De rosa dahliorna på parad

Det har varit något av en märklig säsong med dahliorna i år. Den svala sommaren gjorde att de var svårflirtade att ta sig från knopparna. När de väl gjorde det var det många som såg helt annorlunda ut än vad som förväntats. Som jag tidigare skrivit – mest besviken blev jag över mina åtta Café Au Lait-knölar som visade sig vara en helt annan blomma. Denna grå dag får fem av mina rosa visa upp sig. Tre av dessa är övervintrare – Otto´s Thrill, Gitts Perfection och Miss Sophie, medan Islander och Breakout är nya för i år.

Det är inte alltid alldeles enkelt att göra buketter med dahlior. De har ofta tämligen korta stjälkar – speciellt om man vill spara på alla knoppar. De  sorter som är stora som tallrikar fogar sig inte riktigt heller i samspel med andra blommor. Ett alternativ är att göra låga arrangemang – jag har visat ett här. Ett annat är att sätta dem som solitärer i en samling av mindre vaser.

Här fick jag tillfälle att ta ut en del av min samling av rubinrött glas från Reijmyre. Det här glaset är kanske det mest kända från vårt östgötska bruk – gärna i formgivning av Monica Bratt. Det händer något i mötet med det röda skimrande och alla de rosa lagren i dahliorna. Jag tycker om det sprakande i samspelet mellan färgerna. Det andas tidig höst med föraning om det fyrverkeri som naturen snart kommer att bjuda på.

signature

Tisdagsläsning

Denna grå dag är det mest filt, ljus som snart tänds och en liten bit äppelpaj från helgen som återfanns långt in i kylen. Det kan vara en liten skatt det en vanlig tisdag i september. Så läser jag om Johanna i Family Living. Tidningen kan fortfarande få mig nostalgisk för att den en gång i tiden kändes så rätt för mig. Av detta skäl sparade jag länge samtliga nummer, men i takt med att barnen växte och att livet förändrades, skiljdes jag till slut från alla årgångar med färgglada ryggar. Nu läser jag digitalt om något intresserar mig och med Johanna på framsidan måste jag såklart tillgodogöra mig sidorna. Jag har följt henne länge, länge och delar mycket av den stil som hon tycker om. Jag kan känna mig gammal när jag läser om småbarnsåren och energin till att ständigt skapa hem har jag inte, men inspiration står över det. Heja dig, Johanna. Det är ett riktigt fint reportage. Ta er en titt vid tillfälle.

signature

Triss i interiördetaljer

Jag har som sagt börjat köpa tillbaka en del av de äldre inredningstidningar som jag en gång rensade ut 2008 när vi flyttade ut till huset. Det är roligt att se hur bildminnet fungerar och att jag känner igen mycket. Jag rev ut de reportage som jag var speciellt förtjust i då. Det resulterade i att jag har många stadsvåningar sparade, inte alls mycket trädgård och hus. Då bodde vi i en tjugotalslägenhet mitt i centrala staden med djupa fönsterbrädor, fiskbensparkett, serveringsgång och målade väggpelare med guld och marmorering. Och det är något med de där detaljerna som alltid drar i mig, även om jag bor helt annorlunda nu. Det är en tidlös estetik som lyfter det mesta som ställs in i rummen.

Det är svårt att inte tycka om takhöjd som accentueras av stuckaturer och paneler. Klassisk fiskbensparkett likaså. Och den här kakelugnen! Här tycker jag att man skall göra precis som i denna våning – betona färgskalan och ta upp den i övrig inredning. Den här med överstycke och fris runt blir som ett smycke i rummet. Jag tycker inte helt oväntat om den klassiska inredningen med möbler och detaljer från Svenskt Tenn, den vackra fåtöljen Skrindan av Kerstin Hörlin Holmquist och utvalda konstverk. Engelbrektsgatan 41/Till salu genom Per Jansson Fastighetsförmedling. Tipstack till Seventeendoors.

Om man verkligen vill förlora sig i snickeridetaljer rekommenderas ett besök hos The Way We Play och deras senaste Small Talk hos Malin Glemme. Ack, ack, ack. Här finns allt – och lite till. Med den här typen av grund får rummen en stark identitet i sig själva, som är svårt att finna i nyare hus som är mer endimensionella när det gäller detaljer. Här är det lätt att tänka sig helt olika uttryck i interiören, men att grunden ändå får spela huvudrollen. Fotografi: Linda Alfvegren

Kan det vara den annalkande hösten, vindarna och regnet som faller som får mig att dras till den här mer mörka interiören? Förmodligen landar den lite extra bra precis i detta nu. Ännu en fantastisk kakelugn – denna gång inte mot vita väggar utan i ett möte med ett hav av Emma von Brömsens fåglar. Tänk vilket annat uttryck rummet och den distinkta eldstaden hade fått med ljusa väggar till. Här får samspelet med tapeten vara i fokus, istället för att betona kakelugnen som solitär. Vackert tycker jag. Timmermansgatan 8/Till salu genom Bjurfors. Tipstack till Husligheter.

