Hur man gör en tedrickare glad

Ja, hur gör man en tedrickare glad? Jag är faktiskt förvånad över att te fortfarande i så hög utsträckning är styvmoderligt behandlat. Det här gäller etablissemang av varierande standard. Man kan bli förvånad över hur en del ställen som håller fanan högt i övrigt, fortfarande nöjer sig med ljummet vatten och några påsar med obestämt innehåll. Nej, gör om och gör rätt.

Att dricka te är något annat än att dricka kaffe. Nummer ett. Skaffa ordentliga tekoppar. Erbjud något annat än en liten kopp utan öron. Det som jag blir gladast över på ett café är att bjudas en kanna, men om det alternativet inte är aktuellt – satsa på koppar modell större som är avsedda för te. Nummer två. Se till att ha tempererat vatten – helst inte från en kaffemaskin. Det är inte roligt att sätta sig ned med ett fint bakverk och få ljummet tevatten till. Nummer tre. Viktigast på listan. Se till att erbjuda bra te. Som tedrickare blir man beklämd över att hänvisas till en påse Lipton English Breakfast… Om man inte vill tillhandahålla ett litet urval av löstéer – rekommenderas ändå att tänka över detta – så finns det massor av bättre ekologiska sorter på påse. Se till att det finns några varianter av bra svart te, gärna något som är smaksatt, till fikastunden. Ha inte bara Earl Grey som ett standardte som skall fungera till allt. Verkar detta klurigt och dyrt? Nej då. Tänk på hur många nöjda tedrickare som kommer tillbaka som ges i utdelning. Upp till kamp för bra te!

Det får bli lite mer Till bords under We decor Life:s flagg denna måndag – med Signe Persson Melin-tema. Kanna, kopp, teburk, coaster och en assiett ur serien Chess som jag skrev om i fredags. Viva Persson Melin! Jag är tämligen konservativ när det gäller smaker, men varierar lite efter säsong. Just precis nu kan jag rekommendera NK:s svarta höstblandning. Det är ganska fruktigt för att vara ett te som jag tycker om – citron, kanel, äpple och vanilj – men sötman balanseras friskt. På med handledsvärmarna – vilken ruggig start denna vecka fick.

signature

9 comments

  1. Åh, är SÅ enig med dig! Jag dricker ju inte kaffe, och det är ju rent deppigt att sällskapet som dricker kaffe kan välja mellan cappucino, espresso osv, och själv får jag en påse Earl Grey av billigaste märke … Ibland kostar ju denna påse dessutom typ 36 kr eftersom det är stockholmspriser, och det blir ju helt bisarrt. Upp till kamp för bättre te!

    1. Eller hur, Maria! Inte klokt att betala för det! Jag brukar ha med en egen påse i väskan, men det skall man ju inte behöva. Har blivit så arg ett antal gånger när det gäller te. Värst var nästan när vi bodde över med familjen två nätter på ett lite bättre hotell i Stockholm. Beklagliga tepåsar till frukostbuffén – jag hade sett löste i baren och frågade om jag inte kunde få ta det. Det kunde jag – om jag betalade för det. Jag blev tvärilsk – servicenivån där! Aldrig mer det hotellet – och det säger rätt mycket om hur svårt det är att få till ett bra tänkande kring te.

  2. Åh tänk om man kunde få gott te av bra kvalitet i en god kopp när man inte fikar hemma! Jag håller dock inte helt med dig om det smaksatta svarta teet. Jag dricker bara osmaksatt svart te såsom Darjeeling, Assam, Ceylon etc och oftast när jag ber om te som inte är smaksatt så får jag Earl Grey… Fram för mer och bättre teutbud!

    1. Om jag väl äter något sött till fika så tar jag gärna något smaksatt svart – men tusen gånger hellre ett bra Ceylon, Assam eller Ceylon än en ynklig liten påse med English Breakfast eller Earl Grey! Jag kan tycka att det är konstigt att just Earl Grey har sådan särställning bland de dåliga påsarna. Det är ju en rätt så speciell karakteristisk smak. Upp till kamp för bättre te ja :)!

  3. Nu skrattar jag inombords. Så klockrent inlägg, Weronica. Det fes-ljumma vattnet. De små minikopparna och urvalet av påsteer. Definitionen på ett bra urval är inte te som smakar citron, svartvinbär eller vanilj, utan te som smakar TE. Det är ju helt märkligt att man kan få café americano, machiatto och espresso osv, men inte “a proper cup of Tea” annat än på typ Grand hotel i Stockholm. Nu gick jag igång. Konstaterar också att vi är fler som håller med

  4. Vilket bra inlägg och jag håller med om allt. Jag blev kallad te-snobb (något jag verkligen kan leva med ; ) när jag var och köpte en tekopp med fat att ha på jobbet. Koppen är ytterst viktig. Verkligen avskyr Liptons teer (kan det ens kallas te). Ett tips om du kommer till Göteborg är att gå till Brogyllen där får man både en tekanna med lagom tempererat vatten, tekopp med fat och Johan Nyströms löste. Det är visserligen ett härligt ställe men tack vare detta går jag alltid hit!!

  5. Jag dricker kaffe, min tedrickande pappa älskar gula Lipton-påsar (hur det nu är möjligt!), men min mamma skulle hålla med dig till 110% i detta inlägg! Både vad gäller tesortiment och valet av koppar på offentlig plats.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *