådana måste vi skaffa på egen hand. Här tror jag att vi (läs jag) har bestämt oss (läs mig) för handtaget ovan. Sedan är det dessa strömbrytare då. Jag har precis börjat min fixering, så tankarna är inte färdiga här ännu. Men visst är de vackra (och dyra…)! Dessa klassiska modeller är i porslin och det finns även i bakelit. Först var jag inne på svart bakelit, men maken är inte helt med på noterna här. Jo, ibland har han några synpunkter på saker och ting – framförallt när det gäller kostnadsfrågor :-).  

Jag har framförallt sett liknande strömbrytare i utpräglat lantliga hem. Nu blir inte vårt hus i den stilen, utan det blir lite mer modernt. Grunden är dock klassisk med bland annat spegeldörrar, spröjsade fönster och profilerade lister. Om Ni har några tankar kring den delikata frågeställningen om strömbrytare, så dela gärna med Er :-)!

I landet ingenstans – kommer jag att bli magsjuk eller inte – ägnar jag mig åt lite nätshopping. När jag har tänkt på badrummet i huset, har jag tänkt de vackra handdukarna Pepita från Marks Pelle Vävare. Jo, ganska fånigt att utgå från en förbrukningsvara som handdukar, men, men. Sådan är jag när jag går i gång med visualisering av framtida rum. När Design Online  lockade med fri frakt, slog jag till. Det är möjligen tveksamt om det blir avsedd effekt när jag hänger upp handdukarna i vårt nuvarande badrum, men andra tider stundar.

Något tassbadkar blir det inte för oss och inte heller någon träpanel på väggarna. Däremot har vi bestämt oss för det klassiska svart-vit-rutiga golvet. Jag tänker mig en tämligen stram känsla i rummet med svart, vitt och krom. Detta uttryck kan lätt varieras med de detaljer som kommer in i rummet. Just nu tänker jag rosa, med Mårbackapelargon på fönsterbrädan till nästa vår. Jag säger som Henrik. Först skall det bli vår, sedan sommar, sedan höst, sedan vinter och sedan vår igen. Och då skall jag få en skateboard. Eller en pelargon då.

Pilasterhylla från Svenssons och Amazing Grace från Philosophy och HQ Hair.

Dagens postskörd innehöll bland annat Elle Interiör. Jag är förtjust i den tidningen av flera anledningar. De tar bland annat mycket väl hand om sina trogna prenumeranter. När man förnyar, brukar man få en present och i varje nummer kör de klubb Elle Interiör där man erbjuds en aktuell produkt till rabatterat pris. Det gillar jag. I går fick jag en avi från en annan tidning som vräker ut gåvor till otrogna on-off-prenumeranter. Jag förväntades bara snällt betala in min årsavgift. Det känns lite trist. Man tjänar alltid på att vara generös mot trogna kunder.

Denna månad är det ett överkast från AnnaO i klubben. Och jag blir så där till mig i trasorna som jag blir ibland (och när det är en rabatt inkluderad blir jag ännu mer intresserad). Det är så vackert! Det är ett frodigt mönster som en Frankofil som jag känner starkt för. Sedan kommer abret. Är detta indiska handbroderade överkast verkligen jag? Kommer jag att leva med det i många långa år framöver?

Det är alltid den där inre dragkampen mellan de starka uttrycken och de lugnare. Nu kör jag (för här är det nästan uteslutande jag som inreder) med en lugn bas och starka accenter i form av exempelvis kuddar. Och i ett sådant perspektiv skulle det där överkastet fungera fint. Jag får se till att följa mina egna råd à la Josef  om att det som man tycker om, alltid passar ihop. Jag klurar vidare!

Vackra bilder av Per Ranugn för AnnaO.

I dag blir jag inspirerad av denna vackra bild. Det är något med färgerna, tingen och kompositionen som gör att jag dras till den. Jag får omedelbar lust att gå i secondhandaffärer och sondera marknaden på Art Deco prylar i sten. Jag är svag för liknande arrangemang. I vår tjugotalslägenhet är det tämligen djupa fönsternischer som lämpar sig för vackra saker. Det kommer jag att sakna i huset sedan. Det blir aldrig riktigt samma känsla i ett nybyggt hus.

När det gäller fönsterbrädor till huset ingår det brädor i marmor ljus extremoz. Jag brukar kicka igång på stenmaterial, men jag vet inte. Det hände inte riktigt denna gång. Vi har istället valt bänkar i ek. När jag nu ser på alla tillvalen till huset med lite distans, börjar jag klura lite på fönsterbänkarna igen. Kanske sten ändå? Just nu är jag inne på kalksten. Dela gärna med er om Ni får några tankar kring den delikata frågan om fönsterbänkar :-)!