signature

7 a week – första helgen i september

Söndag och ett nytt virtuellt helggodis. Jag har ägnat mig åt bland annat kräftskiva, loppis och höstens första förkylning. Jo då, den kom alldeles programenligt när augusti skiftade till september i takt med regnet och vindarna. Jag antar att jag inte är ensam om att snörvla, så låt oss istället öppna veckans lista med – sjuttiotalet. Det finns ingen period som är mer inflytelserik för tillfället –  snygguppdaterad i skrud av tiotalet. Indiska utökar sin Premium Kollektion med mockaprodukter, bland annat en trenchcoat. Vad säger sjuttiotal mer än det?! Jag blir lite nervös av mocka – ett material som kräver sin vård – men visst är det tjusigt i denna bruna nyans. Pressbild Indiska

Så sant @perolavsolvberg

Burberrys ikoniska trenchcoat behöver väl ingen närmare presentation. Ögonen fastnar på förhandsglimt av den nya reklamkampanjen med bland annat Glenda Jackson. Burberry är alltid i framkant med inspirerande annonser. Vackert. @burberry

Även om den säsong som slutade förra måndagen innehöll en hel del besvikelser och att jag hörde mig själv säga “det var bättre förr” ett antal gånger, är det svårt att undkomma Game of Thrones. Jag har något av ett ambivalent förhållande i grunden till allt våld, men samtidigt har jag snärjts in under åren. Nu sänder HBO bakom kulisserna på måndagar och sådant är alltid roligt att se. @leavecaricealone

Om jag skall investera i en ny papperskalender får jag nog använda den till något annat än tandläkartider och föräldramöten. Kanske är det en inspirationskalender för nästa år? Att skriva ned sådant som fått fart på tanken på olika sätt som man vill bära med sig. Hmm – får se hur det blir. Klassiska Frankie som blivit en favorit för tjusiga Instagramstilleben – och så är de vackra också.

I går gick jag upp till förrådet och hämtade ned sockar till kvällen. Det är helt klart en annan tid här. Tjusiga hemmatofflor i sammet från Flattered.

Det blev ingen påfyllning på utflyktskontot denna helg, men det får jag ta igen snart. Det är bara att passa på att njuta av alla marknader och skördetider som pågår såväl i stad som på landsbygd. Marias bild av sina inköp från Bondens marknad får mig i absolut rätt stämning. September har mycket att ge.

Väl mött nya veckan!

signature

Fredagssvepet: 35/17

I veckan har jag bjudit på en sensommarbukett, ett collage om hösten hemma i soffan, ett av mina bästa loppisfynd på länge och Svenskt Tenns nya tapeter. Denna fredag har vi den första dagen i september. Jag hamnade i ett rött spår denna gång – möjligen med viss inspiration från kräftor i morgon. Jag klarar mig fint utan de röda, men är däremot mycket förtjust i allt som rör dukning och dekorationer till. Så tänker jag mig någon utflykt inom ramen för de Östgötadagar som pågår i helgen. Med detta tar jag mig an veckans svep till tonerna av Oskar Linnros och Cherrie. Håll till godo! Lockande tröja från Arket.

IKEA kommer med många tillfälliga kollektioner. Det tycks numera vara en bärande del av varumärket. I slutet av september är det dags igen, då Görlev lanseras. Denna gång fastnade mitt öga för de återvunna textilierna från Turkiet. Kollektionen beskrivs som “ett lapptäcke av kulturhistoria, vävhantverk och hållbarhetsfilosofi”. Stora ord, men intentionen är bra. Jag vill ta en titt på kuddfodralen som skall få ett pris på 279:- för 50*50 och 449:- för 65*65. Jag kan tänka mig att de i lite mer gröna och gula toner passar utmärkt ute i växthuset. Pressbild: IKEA

Georg Jensen firar femtio år av design av silversmeden Vivianna Torun Bülow-Hübe. Jag har ständigt med smycken av Bülow-Hübe på mina stående klassiker-önskelistor. Hennes formgivning är så tidlös elegant – kanske bäst symboliserad av hennes mest kända design – uret Vivianna. Även om priset för denna ikon ligger utom räckhåll, är inspirationen fri kring hennes ord om tiden. “Then watches were only chronometers – measurers of time, which one got constantly caught out by. I wanted to free people from the slavery of time, I wanted to make a watch which reminded one that life is here and now, so I created a watch with a mirror face, no numbers and a simple second hand. A watch should not make us prisoners of time but liberate us. Perhaps it was possible to make a timepiece which more intensely perceived the Here and Now. The watch is open ended to symbolise that time should not bind us, and the dial like a mirror reminds us that life is now”.

