Att vara säsongsmänniska innebär att hamna i tämligen förutsägbara cykler. För mig är januari mer lugna uttryck, att rensa och att organisera. För tillfället är det köksskåpen som får sig en genomgång. Sådant som stått orört sedan förra gången, packas ned i lådor som sedan skall skänkas. I januari vill jag alltid skala av och förenkla. Just därför hamnar jag åter i ett vilsamt flöde här – men med viss riktning framåt andra tider. Jag börjar denna vecka med Artilleriet som har fotograferat på Gunnebo Slott. 1700-tals slottet är ett av mina absoluta favoritbesöksmål – jag har skrivit om det bland annat här. Trädgården är fantastisk och några av de godaste maträtter jag någonsin ätit fanns här på deras servering. Åk dit om ni inte varit där! Och bläddra här för vackra Artilleriet-bilder. Det är tacksamt att sätta saker i ett sammanhang. Artilleriet/Fanny Hansson.
Jag tänker mig att jag underhåller min inre sommarbohem med denna fagra blus.
Jag tror att jag faller lite extra för Saša Antićs kruka Mist för DBKD när han i pressmeddelandet talar om inspirationen från Signe Persson Melin.
“För mig var det viktigt att få formge något personligt, som uttryckte både lekfullhet men också kändes hållbart klassiskt. Krukan är grafisk men på samma gång organisk. Jag är ett stort fan av formgivaren Signe Person-Melin och inspireras av hennes runda, avväpnande och stilrena estetik. Den där känslan av solid tyngd och genuinitet i material och form, som både talar för sig självt, men också lyfter det man väljer att fylla föremålet med. Lek och allvar på samma gång, som en förlängning av mig själv”.
Det är inte speciellt ofta produkter länkas bakåt på detta sätt och får ett sammanhang i formen. Väl värt att uppmuntra tycker jag som skall titta på krukorna när de kommer i maj.
Att jag skulle tatuera mig förefaller minst sagt osannolikt, men i helgen lekte vi med tanken i den typen av frågor som barnen alltid ställde när de var små. “Men om du måste”. Jag tänkte först på Nannas pelargontatuering, men kom sedan fram till en snäcka. Det är något med formen som jag tycker är så evigt vacker. Och så är det väl havets brus i dem också. Frihetskänslan. Vackra små askar från Nynne Rosenvinge.
Lyngbyvaserna tillhör de jag använder mest. Nu kommer de i en rund form. Mitt behov av vaser är obefintligt, men visst är de vackra om man söker en fin present till någon? Genom Trendenser
Trogna läsare minns måhända att jag blev någon som bär hatt förra sommaren. Nu ser jag huvudbonader på ett annat sätt och har bland annat fastnat för spanska Eliurpi. Där finns det mycket fint!
Falsterbo ligger inte nästgårds för min del, men kanske blir det Skåne i sommar igen. @cillaramnek skrev om en kommande utställning som skall ta utgångspunkt i Josef Franks värv och illustrerade på Instagram med denna bild. ”Svensk Tenns terrassmöblering på världsutställningen i Paris 1937: Josef Frank hade ritat korgmöbler och en försilvrad kopparfontän på kurvig marmorsockel och Estrid Ericson hade klätt dynor med lapptäckstyg och dukat ett serveringsbord med Franks teservis i tenn.” Spännande! Hoppas jag får tillfälle att se denna utställning.
Väl mött nya veckan!
♡