Bland alla pysande konflikthärdar här hemma återfinns läsläxan. Mattekrokodilen som äter siffror flyter på hur fint som helst. Blad upp och blad ner. Pang. Klar. Läsningen är något annat det. Förmågan finns tveklöst där. Det går undan och det går ganska lätt. Men motivationen. Noll. Åh, tänk när jag blir stor och slipper läxor. Och jag märker att jag blir lite handfallen. Det är som när jag lekte skola med mina bröder som var högst motvilliga deltagare. De satt med myrkryp i byxorna, när jag manade till stillhet och eftertanke och försökte hamra bokstäver för glatta livet. För jag var alldeles tvärtom när jag var liten. Sedan dag ett den duktigaste av flickor och ett självgående tåg under hela skoltiden. När jag för första gången gick in i biblioteket visste lyckan inga gränser. Allt det här? Var det verkligen möjligt att jag fick tillgång till allt det här? Jag minns det som om det var i går.
Nej här behövs andra strategier. Läxor kommer att komma i en strid ström under många år. Det räcker inte med tjatmamman som försöker sig på att lansera att det är roligt att lära sig saker. För den där skolfröken i mig vill ju så gärna att det skall bli något positivt av detta, istället för den där kvävande känslan av måsten och tråkigheter. Jag vill förmedla glädjen över läsningen och böckernas värld som finns när vi tar boktraven och läser högt på kvällen. Så vi kryssar oss fram. Vi provar olika saker. I går läste Anna den rafflande storyn om brandkatten för Henrik och visade bilderna som man gör på en riktig sagostund. Det gick ganska bra. Jag sneglar också mot andra böcker, än de som kommer från skolan. Lauren Child är en av våra husgudar. Charlie och Lola är storfavoriter. Kanske kan Clarice Bean bli det med? Clarice Bean stavas trubbel. Lite gammal hederlig identifikation är inte helt fel ibland. Har Ni några heta boktips till barn i skolåldern? Eller det ultimata läxläsningstipset? Dela gärna med er!
Åh, vad jag känner igen mig! Min son går också i ettan. Matten är inga bekymmer – den går lekande lätt. Att läsa går egentligen också bra, men att koncentrera sig är svårt. Det har blivit mycket bättre efter jullovet, så jag ser tiden ann. Sonen älskar böcker, men föredrar än så länge att någon läser för honom. Tids nog så läser han själv, tänker jag. Ingen stress – ingen press. Humörsvängningarna har avtagit och han är på ett underbart humör just nu. Det går i perioder. Det är inte alldeles lätt att bli stor. Den saken är klar! Kram
Annika: Jag är likadan. Jag avvaktar och låter saker och ting ha sin gång. Mycket löser sig med tiden. Jag vill inte stressa och pressa alltför mycket, men med läxorna från skolan kommer ett helt annat krav på att vissa uppgifter skall utföras och redovisas på olika sätt. Mattepappren är jätteskojiga att göra på en gång och visa i skolan. Läsläxan är något helt annat det. En utmaning att få detta till något skoj och stimulerande! Tack för dina rader! Och visst är det så – det är mycket för de små just nu! Kram
Ja du, jag har inget bra tips alls. Här hemma övar vi just nu på att ljuda ord, förstå hur bokstäver låter och sådant, så läsning har vi inte kommit till riktigt än. Det brukar ju säga plopp när läsbubblan lossnar och då blir alla böcker roliga, så det kommer säkert. /Nina
Nina: Själva läskoden är ju knäckt och det flyter på. Det är detta med motivationen och att anstränga sig det lilla extra. En sann utmaning 🙂 Jag skall visa henne lite roliga böcker på nätet ikväll, så kanske vi kan beställa hem några tillsammans. Det kanske går lättare om hon känner att hon väljer själv. Kryssa lugnt som de brukade säga en gång i tiden 🙂
