Jordgubbar, klorofyll och snart sommarlov

I helgen hade jag, efter att ha varit inne länge, ett kraftigt uppdämt behov av att andas klorofyll igen. Det blev riktigt fina kvällar både i fredags och i lördags. Jag satt här inne och följde liverapporteringen på kvällstidningarna från Håkan Hellströms premiär i Stockholm. Jag har inlett två somrar med Ullevikonserter – 2014 och 2016 – och det är verkligen en speciell känsla av salut för att allt ligger framför en. Nu får jag ge mig till tåls till den sista konserten på Ullevi den 29 juli. En juliweekend i Göteborg kan väl inte vara helt fel det heller.

Jag har tipsat om tidningen Trädgårdsliv många gånger. I det senaste numret är det ett så fint reportage från Maria Åströms Skånehus. Rekommenderas varmt.

I växthuset har jag mest jordfärger, grönt och betong. Tanken är att växterna skall få spela första fiolen. Med neutraler i grunden är det lätt att lägga till färger efter behag. Den här sommaren känner jag för gult. En grå dag blir jag glad av det solvarma. Och så börjar te smaka gott igen. Tillsammans med årets första lokalodlade jordgubbar gjorde det inte så mycket att regnet slog på taket här stora delar av söndagen.

Daggkåporna har börjat blomma ute i rabatterna! Det här är en sådan där växt som är obligatorisk i sommarens stora blandbuketter. Den tillför den där lite vilda, skira grönskande känslan som är svår att undvara. Jag tycker även om den som solitär.

Det är så vackert med det gröna utanför som frodats av allt regn. Här inne upptäckte jag några löss på citronträden i går. Det är som vanligt, som man lärt sig efter ett antal år med trädgård. Alltid är det något.

Några favoriter från vintagesvängen – vackra snäckor, stort keramikfat och slingrande jugendassietter. Daggkåpan då och NK:s blå sommarte. På torsdag går barnen på sommarlov. Anna går ut grundskolan. I höst väntar gymnasiet. Henrik går ut sjuan. Denna mamma är i vanlig ordning ganska sentimental denna tid på året.

Så mot sommarliv snart. Hjärta på det.

♡