Ge mig tio: Gult och blått

I helgen var jag iväg på en blomplockar-promenad med en vän. Hon visade mig sitt gula hav av gullvivor i en hage. En aktivitet anpassad våren 2020 och ett hygge utan dess like. Jag kan inte tänka mig något trevligare än att dela denna sinnliga upplevelse med en likasinnad. Här i Östergötland är inte gullvivorna fridlysta. För mig är de barndom, den gamla kyrkogården i mitt rike, Klockrike, där vi gick och fantiserade om vilka liv namnen på de mossbelupna flera hundra år gamla gravstenarna levt. När jag kom hem med alla de små gula satte jag dem i mina Musselmalet-vaser. Det är något speciellt med kombinationen gult och blått.

För mig vilar förtjusningen som nu kom mot mig på tre minnen. Nummer ett är Monets matsal i Giverny. Jag var där på nittiotalet med Marie som jag plockade gullvivorna med. Matsalen är fantastisk med sin blå-gula färgsättning. Bild från Kristin/Krickelin som var där förra året den lyckliga stjärnan. In och läs fint reportage här.

Så flott med den japanska konsten, den blåvita keramiken och de gula väggarna.

Mitt andra är barnkammaren när vi bodde i tjugotalslägenheten i staden. Barnens rum var långt ifrån de grå grottor som numera tycks populära till de små. Här var väggarna solgula, jag satt och ammade i en blåvit-randig-öronlappsfåtölj och varje kväll sade vi godnatt till Miffy-tavlorna.

Min tredje är Roger Banks-Pyes – inredare för anrika Colefax and Fowler – bok Inspirational Interiors från 1997. I går hämtade jag ned den från bokhyllan. Tidlöst, klassiskt, brittiskt – jag älskar den fortfarande. Jag måste visa mer ur den någon dag här.

Med en och annan blinkning till Monets Giverny i denna Banks-Pye interiör. Det är så vackert med det blå-vita porslinet till det gula.

Samma färgskala hos Ben Pentreath i Dorest hos Bible of British Taste. Underbart!

Josef Franks Notturno är en favorit. När jag först såg det för många år sedan trodde jag att det var citroner i mönsterbilden, men det är pepparbuskar vid palmerna.

Det är ett ganska grafiskt mönster som passar i många olika sammanhang. Beijerska rummen Nationalmuseum.

The Sailor av Luke Edward Hall 2015.

Henri Matisse 1946

Fyndchansen på loppis när det gäller Paratiisi av Birger Kaipiainen är möjligen begränsad, men visst vore det något av ett drömfynd. Dekoren med frukter och blommor lanserades 1969 av Arabia.

Kanske var det min historia med det blå-gula som fick mig att falla som en fura när Josef Franks Eldblomma nylanserades i blått 2012. Nu sitter den i vårt matrum och jag blir precis lika glad varenda morgon när den möter mig vid frukostbordet. Vid köksbänken upp mot fönstret finns det en liten vit yta ovanför kaklet. Kanske skulle man dra till med en riktigt knallig gul där som fond till det blåvita porslinet? En tanke är härmed född.

For the love of

7 a week: Där våren går i blom

Mina sena tulpaner – de lite flådigare sorterna som är fyllda, fransiga och papegojiga – är på väg att slå ut i värmen. I höstas köpte jag endast lökar på realisationen och tog vad som fanns i mest lila och vita nyanser. När jag ser fång som hos @photographybykarina tänker jag att jag kanske skall köpa mig några väl utvalda sorter nästa gång också. Så vackert med de mjuka pastellerna i buketten.

@josefinfint svarade just så fint om sitt Instagramkonto och dess inredningsfokus i en intervjufråga: “Inredning i sig tycker jag är ganska ointressant. För mig har mitt hem blivit en kuliss för att uttrycka andra slags känslor och frågeställningar om livet som jag vill bolla med andra om. Det kan handla om att hitta frid mitt i kaoset, se det vackra i vardagen, fånga solkatter, en hyllning till förnöjsamhet i det lilla livet och vilken inredning som figurerar i motiven är rätt slumpartade. Allt uppkommer ur en rekordsnabb kreativ ingivelse som måste ut nu! Å så blir det en bild. Det kreativa utloppet är en av anledningarna till att jag fastnat för instagram.” Sedan talar hon om den sociala aspekten också. Fint att lyfta fram kreativiteten, det stora i det lilla och kommunikationen i en tid då vi mer och mer ifrågasätter sociala media och vad de gör med oss.

