Varje år har det varit samma visa när vi har stått på vår innerstadsbalkong och tittat på stadens fyrverkeri. Men tänk nästa år! Då! Och nu är vi faktiskt här. Någon annan stans. Det är inte för inte som man blir aningen sentimental en dag som denna. Mina varmaste välgångsönskningar till er alla inför det nya året. 2009 kommer att bli ett riktigt bra år – eller hur?!
Jag följer mitt eget julråd och gör saker som ger energi. I morse när vi vaknade, singlade små vita snöflingor ned utanför fönstren. Världen blev vit på självaste julaftonsmorgon. I ett sagolikt skimmer, bestämde jag mig för att gå min första runda i skogen som vi har i vår närhet. Det har inte blivit av och varför inte begå premiär på julafton. Så vackert allt blir med ett vitt täcke. Till slut blev det en vit jul även hos oss. Julefrid vare med er!
Åhå! Min kärleksförklaring till Svenskt Tenn gav mig den finaste av änglar i Fridas julkalender. Det ljuder av ljuv musik i mina öron. Jag tänker mig den lilla ängeln i vårt sovrum mitt bland Franks blomster. För en stackars mamma som tomten inte kommer till, ljusnar det på horisonten :).
Första gången jag klev in på Strandvägen blev jag omedelbart förälskad i Estrid och Josefs universum. Sedan dess har jag levt bland trampet av små elefanter och de slingrande blomstervärldarna. Och alltid önskat min väg framåt bland alla ting. Att utse en favorit är i princip omöjligt. Om jag måste, väljer jag kudden med den broderade texten A thing of Beauty is a Joy Forever, eftersom den fångar essensen av Svenskt Tenn för min del.
Mina egna små änglar tog i dag sikte på första bästa bottenlösa vattenpöl där de levde livets glada dagar i några skävlande minuter. Sedan kom de in och tömde ut vattnet ur sina stövlar. – Men det är ju bara att Du tvättar mamma. Grrrr… Änglar finns de? Tja, ibland så.
Bild lånad av Frida på Husmusen.
Jag har nog skrivit om det förut. Hur jag alltid satt som liten med min mamma och otåligt inväntade kungligheternas intåg i Konserthuset den tionde december. Om man lyckades gissa rätt på drottningens klänningsfärg var lyckan gjord. Nu finns det fler klänningar att spekulera kring och nog kommer jag att slå på televisionen – om inte annat för gamla tiders skull. Man skall aldrig underskatta vikten av en tradition.
Och hade jag haft riktig tur så kunde jag fått mig till livs hela Nobelhärligheten i storbildsformat. Från mitt arbetsrum blickar jag ut mot mannens stora projekt i huset – en fyrtiotummare. Jag tyckte nog att vardagsrummet var ganska så fint innan den där gigantiska kartongen intog det, men vi skall ju alla trivas i huset :).
Söta festkläder till de små från H&M.
Ibland skall man ha riktig tur. Det var precis vad jag hade i en tävling hos Inredningsbloggen. Min historia om inflyttning och magsjuka gav mig en Vipp tvättkorg från Drytrend!
Jo tänk, även fast man har ett helt nytt hus med fina lull-lullgrejer, så ser smutstvätten precis likadan ut. När vi sov för första gången i huset väcktes vi av en liten son som kom intassande i vårt sovrum. – Mamma, jag har kräkts. Även fast allt är nytt är det som livet är mest i en småbarnsfamilj. Och det är ju så det skall vara :).Så ja tack till en stylish tvättunna! Ack, vad jag vill vinna och ge vår smutstvätt en aura av glam!
IHHHHHH – så galet glad jag blev när jag fick reda på att jag var vinnaren! Tack Fru Fortuna! Tack!
Jo men visst, piffning av nytt hus tar på krafterna – eller något i den stilen. Första natten vi sov i huset väcktes jag av liten son. – Mamma jag har kräkts. Skinande nytt, men fortfarande same, same. Och det är väl så det skall vara på något sätt. Livet går vidare. Och en vecka senare är det min tur. Jag tackar iofs min lyckliga stjärna att det hela väntade till nu och inte mitt under flyttbestyren. Roligare än så här blir det inte just nu tyvärr. Jag får återvända med storstilade krafter sedan :). Under tiden får ni tävla nedan.
UPDATE: Väskor från Alphabet Bags. Nu fungerar det att ladda bilder igen. Lycka mitt i allt sjukelände :). Jag känner mig mer piggelin i dag också.
