Det finns nästan inget mer tacksamt än att väcka upp en sommarlatig lekamen med damm på träningsskorna. Det tar inte lång tid innan man tycker att rundorna flyter på riktigt bra. Snittiderna går ned. Resåren i träningsbyxorna ger inte fullt lika stora avtryck på mjuka magen. Och ibland blir man riktigt träningshög av den klara höstluften. 4,5 mil på två veckor eller 45 kilometer som barnen skulle ha sagt. För 45 är ju mycket mer än 4,5 eller hur?! Den stora utmaningen ligger och väntar där bakom hörnet. Det är nötandet i regn och rusk och framförallt att inte ge upp när höstförkylningarna kommer som ett brev på posten. För det gör de ju – förr eller senare. Men för nu – heja mig och alla er som har kickat igång efter sommaren!
I kväll skall jag försöka att komma ihåg Studio Belinda på TV 8. Trimning och omläggning av kost för mamma Belinda pågår för fullt . Det skall bli kul att se om programmet är något att ha.
Mina gamla träningskläder med spruckna tryck kommer från Röhnisch som öppnat snygg konceptbutik i Stockholm. För det där gamla rådet om att det är roligare att börja träna med nya kläder har då aldrig fungerat i mitt fall. De gånger jag har lyckats komma igång har det varit av helt andra orsaker. Många gånger har de där nya kläderna blivit liggandes som ett enda dåligt samvete. Då är det bättre att köra igång med de gamla grejerna (mina är från en rush jag gjorde när Anna var pyttis) och köpa nytt när man har fått in flyt i träningen.