Det är mycket växthusfokus i mitt liv för tillfället. Jag sitter där så mycket jag bara kan och mycket kretsar kring fördrivning av dahlior och luktärter. Det gäller att hålla koll på nattemperaturerna. Nu väntar kalla nätter och frostvarning. Jag har fortfarande kvar övervintringstältet till framförallt agave och dahlia. Fint från @swedengreenhouse.

@andotherstories senaste kampanj är så himla fin så jag visar en bild till från deras Instagram. Klassisk svensk torpkänsla med en svunnen charm – svårt att inte tänka krispiga vita klänningar och sommar.

Min kompis Carina och jag trendspanar tillsammans på DM på Instagram. Nu är det lila på tapeten tycker Carina och skickar bilder – bland annat denna danska donna @astridandersenb och omslaget på Nya Rum. Tanken kickas i gång – älskar det – och jag får en hang up på Svenskt Tenns syrenlila nyans. Den verkar dock ur produktion för tillfället. Lila alltså. Det var Carina som sa det.

Det nya numret av @antikochauktion är riktigt bra! Blombord, Elsa Billgren, flådigt danskt slott och Signe Persson-Melin bland annat.

Kvällssolen i maj på de allra första syrenerna här hemma i min trädgård. Den doften. Den är så speciell.

Väl mött nya veckan!

Kvalitet på loppis

Minns ni väskmärket The Bridge och dess storhetstid för ett antal år sedan? En snabb googling ger vid handen att det fortfarande finns kvar som kvalitetsleverantör av läderväskor. Jag hade en större väska i fyrkantig modell som var tung att bära på, men ack så fin jag tyckte att den var. Mitt loppisfynd nu är från tiden med sitt rutiga foder, men desto mer lättburen. Den perfekta sommarväskan att bära crossover med ett klassiskt snäpplås? Jag tror det och för den ringa kostnaden är jag beredd att testa. Väskor av denna kvalitet är bara en fördel att köpa vintage. Lädret blir bara vackrare med tiden tycker jag.

Mitt i hänryckande äppleblomstid påminner jag om att fästa blicken på det som är lite lättare att fynda om man är ovan. Jag har alltid kodord som sommarväskor i strå, sidenscarfs, läderbälten, kvalitetsväskor och vita blusar. Accessoarerna hänger ofta lite friare och är enklare att bläddra genom, liksom de vita blusarna som ofta hänger ihop.

Med hopp om en fin fortsättning på helgen!

Fredagssvepet 19/2020

Vi har fredag denna första vecka i maj. Jag tar min början i Elin Unnes Den parfymerade trädgården som kommit ut denna vår. Boken handlar om den nordiska trädgårdens dofter och hur man kan använda dem konkret till exempelvis produkter till badrum. Jag har inte bläddrat i den ännu, men har tyckt om Unnes tidigare böcker. Denna gång har konstnären Maja Forsslund skapat växtporträtten. Det ser så fint ut. Pressbild: Maja Forsslund  ur Den parfymerade trädgården

Danska firman Skagerak har varit med och inrett Svinkløv Badehotel som återbyggs efter en brand. Så fin bildserie här. I går var det premiär för den sjunde säsongen av Badhotellet på TV 4. Det här gränsar ibland till vad man klarar även som van kostymfilmstittare, men när det håller sig på rätt sida buskis och pilsnerfilm är det sevärt. Jag ser det om inte annat för miljöerna som är så vackra. Nu har kriget kommit till Danmark och gårdagens avsnitt lovade lite mer nyanser och svärta vilket inte är någon nackdel.

Som sagt, miljöerna är en stor anledning till att titta på Badhotellet. Det är William Morris på väggarna, en verandadröm där man bara vill slå sig ned och sitta hela dagarna och så klart Royal Copenhagens Musselmalet i matsalen. Tidlöst vackert. Royal Copenhagen

Högst upp på min “blädderboks-önskelista” för tillfället. Här kan man ta sig en tjuvtitt. Den verkar helt underbar om man hyser anglofila böjelser – och det gör man ju.

