Min vän är så klok. Och jag blir alltid berörd av hennes berättelse om livet med sin autistiska flicka. Senast av inlägget från i går. I dagens samhälle när vi skall vara så himla tillgängliga överallt på massor av arenor, tycker jag att det är en fin tanke. Precis som pedagogen sagt till vännen i går: Det är inte alla förunnat. För man pekar på det viktiga om man tänker så. Att personen själv är unik och har mycket att ge, men det är inte alla förunnat att se det eller att få det. Men när det händer – att man ser varandra – då sprakar det.
Hoppade till när jag såg antalet besökare i statistiken idag, och undrade om du möjligen hade skrivit något… Tack för att du, med ditt stora kontaktnät, vill hjälpa till att sprida den här sköra glädjen!
Karin: Skoj att fler fann sin väg in till dig. Du förtjänas att läsas av många, många! Kram