I dag gjorde vi en liten eftermiddagsutflykt till Åbacka Café här i Linköping. Vi hängde mycket här när barnen var små och vi bodde inne i staden. Nu var det länge sedan jag var här, men det lär snart bli fler gånger. Ett liten pärla till trädgårdscafé är vad det är. Ofta ser man inte vad man har på hemmaplan, medan man söker upp liknande ställen när man turistar.
Sedan jag var här senast har man fått utmärkelser i White Guides Cafésektion minsann. Caféet är inhyst i ett gammalt torp, så logistiken kring beställningar och att ta varma drycker inne i den pyttelilla lokalen är möjligen inte ultimat, men en dag som denna kompenserar omgivningarna helt och fullt (även om jag inte förstår mig på varför man envisas med att ha urblekta gamla GB-parasoller i denna vackra miljö…). Kom ihåg att ta med kontanter om ni har vägarna förbi, för man hanterar inte kort här.
Nygräddad våffla som smakade mums.
Det fina i kråksången med trädgården är att man satsat på klassiska växter som verkligen känns att de hör hemma på platsen.
Sannerligen min sommaruniform i år – maxiklänning från H&M, halsband från Malene Birger och väska från Tell Me More.
Favoriten Höstanemon, som även finns här hemma i mina rabatter.
Jo, nu känner jag den där Augustikänslan i hela kroppen.
Ljuva tider.
Säg mig vännen varför tar sig inte nia anemoner här hemma, vad gör du där borta för rätt och jag för fel:S Mysiga Åbacka:)
Kram
Jag har vårplanterat mina och satsat mest på sorten Robustissima – Silvrig Höstanemon som jag köpt på Zetas. De skall vara de härdigaste. Jag har några vita som gett upp – verkar vara lite känsliga innan de etablerat sig. Bara på det igen :). Kram
Å så mysigt och svenskt det är! Jag har totalt missat små fina trädgårdscafeer den här sommaren, fast än finns chansen förstås!
Ser fint ut, Åbacka cafe, den godbiten har jag missat 🙂 Håller dock med dig om dessa fula reklamparasoller, jag fattar inte grejen, har allvarligt funderat på det till och med (nu går jag igång här, haha) – Är det kanske så att cafeerna ‘måste’ ha dem?? I reklamsyfte/sponsring, eller vad man ska kalla det..? Mysiga ställen som i övrigt verkar ha tänkt på allt, tidsenlig inredning inpå det rara porslinet och mysig mormorsträdgård, och ändå envisas de med de grälla parasollerna och GB-glassgubben i plast vid husknuten. Huvva!
Så fint det ser ut! Jag har också hittat lite olika guldkorn på hemmaplan i sommar. Kanske är det just för den fina sommaren som man känt ett sug efter att se sig omkring och hitta nya ställen även hemma. Man vill ju liksom inte bara sitta och göra inget när solen skiner.
Kram!
Fint det ser ut! Och så rätt att turista i sin egen stad, det görs för sällan. På tal om reklam på lämpliga ställen gick mina tankar i precis samma banor när vi häromdagen besökte Fotografiska i Stockholm. På denna vackra byggnad sitter en enorm ljusskylt, direkt över restaurang Grill, som förvisso gör reklam för museets utställningar och öppettider men även för en (lokal?) byggmarknad i lågprisklassen. Jag förstår sponsringsbehovet men helhetsintrycket går verkligen förlorat. Tycker det finns ett ansvar här, i vilka sammanhang vill man synas utan att ‘sälja’ ut sig helt. Och estetiken, som faktiskt för t ex Fotografiska är en del av varumärket, den försvinner totalt. Här känns frågan ‘Hur tänkte ni här?’ helt rätt att ställa sig. Fortsatt varm och skön söndag till dig.
Så mysigt det ser ut och visst är det härligt att besöka små guldkorn i sin närhet. Inte minst för att de ska kunna finnas kvar framöver. Och en liten utflykt kan göra en hel dag. Så tidigt höstanemonerna blommar hos er, här har de kommit i knopp. Fin söndag kväll till dig.
Åh så charmigt det ser ut. Det måste jag komma ihåg när jag är i Linköping nästa gång. Jag kan tänka mig att du upplever platsen annorlunda med tanke på hur mycket trädgård du kan nuförtiden. Jag märker själv hur jag granskar blad, färg och form när jag är ute.