Kan Ni tänka er?! Vi har packat upp i all oändlighet med bistånd av min mor och far – tack bästa föräldrarna! Och nu till slut sitter jag här i mitt pilbladsrum och knapprar. I´m online and alive. Det finns såklart fortfarande en hel del att göra, men jag är ändå imponerad över hur mycket som har hunnits med på några dagar. Sent i kväll drabbades jag av ett inredningsryck och möblerade nedre vardagsrum. Så nu sitter jag här – trött in i märgen – men ändå med en märklig energi. Jag återkommer – var så säkra :).
Utmaningarna snurrar ett varv till i bloggosfären. Jag börjar med Mias och Charlottas sjutal. Missa inte deras fina bloggar med spännande husbyggeri varvat med mat, inredning och annat skoj. Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och knäppa. Häpp! Crazy var länge sedan jag var, men ok, here I go :).
1. Jag avskyr maskerader. Om man vill få mig att känna mig obekväm och skruva på mig riktigt ordentligt så skall man invitera mig till maskerad med vuxenlekar. Kalla mig gärna trist, men jag trivs helt enkelt med att vara mig själv :).
Tori Spelling med familj på Halloweenparty over there.
2. Jag är vansinnigt mörkrädd. Jag sover alltid med lampa tänd om jag sover själv. När jag går och släcker lamporna inför natten kan jag få tvångstankar om den där Bob i Twin Peaks som förföljt mig sedan jag såg det första gången. Med detta i åtanke ser jag aldrig skräckfilmer. Jag skulle drömma mardrömmar tjugo år efteråt :).
Ingegerd Råmans vackra Light Shadows för Orrefors finns nu hos Rädda Barnens designshop. Shoppa och gör gott på samma gång. Jag är väldigt sugen på några lampor till huset. Är det någon som har lamporna? Det är ju en begränsad brinntid, men sedan kan man kanske ha dem till dekoration.
3. Händiga Hanna får fixar-färdigt-glädje i hela kroppen när hon har klarat av en klurig uppgift. Jag får en liknande rush när jag siktar något vackert som bara känns jag. Det kan vara allt möjligt som inspirerar mig. Glädjen kom exempelvis när jag siktade Mirka Laine-Pietiläs ringar av traditionella folkdräktstyger från Finland hos Cosas. Ännu en typisk Weronic:ig sak :).
4. Avdelning udda och crazy grejer. När jag var i London med två kompisar 1992 inveterades vi till en exklusiv medlemsklubb av några brasilianska multimiljonärer. Vi var kusinerna från landet som fattade noll och sippade glatt på champagne som kostade många tusenlappar flaskan. Min blonda och blåögda kompis lyckades trassla sig ur greppet och vi återvände till vårt hotellrum som tillhörde kategorin “vi är i alla fall i London”. En annan värld för en kväll.
Dyr champagne var ett tag sedan. Nu blir det fotbad i baljan från Norman Copenhagen istället. Tämligen symptomatiskt för det galna i mitt liv ;).
5. Jag är en projektmänniska – på gott och på ont. När jag får något för ögonen, så är det det som gäller. Det kan vara husbyggnation, internetauktioner, färdigställandet av en samling eller att lära mig något nytt. Det är roligt att uppgå i något, men det kan bli lite poff när entusiasmen avtar. Och även om jag driver projekt, så har jag problem med kontinuiteten över tid. Om något får en bump på roaden, är det svårt att komma igång igen. Vad hände – host – exempelvis med den flitiga träningen efter den första höstförkylningen? Host var det ja :).
Snart byter jag ut min almanacka från Kleveland Ord för 2008 till 2009:års variant.
6. Jag är en rutinmänniska. Same, same är något av min melodi. Jag trivs ganska bra i mina upptrampade cirklar. Ceylon på morgonen, citron på eftermiddagen och kanske Rooibos citron på kvällen. Ibland skojar jag till det med någon annan smak, men det är ganska sällan ;).
Ett av mina favorittryck – Tea Revives You -finns nu i en svart variant hos Keep Calm Gallery. På min vägg sitter denna.
7. Jag har väldigt svårt att komma igång på morgonen. Fem minuter räcker inte i mitt fall – helst några timmar. Jag gillar att vakna långsamt, läsa tidningen i sängen, att gå och skrota i morgonrock och framförallt äta sen frukost. Jag har aldrig kunnat äta direkt på morgonen. Ställ mig framför Grand Hotels magnifika frukostbuffé, så kanske jag får i mig ett ägg, ett glas juice och en smörgås. Tyvärr. Maken äter dock för tre – eller kanske fyra :).
Morgonrufs från Isa Form.
Det är bara att hugga tag, Ni som känner er sugna på en lista!