Klässbols linneväveri är en favorit sedan många år. I köket hänger handdukar och i soffan ligger kuddar. Formgivaren Lena Bergström har lett ett omfattande arbete med att uppdatera och klassificera färger. En produktnyhet som kom ur det arbetet är kuddarna Demi som var nominerade till priset Formex Formidable. Det är lätt att tycka om tanken att skapa struktur och liv i materialet genom att använda olika vävtekniker på kuddens två sidor. Vackert. Pressbild: Klässbols

Om linne är en favorit bland material gäller detsamma för glas. Galleri Glas slog upp portarna i våras i Stockholm med ambitionen att skapa en mötesplats för konstglaset. Nästa helg öppnar en utställning med Ann Wåhlström “Stones and Wessels”. Inspirationen har bland annat hämtats från Gotland. Jag har tidigare skrivit om det svenska glaset och att vi äntligen börjar se en renässans för det. Pressbild: Threads II fotograferad av Pelle Bergström.

Lady in red/H&M.

Snart kommer en ny bok av Säker Stildamerna Ebba Kleberg von Sydow och Emilia de Poret. Denna gång handlar det om att styla sina plagg och att matcha i garderoben.

Nej, inte kunde jag tro när jag satt klistrad framför tv-apparaten nyss fyllda nio år, att det där sagobröllopet skulle föra med sig så många olyckor framöver. I går var det tjugo år sedan Lady Di förolyckades i Paris på ett sådant tragiskt vis. Ett levnadsöde som fick sitt slut alldeles för tidigt. Jag skall se dokumentären på SVT där sönerna kommer till tals om sin mamma – folkets prinsessa. Porträtt av Patrick Demarchelier 1994.

I SKAM:s kölvatten – eller snarare Girls om man läser om serien – är jag nyfiken på norska Unge Lovende som sänds på SVT Play från och med lördag. Kanske inte så dumt att lyssna till lite norsk igen?!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

Utvalt: Enfärgade tapeter från Svenskt Tenn

Det har säkerligen att göra med regnet som föll här i natt och känslan som alltid kommer så här års – jag dras till det mer ombonade. Tanken att kura in sig i en grön koja känns mycket tilltalande på alla vis. Svenskt Tenn lanserar enfärgade tapeter i höst. Till en början kan det tyckas som något överflödigt, men jag tycker om deras signatur-färger, bland annat denna gröna nyans. Tapeterna, som trycks av Sandbergs, har även lite linnekänsla efter förebild av tygerna i samma toner. Jag kan tänka mig att det ger ytterligare en dimension till upplevelsen.

Denna blå nyans är möjligen inte mitt förstaval bland kulörerna, men jag faller för kombinationerna i den här bilden med tennet, den buteljgröna sammeten och Aralia som hjärtat alltid klappar lite extra för när naturen ikläder sig höstskrud. In-redning var det nu ja.

signature

Inredning, Le Klint och det gröna

Efter att ha levt ute med blicken under sommaren, är det ovant att åter vända inåt. Det känns som om jag gnuggar mig lite i ögonen och vet inte riktigt vart mitt fokus skall riktas. Det blir alltid en övergångsperiod för mig, men snart riktas alla blickar hit in igen. Jag har dock fått något av en kickstart när det gäller in-redning efter att ha funnit en Le Klint-skärm på loppis. Det var ett tag sedan nu jag blev så där genuint glad över att något kom min väg. Det blir som bekant så mellan varven. Jag hör mig själv säga “jag kan inte förstå hur man någonsin kan finna något på loppis”, men ett sådant här fint fynd och man har fått upp geisten igen.

Jag är svag för vikningarna på dessa skärmar. Ett av de första inköpen till huset var en klassisk Frugtlykte som hänger i detta rum. Många krukor gapar tomma under säsongsskiftet. Jag har satt i sticklingar (samlat fyra i en mugg med vatten) av den stora pelargonen i dessa krukor för att höja graden av grönt här. Jodå, hem kära hem, vi ses väl även inspirationsmässigt nu när hösten nalkas.

signature

Autumn at home

Det är fortfarande sensommar ute och må det så förbli ett tag än, men i dag öppnar jag ändå upp kategorin höststämning för i denna gång. Jag gör så med ett klassiskt collage som jag alltid brukar ha med denna tid på året. Det känns helt enkelt ganska okej att åter göra sig en kokong i soffan, tända ljus och dricka te. Känslan fullbordades av att jag fann min första kastanj för säsongen. Ekorren i mig väcks till liv och det känns fint att åter börja bära runt på mjuka, bruna.

Myskläder/Arket, morgonrock i Cashmere/Indiska, ullfilt/Toarppläden, kudde/Svenskt Tenn, te/Perchs, tekanna/Kähler, kopp/Iittala, bricka/IKEA och ljusstake/Skultuna.

signature