Historien om en av mina personliga favoriter – ljusstaken Flow av Sissi Westerberg för Svenskt Tenn. Jag älskar att se skisser och tanken bakom designen.

Om jag har släppt Normala människor? Icke då. Om jag förmodligen ser om det ännu en gång? Ja då. För att stanna i ung kärlek har HBO precis släppt Call me by your name, som jag faktiskt inte har sett. Miljöerna skall vara något extra här, liksom den eviga kärleken.

Gotländsk sommardröm till salu. Jag har sparat detta nummer av Elle Interiör bland annat som inspiration till mitt växthus. Fastighetsbyrån Visby

Stora sjuttiotalsglasögon och schalett inspirerar. Och var våren 2020 då många kom till skott med att tänka på ett husdjur? Jag är pälsdjursallergiker, men har till och med börjat skriva in saker som “finns det verkligen hundraser man kan ha om man är allergisk” i sökfältet. Den här tiden gör något med oss, det är en sak som är säker. Other Stories

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

Klassiker: Mässingsblänk hos Lars Holmström och Arvika

Euforin över att finna den största brickan av Lars Holmström från Arvika mässing har inte riktigt lagt sig ännu. Den står och glänser ute i köket. Ett sådant där fynd som jag blir så in i den glad av att bara titta på. Jag tänkte visa lite mer mässing här.

Lars Holmström (1894-1959) skulle följa i familjens spår att bli hovslagare, men började med konstsmide i Arvika 1921 efter utbildning i Danmark. Holmström var även med och grundade Arvika Konsthantverk 1922 för att verka för lokalt handens verk. 1925 deltog Holmström vid den stora Parisutställningen och blev omnämnd i franska tidskrifter som en särskilt skicklig representant för Swedish Grace med sina ljuskronor och ljusstakar. Lars Holmström har gjort många arbeten till kyrkor, men även till privata miljöer som Rottneros Herrgård i Värmland. Arvika mässing drevs sedan vidare i annan regi, mycket av produktionen baserades på Holmströms design. Jag tycker att brickorna är så vackra! De lyser verkligen upp som små solar och har blivit mycket eftertraktade på den internationella marknaden. The Apartment

Mässingsvindarna blåste sannerligen med vindstyrka över vårt land, även om det nu har avtagit lite till förmån för kalla metaller. Jag har alltid tyckt om mässing och finast är nästan att kombinera det varma med t ex mer kyligt tenn. @anneosterlund.retro Tips på Instagram-konto som kontinuerligt lägger upp skatter från sina samlingar.

Drömspegel! Otroligt vacker form med mässingsblänket från de olika rundlarna. Bukowskis

Ett väggsmycke som heter duga. Prisraket hos Gomér & Andersson

En riktig kändis är denna enorma mässingskrona av Lars Holmström som hänger i det Engelbertska hemmet. Det här är knappast något man finner på sin närmaste loppis, utan här talar vi om höga auktionspriser. Modellen finns även i en mindre lampa och i lampetter, även de mycket eftertraktade. Architectural Digest

Hoppet lever om att någon gång finna de här stiliga lampetterna. De är så vackra i formen och mässing reflekterar ljuset så fint. Bukowskis

Även detta är något av ett drömfynd för min del. Den sjuarmade ljusstaken med sin mjuka form som även såldes av Svenskt Tenn en gång i tiden. @chachamans har lyckats med den bedriften. Även det är ett loppiskonto som jag rekommenderar.

Mässingsblänk det finaste är.

Normala människor

Normala människor avslutades i går. I alla fall om man i likhet med mig slukade alla resterande sex avsnitten på en kväll. I dag sitter jag med en kvardröjande känsla av melankoli och stora tankar efter den känslomässiga turbulensen. Jag måste nog se om allt i lite makligare takt och begrunda. Det var länge sedan jag föll så hårt för en TV-serie. Den gripande berättelsen om Marianne och Connell kanske landar lite extra just i denna oroliga vår. Tidlös kvalitet i alla detaljer, skådespelare med kemi och styrkan att beröra. Har ni sett? Annars rekommenderar jag så klart. Den är förmodligen mest fördelaktig i mindre doser, men den självkontrollen hade uppenbarligen inte jag. I trädgården blommar de allra sista Kungsängsliljorna, medan de första syrenerna är på väg att slå ut. Vackra maj.

