Isande vindar har ackompanjerat denna lördag. Tanken var att tillbringa tid ute i trädgården, men det hela fick bero med “det måste i alla fall vara aningen varmare i morgon”. Det hoppas vi på om inte annat. Jag byggde kokong i soffan med te, ljus och filt samt tittade på det sista avsnittet av Grantchester. Man kan med rätta fråga sig hur många vinklar det finns på James Norton i bar överkropp, men den här mörka säsongen har definitivt höjt sig över brittisk puttrig trivseltelevision. En tredje säsong är på gång tillsammans med en julspecial och med tanke på slutet ser man så klart fram emot den.
Genom bloggen House of Philia hamnade jag i Villa Solsätern från 1912 nu till salu med bilder av Helena Köhl. När jag ser sådana här hus med den speciella själen som finns i det äldre, är det inte utan att min latenta längtan till att själv bo i något liknande slår till. När vi letade hus en gång i tiden var det inte nyproduktion som fastnade på min näthinna, men så föll det sig ändå. Det har sina fördelar det har det, men visst är det något extra med byggnader där det sitter i väggarna. Det finns många detaljer att förlora sig i här – min blick fastnar bland annat i vanlig ordning på den där tjusiga Artek-affischen. Den är stor och har ett lite udda format, men ack så fin den är. Jag vet med mig själv att jag har en tendens att lagra affischrör som väntar på inramning – någon gång… Lite köpstopp där för min del, tills det är bot och bättring med det som redan finns. Annat när man som i dag finner vackert grafiskt blad på loppis – inramat och klart – och bara att ställa fram. Sådant är lätt att tycka om.
Det börjar bli isande kallt även ute i växthuset, men jag väljer att tänka på varmare dagar och investera i en vattenkanna som länge stått på min önskelista. Det är i vanlig ordning ett rabattincitament som får mig att slå till. Och det kommer en tid när det är fullt fokus på att vattna törstiga växter igen.
Fin fortsättning på helgen!
♡
Fint! Hoppas du fick en fin lördag hela vägen;)
Kram