Ja, den här veckan är man inte värd många rutta sillar inte. Inga coola stövlar. Ingen fotomagnet. Och i går fullbordades katastrofen. Maskerad på fritis. Jag hade föreslagit spöklakan, men det packades ned en klänning istället. Men se det var inte rätt klänning det inte. Det skulle vara häxklänningar. Och spindelstrumpbyxor. Och lösnaglar. Och häxhattar. Allt var helt galet. Skrik och tjut vid hämtning. Och det var några mammor som åkte och köpte häxklänningar på morgonen när de såg att det var maskerad. Och de kom med dem till skolan sedan. Buhu. I helgen vill jag åka och köpa en häxklänning. Jag bara mååååste ha en ! Efter att ha massakerat ett urtvättat lakan hemma och rotat runt i garderoben så kom slutsatsen att det nog skulle räcka med lösnaglar för veckopengen i alla fall.
Vad svårt sånt där är! Å ena sidan vill man ju såklart att barnen skall smälta in och ha allt som de andra har, å andra sidan tycker jag att det är slöseri att lägga tre-fyrahundra på en utstyrsel som är kul några gånger. För jag är inte sådär ändå att jag slänger mig iväg och fixar en dräkt baraföratt. Jag känner fortfarande den där iskalla ångesten som mina föräldrar fick när skolan beordrade att pojkarna skulle vara pepparkaksgubbar. Stjärngossekit fanns, men det var bara att skramla ihop pengar till två par bruna manchesterbyxor på studs till mina bröder. På fritis hade jag inte uppfattat att det fanns några riktlinjer, men såklart att man blir malplacé med finklänning när många andra är svarta häxor. Gap och skrik, men ändå armarna runt halsen vid sängåendet. Godnatt. Sov så gott. Mamma älskar dig. Anna älskar dig.
Tur det. För många, många, många fler strider lär vi kämpa framöver du och jag, vännen.
En liten pumpa i ett entréfönster. Nu är sannerligen den där riktigt grå hösten här på allvar.
Känner igen det där. Häromsisten var det spökkalas – alla hade köpta dräkter utom min son. Han hade ett lakan med en påmålad blodig dolk – och stolt var han när han gick dit. Det var något år sedan…tror inte att det funkat idag…
Jag håller med dig :-D. Jag har väldigt starka åsikter om detta. Inte bara för att inköpet är onödigt utan för att alla föräldrar kanske inte har pengar till ett sådant inköp. Skolan borde tännka lite längre innan de drar igång en sådan grej alternativt göra pyssel tillsammans med barnen och föräldrarna kompiterar med tex mörka kläder eller ett lakan.Må gott kramNina
Speja: Förra året gick det fint med lillebrors skelettpyjamas, men detta år är siktet inställt på lite mer avancerade dräkter. Leksakskatalogen scannades när hon kom hem. Det var bara att pricka av dräkt, hatt, naglar och strumpbyxor. Nix, känner denna hemska mamma…
Nina: Jo, så är det definitivt. Ibland undrar jag var det ligger dock – om det är skolan som drar igång eller om det egentligen är föräldrarna som köper bara för att barnen skall ha. Det blir liksom upptrissat när karusellen kommer igång. Det var lite kvastpyssel och annat på fritis, men visst var det många av barnen som hade fräcka dräkter från leksaksaffären. Ha det fint Du med! Kram
Japp – känner igen sim. Då de stora barnen var små och jag levde som ensamstående fick jag minsann lite ångest när hela klassen, inklusive föräldrarna skulle ha spökparty på skolan. Pojken kom hem och berättade att “han ska vara det” och “hon ska vara det” och “det finns visst dräkter på Barnens Hus”. Herre gud – en hel familj i plastiga och svindyra kostymer bara för en ynka kväll. Inte min melodi inte. Varken då eller nu. Nu blev det varken några dyra dräkter eller tårar hos oss den gången och jag kom undan med att köpa en mask, som ju var lite stor men gick att återanvända fler spökhelger andra år, och så en svart stor kofta från min garderob som “monster-rock”. En häxhatt till hans syster och så påhittighet från hyllorna med svarta kläder i mammas garderob även där och lite svart kajal runt ögon och läppar.Nä, jag håller med dig, det skenar lätt iväg och det är bara bra om någon vågar ta fast det ibland.Idag är hon liten besviken Anna, men om några år – då är hon en glad och stark Anna-mamma med egna barn att fostra.
Det låter ju helt hysteriskt att åka til kelsaksaffären och panikhandla dyra plastkläder! Då undrar man nästan vart världen är på väg ;).Tror som någon skrev ovan att det är mer föräldrarna som forcerar fram sådant än fritids. Och det är ju inte självklart att alla har råt, tid eller ens lust att gynna leksaksfabrikanterna…Ibland måste livet kännas lite “orättvist”, även fast man som mamma lider med sitt barn.