hej jag läser på din härliga sida då och då men kommenterar inte speciellt … men tycker det är jättekul när det dyker upp lite personliga saker då och då :=)Jag har stora barn idag, och kan konstatera att ..jo bokslukarbarn finns fortfarande, men de är betydligt färre än då vi var barn. Jag har till slut accepterat att mina barn inte läst ens en % av de böcker jag själv slukade i deras ålder, och ändå var de så himla goda läsare när de var i låg skolålder. De har haft en jätteengagerad svenska lärare lyckligtvis i 7-8-9:an som verkligen brunnit för ungdomsläsning. Så de har fått sin dos där, men inget som märks hemma. Jag har till slut accepterat att de läser ändå mycket, men inte just böcker… nu när finns det så många andra ställen att läsa på. Men då läsförståelsen minskar i barns äldre åldar så blir man ju lite bekymrad, just igår gick alla landets 9:or igenom nationella prov i läsförståelse, jag har läst hela häftet med texter som de hade till förfogande och det var jätteintressant.Läxläsning… tyvärr är det tråkigt att det ska vara sånt fokus på läxor redan i så tidig ålder. Mina barn har lyckligtvis gått igenom en grundskola med ytterst få läxor under hela skoltiden. Man resonerar att de främst ska inhämta sin kunskap i skolan, så de har sina lästimmar där, och alltid jobbat väldigt praktiskt med kunskapsinhämtning i skolan istället för att läsa läxor. Det har varit toppen! Hoppas ni kommer på ett bra sätt att få läxläsningen lustfylld – men val av tidpunkt brukar kunna vara viktig, och en lagom välfylld mage…
Hej,vi har lite samma problem. Det är som om den där “nyförälskelsen” har har lagt sig kring att läsa. Jag tror att ett trick kan vara att få läsa om något intressant, då känns det mer som om man lär sig något om det man läser än att man bara läser för läsandets skull. (förstod ni det där?). Sedan måste jag erkänna att de böcker och texter de får läsa i skolan inte alltid är så roliga innehållsmässigt.En väninna vars son hade det trögt med läsningen, dvs att få det att flyta på, gjorde till slut så att hon köpte en klippbok och samlade artiklar kring hans stora passion i livet, stadens hockeylag. Han blev motiverad att läsa och sedan släppte det
Kan verkligen rekommendera Stora boken om Sandvargen. Det är en samlingsvolym med de tre böckerna om Sandvargen i en, korta berättelser med många bottnar som fångar upp en liten människas alla funderingar och klär dem i ord som är en fröjd för såväl liten som stor. Mycket stor litteratur för lite pengar (115 kr för samlingsvolymen på både adlibris och bokus). Vi brukar varva så jag läser varannat kapitel och min sjuåring läser varannat. Han älskar det. Och mamman med.
Milla: Det är onekligen andra tider nu med konkurrens från datorer och annat som inte fanns när vi var små. Tack för dina tankar! Flisans mamma: Jag tror också på att testa med lite andra typer av böcker. Just nu kämpar vi på med Brandkatten 🙂 Smart det där med klippboken! Det tipset bär jag med mig. Tack!Sofia: Sandvargen – skall kollas upp direkt! Stort tack för tips!
Vi väljer kapitelböcker som vi läser tillsammans med Alma på kvällen och så har hon en läsa-lätt-bok som hon läser själv men den går ganska långsamt.Just nu är det allra roligast att läsa bilderböcker för sin lillasyster för då hinner hon igenom en bok på en kväll. Visst kan hon ibland tycka att de är barnsliga men det brukar vägas upp av stoltheten att hon har läsa för lillasyster alldeles själv.Annars är sandvargen underbar och Frida Nilssons böcker om Hedvig är också bra eller varför inte samlingsvolymen om Loranga, eller kanske Lassemajas detektivbyrå…
Hej! Samma här. Att läsa går bra, men motivationen att behöva läsa den där läsläxan i tid och otid finns inte. Det känns lite som att det tvånget tar bort läsglädjen. Min ettagluttare läser dock själv Bamse om kvällarna och då ligger han och läser högt så det ger ju också en viss träning. Men vad gäller läsläxan som ska läsas dagligen funderar jag på att ha något belöningsystem så som vi hade tidigare (körde ett system som kallas Ormen i kometprogrammet för att få in lite goda vanor). Öka motivationen helt enkelt. Lycka till!