Nej, det blir inga höga stilpoäng för den här bilden i dåligt oktoberljus, men ändå. Det är sådär det ser ut hemma hos oss nu. Det är kartong på kartong, staplade flyttlådor, kassar, plastboxar med mera. Det är en brevlåda. Det är barnens bultbräda med bitmärken i klubban som jag inte kunde göra mig av med. Det är fotografier som fortfarande väntar på inmontering i album. Och mycket, mycket, mycket mera. Det är dags att stänga till en del av vårt liv och öppna för nästa.
Och även om jag längtar och väntar och räknar ned med barnen – i dag är det trettioåtta dagar tills vi får nycklarna till huset – känns det ändå lite gråtmilt ibland. Jag blir sådan när det är förändringar i luften. Jag blir sentimental över saker här, som jag vet egentligen retar gallfeber på mig. Det hör väl till med ett viss skimmer när man lämnar något. Tio och ett halvt år har vi bott här. Snart stänger vi dörren för sista gången.
Tisdagstema: Stängd
Känner precis som du!Lisa
Men det blir väl spännande med ett nytt hus! Lagom att börja julpynta direkt! /Anette
Vet precis hur det känns – att känslomässigt klamra sig fast både vid saker och småbarnstid. Men du, vilket härligt äventyr för dig och din familj. Himmel, vad mysigt med ett helt nytt hus som ni tänkt ut. Jag är avundsjuk, men jag är glad att jag slipper packningen.KramSpeja
Lisa: Ja, lite sniff blir det, även om det naturligtvis är mest skoj att ÄNTLIGEN få flytta!Anette: Klart att det blir :)! Jag har bara ett visst anlag för att bli sentimental i förändringstider. Det kommer att bli alldeles väldigt kul att julpynta ja!Speja: Jag har ändå varit himla duktig med att skänka bort massor av grejer, men vissa saker bara känns nej. Måste lagra – i alla fall ett tag till :). Huset finns där som en hägring och snart är vi där. Helt otroligt! Kram
Förstår precis hur du känner. Man har så mycket minnen förknippat med sitt gamla hus. En flytt är så definitivt och man sätter punkt för en period i livet. Men eftersom jag flyttat så många gånger så vet jag att den sentimentala känslan försvinner ganska snart och ersätts av glädje i ett nytt boende.
Väldigt bra tolkning! Och du, det känns vemodigt nu, men oj vad bra ni kommer få det!
Kul tolkning och jag förstår hur det känns. Men det blir bra dit ni kommer också. :)Ha en fin dag.
Charlotta: Jag har inte rört på mig så många gånger, men visst har du rätt med att glädjen är den främsta känslan. Det skall bli så otroligt skönt när huset blir klart efter att ha levt med detta projekt i ett år nu. Att få leva därinne. Vi har ju inte bott i hus nu, så bara det blir en sådan stor skillnad mot lägenhetslivet.Golfhustrun: Jomen visst. Det blir alldeles galant bra :)Kerstin: Visst är det så! Och bultbrädan med de små gaddmärkena tar jag ju med mig 😉 Ha en fin dag du med!
En till här :o)! Känner så igen mig i det du skriver. Om en vecka flyttar vi, dock inte till ett så fint hus som ni, men till en större lägenhet. Jag har längtat SÅ mycket efter större (har bott 4 pers i en visserligen mysig- men ändå – 2:a..), har varit så trött på denna lgh och ändå blir jag så sentimental nu när flytten står för dörren, och livet är nerstuvat i lådor.. Här har jag bott i 12 år, min då blivande man och jag bytte till oss denna när vi just träffats, hit har vi kommit från BB med våra två barn, här har de lärt sig gå… så mycket minnen..Och visst- minnena följer ju med en, i form av i första hand familjen förstås ;o), och foton och allt sånt, men kanske måste man få känna lite såhär innan.. För jag hoppas ju att när man sedan står där på tröskeln till sitt nya boende så får man ny energi och känner glädje över vad som kommer då!Vi tar ett litet steg ut ur allra innersta storstadssmeten och får istället lite renare luft, en öppen spis, en balkong och ett rum till.. Jag hoppas och tror att jag kommer att trivas som fisken när jag vant mig vid förändringen.. Man kanske helt enkelt behöver gå igenom dessa tankar för att “avsluta”. Gick hem genom stan härom kvällen och njöt av det varma ljuset från de vackra sekelskifteshusen i stan, då undrade jag om vi gjort rätt, men förhoppningsvis kommer man att uppskatta annat sedan.. Tex att kunna titta ut genom fönstret och se vad det är för årstid.. Och hihi – stan ligger ju kvar, bara ett par km bort..Lycka till med flytten, ert hus låter fantastiskt!
Tova: Jamen precis! Jag tänkte i förmiddags på hur vi kom hem med det första lilla knytet där ute i hallen – i alldeles för stor overall i ett blänkande nytt babyskydd. Mitt i sniffet gäller det att även tänka på hur många gånger jag har förbannat innerstadslekparken och att barnen klättrade på väggarna här när en av dem var sjuk och vi inte kunde gå ut ;). Vad spännande med ert nya boende! På något vis är jag säker på att jag kommer att trivas galant. Jag är lite sådan, när jag har bestämt mig för något – processen dit kan dock vara ganska lång – då blir det bra. Mest förväntan och glädje förstås, men lite sniffigt blir det när man packar :). Tack! Lycka till med er flytt!
Visst kan vemodet vara spännande. Att lämna något bakom sig och längta efter något nytt. Sedan måste jag också säga att jag är mäkta imponerad över att ni börjat packa med 38 dagar kvar till flytt!
Vilken underbar tolkning! Tack för att du bjuder på dig så! :DSköt om er och håll ut… Kram Tina
Jag gillar din tolkning, även positiva förändringar kan medföra jobbiga känslor! Härligt att det snart är dags! 🙂
Spännande med flytt, men förstår dina känslor…Kram
Lo: Haha! Jag är ganska imponerad själv faktiskt. Det känns himla skönt att ha böcker och annat i den genren packat redan nu. Det återstår ändå massor av grejer, men vi är en bit på väg i alla fall!Tina: Haha! Tack! KramHelena: Äsch, jag kanske dramatiserade det lite väl mycket, men visst känns det alltid lite i hjärtat vid förändringar. Spännande nya tider dock :)Maria: Jag blir lite sådan. Jag reflekterar över tider som flytt och med följer en viss sentimental ådra. Men nya tider stundar och det skall bli väldigt spännande! Kram
Vilken härlig tolkning!Kram Sandra