JAG HAAATAR DEN HÄR SK HALLOWEEN. Min 8-åriga dotter tjatade om en dålig häxklänning från den stora leksakskedjan. No way att punga ut 249 kr för en s.k.i.t.-produkt i dålig kvalitet. Vi löste det hela gm att köpa en snygg svart klänning (normal) på Kappahl. Vi kombinerade detta med ett svart “nät” på metervara från Panduro för några tior. Klänningen kommer hon kunna ha hela året på jul, nyår, kalas, halloween – you name it. “Nätet” dekorerades med egengjorda spindlar i svart piprensare och denna har hon som cape över klänningen om hon vill vara häx-eller vampyraktig. Totalkostnad är lite mer än de 249 kronorna, men vi har fått nåt som räcker till så mkt mer.
Lina: Kloka tankar. Visst vill man lindra och fixa så mycket man kan, men ibland kan jag känna att man inte alltid kan madrassera runt barnen. Jag minns ju själv hur man så förtvivlat gärna ville smälta in och vara lika. Sedan står jag där och pushar min dotter att visst var du urfin i din klänning. Och det är väl roligt att vara någon som inte de andra är. Ständiga utmaningar i föräldraskapet – kryddat med kramar som tur är 🙂 Tack för tankar!
Annika: Ja, det var min tanke också, men Anna tyckte att de mammorna var dagens hjältar såklart 🙂 Jag tror precis så att det är föräldrar som hetsar mycket och att det hela trissas upp. Titta bara på dessa mardrömsbarnkalas. Vem har satt igång det ?! Det kan jag också skriva hur mycket som helst om…
Karin: Anna kom ju också på det. Att det funkade fint med att vira ett gammalt lakan runt midjan med rep, dekorerat med spindlar och rött tusch tillsammans med en svart tunika – och så lösnaglarna med spindlar för 29 pix som skall köpas in. Nej, hysteri är vad det är ibland…
Håller helt med, gillar pumporna men inte allt det andra med Halloween. Varför göra sig ful och läskig? Lyckades hålla emot förra året, men har fallit till föga för barnen i år. Åkte dock till Ekohallen där de hade skelett-dräkter för 99 kr. Så jag slapp hyfsat billigt undan i alla fall. Och eftersom dräkterna var nedpackade och det inte gick att se storlekarna så blev det lite för stort – så det räcker nästa år också.
Åh, vad jag känner igen mig. Mina barn är ganska stora nu och erfarenheten har lärt mig att när det väl kommer till kritan är det inte många som verkligen har köpt så dyra grejer. Ett tips är att köpa på sig på rean inför året därpå. Men visst har jag också haft lite ont i magen……. det gäller att stå på sig och förklara för barnen, det finns ju en miljöaspekt i allt konsumerande också även om en ledsen och arg 6-åring knappast bryr sig i stundens hetta….
Jo vi fick åka iväg och panikköpa en dräkt till en maskerad på dagis en gång. Visst, man hade ju kunnat fixa ihop nåt enkelt själv av saker man hade liggandes hemma. Men jag är tyvärr rätt fantasilös när det gäller såna saker. Jag hade även fixat en väldigt enkel dräkt till dotterns dans, eftersom ekonomin inte tillät mer, men så fort jag såg att alla andra barn hade kjol, balletskor och matchande vattenflaska så åkte jag direkt in till stan och skaffade allt till nästa vecka.. Nu låter jag som ett fall för lyxfällan, men det är inte så att inte pengarna finns, bara det att det finns andra hål att stoppa i när man pluggar ;)Jag är oroad över att jag redan har blivit en sån förälder som jag INTE vill vara, alltså en som köper “bara för att alla andra har”. Blir kanske så när man vet att man har minst pengar av alla föräldrar och då inte vill att det ska märkas? Låter löjligt men om man ska vara helt ärlig så.. Jag vet inte, men jag gillar det inte. Hoppas det blir bättre när jag börjar jobba för det känns som jag gör barnen en otjänst om jag inte kommer sätta ner foten och inte köpa allt som “behövs”. Tycker själv att det låter helt horribelt när man hör om barnkalasen, som vi ännu inte har börjat gå på. Att lägga ner den tiden och de pengarna! Jag tänker iaf inte dras med i den hetsen för jag kommer aldrig ha tid och energi att lägga på överdådiga barnkalas.
Här var det Halloweenfest på skolan/fritids idag för Ediths del. Hon ville vara…. DEMON….eftersom hennes storasyster var det för något år sen.Lätt som en plätt.Lucialinne. Vitt ansikte, svart runt ögonen och vax i det långa, raka håret (så hon såg helt bedrövlig ut – som The Ring ungefär). Och hon såg verkligen hemsk ut!!!Men jag tänker inte heller köpa dyra häxdräkter. Aldrig i livet!! Här kör vi repris på ärvda gamla klänningar, brorsans svarta Star Wars-mantel osv. om hon nu vill vara häxa på kalaset nästa vecka. Men hon var “fin” som demon. Läskig :O)