I säsong: Ramslökssoppa

Nu skulle jag möjligen helst säga att jag har stått i ett grönt svagt vitlöksdoftande hav och plockat egen, men det får bli en annan gång. Det här är gotländsk ramslök från Ica. Fint så. Jag ville finna en riktigt god vårsoppa där man riktigt känner smaken av klorofyll.

Jag fann min väg till detta KRAV-recept av kökschefen på Lilla Bjers. Jag tog i mer buljong, mer créme fraiche och hade inte mer än en fjärdedel av den ordinerade ramslöken, men ack så gott. Jag tror på en slät soppa till förrätt, men till lunch lade jag i kall överbliven lax från kylen och åt några smörgåsar med cheddar till. Rekommenderas varmt!

Ge mig tio: Mönster med djur

Mitt textilfynd från i helgen – nästan tre meter vackra Leonard av Bitte Stenström för Sandbergs – fick mig att fundera lite över mönster med djur. När jag tittade runt här hemma fann jag en försvarlig mängd av detsamma. Dags för ett “Give me ten” med ett urval av sådant jag tycker om.

En favorit är Emma von Brömssens Stäpphöna som designades för Svenskt Tenn, men som nu trycks i egen design. Det är något med den snillrika penselföringen som liksom målar fram fågeln. Foto: Emma von Brömssen

När det hänger längder av Sandersons klassiker Tally Ho på loppis är det mycket svårt att motstå. Det trycktes redan 1948. Nu är jag möjligen ingen anhängare av engelsk jakt, men det är något urbrittiskt med detta tyg där hästar och hundar spelar stor roll som jag tycker om – framförallt på hösten.

Man kan förlora sig i många av franska Manuel Canovas textilier. En favorit som finns på den stående klassikerlistan är Le Cabinet de Curiosites. Som att ha ett tittskåp som tyg med fjärilar, snäckor och koraller. Tidlöst vackert och fantasieggande.

En annan favorit som stod på klassikerlistan många år innan den kom till hemmet är Brunschwig & Fils Le Zebre. Det handtryckta tyget med zebraränder har en förmåga att passa in överallt och lyfta allt det kombineras med tycker jag. En sann klassiker.

Det får bli ett tyg till från Manuel Canovas. Bengale är en klassisk toile de jouy med exotiska djur. Den orange-rosa färgställningen var en av mina första tygförälskelser. Den hänger med än – här hemma i en bricka – även om man numera möjligen tar på sig lite andra glasögon när det gäller avbildningen av det koloniala Indien.

Textiltätt bibliotek med bland annat William Morris The Brooke med hjortar. Bild: Svenskt Tenn

De broderade slingorna i May Morris Kelmscott Tree från förra årets kollektion är möjligen inget man springer på nästa loppisrunda, men så vackert! De stora träden med fåglarna på grenarna är verkligen något extra.

Inget urval av textilier utan något från Svenskt Tenn. Estrid Ericsons Elefanter är förmodligen ett av de mest kända svenska textilmönstren. Det trycktes för första gången på slutet av 1930-talet och var inspirerat av en förlaga från Belgiska Kongo. Här syns även Josef Franks Gröna fåglar. Bild: Svenskt Tenn

GP & J Bakers Lotus är en riktig klassiker som här hemma återfinns i en kudde. Det blev en riktig fixstjärna inredningsmässigt, inte minst efter att Elsa Billgren köpt en äldre soffa på auktion i tyget. Mönstret är hämtat från en målad sidenrulle från Mingdynastin med bland annat kungsfiskare och häger. Fotografi: Elsa Billgren

Jag avslutar med min stora favorit. Om jag bara var tvungen att välja ett endaste mönster med djur – hemska tanke! Då blir det Josef Franks Anakreon. Fotografi: Wrede fastighetsförmedling

Mönstret skapades 1938 med inspiration av en gammal fresk från palatset Knossos på Kreta. Det innehåller det mesta, är mycket varierat beroende på vilken del av mönstret man tittar på och så tycker jag om hur fågeln är tecknad. Pall klubbad av Stockholms auktionsverk.

For the love of a classic