Danska Bo Bedre är som vanligt generös med bildmaterialet. Denna månad kan man dessutom läsa hela tidningen online. Vakna upp, svenska magasin! Vi vill se mer av detta här hemma!

Vi har förvisso shoppat ett helt hus, men detta är det första viktiga symboliska inköpet. I paketen från Gysinge döljer sig en fotskrapa som jag har skrivit om här tidigare. Min pappa fick en skrapa av oss i julklapp och då passade jag på att beställa en även till oss. Det är som det där första lilla plagget som jag köpte till bebisen i magen en gång i tiden. Det var nästan lite förbjudet att handla det, men ack så förlösande. Så nu har vi en fotskrapa till all lera som förväntas på ett nybygge. Vi äro redo.

Nu har vi kompletterat vår slutbeställning på huset med bland annat dörrar till det nedre vardagsrummet. Det blir en vanlig pardörr mellan entré och vardagsrum och en skjutdörr mellan matrum och vardagsrum. Det blir en vacker linje i huset från ytterdörren till den inre pardörren, för att avslutas i dörren i verandan som leder ut i trädgården. Här finns en liten skiss på detta.

Jag känner mig mycket tillfreds med dörrarna som ger möjlighet till en lite mer sluten känsla på nedre plan när man så önskar. Dörrparen är i glas. De ser ut ungefär som dörren på ovanstående bild. Min förhoppning är att det kommer att kännas luftigt, men ändå avgränsande vid behov.

Även om huset finns i mina tankar mycket, så känns det ändå lite märkligt att det skall stå på den där tomtplätten. Och vi skall bo där. Skumt är det, men varje sak gör att vi kommer lite närmare.

Vacker bild från en av mina favoritböcker – Nordljus.

När jag gick i gymnasiet för – host – ett antal år sedan, hade jag en vän som arbetade extra på stadens Orientmagasin. Det var en affär i ropet då. Vi beundrade tingen såväl där, som på Indiska. Jag köpte med mig några växter i glaserat porslin till mitt flickrum. Men det stannade vid de där fuskbonsaiträden. Det har inte hänt så mycket sedan dess. Om det är något som lyser med sin frånvaro i vårt hem så är det mer “orientalisk” inredning. Jag kan beundra gamla kinesiska brudskåp och förföras av sidentextilier, men det stannar oftast där. Jag vet inte riktigt varför. Kanske har jag inte hittat rätt bland inspirationskällorna? Detta år lär vi få se mycket asiatiska influenser i samband med olympiaden, men för mig är det lite obruten mark.

Sandbergs tapeter lanserar i dagarna sin nya tapet- och tygkollektion Miki & Naomi. Här är det asiatiska influenser som kombineras med en bas i naturfärger. Det lär bli en kombination av målade och tapetserade väggar i huset, men just nu är jag mycket inne på tapeter. Fondvägg känns inte som jag, utan det blir hela rum som tapetseras. Jag tilltalas av färgskalan i kollektionen, samt av de vackra sidentygerna. Förmodligen väljer jag tapeter ur en annan kollektion, men tanken behöver utmaningar ibland. Det är lätt att man söker upp saker som bekräftar det man redan känner mycket för. Så jag tittar och funderar vidare.

Just nu blir jag tokinspirerad av Minimarkets Sofie Elvestedts lägenhet som visas upp i senaste Elle. Här finns ett suddigt smakprov från artikeln. Jag är svag för såväl William Morris som Josef Frank och här kombineras storheterna med väl utvalda loppisfynd. Det blir Morris pilblad i arbetsrummet i det nya huset. Jag vet inte om jag kommer att ta steget till Franktapeter – maken blir svårövertalad i det fallet tror jag. Kanske i min lilla walk-in-closet? Tanken att vakna med Paradiset är lockande.

Sedan gör det inte saken sämre att Elvestedt sympatiserar med min inredningsfilosofi som är mycket präglad av Josef Frank. Istället för att titta på vad som passar bra ihop, så utgå istället från saker som Du själv finner vackra. På vägen kanske det där personliga hemmet uppstår som är så mycket i fokus nu. Jag håller även med om tanken att hemmet skall få ta lite tid. Istället för att skynda fram, är det bättre att vänta lite. Just nu är jag så trött på det förutsägbara, oavsett stil. En trend kommer och folk hakar på. Konsumtionen går på högvarv. Jag känner mig mätt. Vad tycker Ni?