Category Archives: Höststämning

Bland ilskna vindar och pumpor

De där ilskna vindarna. Fritt spelrum denna lördag. Promenera med ett virvlande motstånd. Det enda rätta att äta en äppelpaj med mycket mandelmassa, kanel och vaniljsås vid hemkomsten. Vid havet romantiserar jag vinden. Då känns det som om man står mot naturens krafter och det ylande grå vattnet såväl skrämmer som får en att känna sig levande. Här på slätten känner jag sällan så. Trädgården pockar på med de sista bestyren. Möbler skall bäras in. Krukor tömmas. Lökar skall petas ner. Silande sol ändå. Och pumpor.

Det är något speciellt med formen. Jag lockas alltid av keramik med liknande form, som exempelvis Anna Lisa Thomsons och Arthur Percys klyftvaser och Paradisverkstadens ljuslyktor. Ett tips är att titta i mataffären för lite mer dova färger. De små är mest till prydnad, men i lite större format är detta pynt som är fullt ätbart när man inte längre vill ha dem som dekoration.

Tid för rustik mat som citrondoftande kyckling som får gå länge i ugnen tillsammans med potatis och en mustig tomatsås. Ett favoritvin till det. Lars Winnerbäck i högtalaren innan det tas kväll. Kanske det första avsnittet av Saknad, aldrig glömd. Lördagsfrid till er.

I säsong: Den godaste pumpasoppan

Hösten är pumpatid för att kulminera denna vecka innan andra stämningar tar vid. Jag är förtjust i att dekorera med de i dov grön färg och den vita Ghost-pumpan. När de har fyllt sitt syfte där är det bara att äta upp dem. Återvinning i dess bästa form. Jag ugnsrostar mycket pumpa på hösten eller gör soppa.

Min favorit är denna soppa med lite sting i. I förkylningstider som vi nu är i, är det ingen nackdel att dra på med ingefäran. Jag serverar gärna med äppelmust. I veckan var vi på höstlovsbesök på Brunneby Musteri som ligger i närheten av mitt föräldrahem. Det finns många goda sorter. Must är även gott att dricka varm innan glöggsäsongen är här.

I säsong: Vinterrusta, höstplantera och värmande ting

Den här årstiden är det mycket trädgårdsarbete på helgerna. Det pågår vinterrust för fullt, såväl ute som i växthuset. Ett av de större projekten är att ta hand om alla dahliaknölarna inför vinterförvaringen. Jag visade mina favoriter bland nykomlingarna här. Visst kan det svida lite med de där enstaka frostnätterna som var då alla gick hädan. Efter det har det nämligen varit milt och regnigt, men så är den bistra sanningen för en dahliaodlare. Visst är det en del pyssel med att ta hand om knölarna, men det känns fint med återvinning plus att de växer efter hand och blir större och tåligare. I år funderar jag på att rationalisera det hela med att förvara dem i papperspåsar istället för att slå in i tidningspapper och snören som jag brukar. Smart också att skriva direkt på påsen vad den innehåller för knöl. Oavsett hur noga jag är med mina små skyltar och märkningar, så har det alltid en tendens att bli en och annan överraskning när de slår ut…

Så behöver jag inspirera mig själv till plantering av lökar. Inte en enda är planterad av de jag hittills köpt. Sedan har jag i och för sig is i magen och väntar på utförsäljningarna av tulpanerna. Då behöver man inte ha så dåligt samvete om att de redan borde kommit i jorden.

Essentiellt för mig denna årstid – att plocka fram mina värmande saker som är nödvändiga för den kalla tiden. Jag fryser i princip alltid. Plädar fram och de jag använder mest har mått på två meter och inte standard 1.70 eftersom jag är lång. Världens bästa sockar från Skåneresan – nu har jag invigt årets par. Sedan har jag handledsvärmare och torgvantar utplacerade lite varstans. Om man blir varm om handleden värms man snabbt upp tycker jag. Ett tips är att hålla utkik efter handstickade av fin kvalitet på marknader och liknande ställen. Man kan naturligtvis sticka själv, men det övergår min förmåga. Ett värmande survival-kit är inte helt fel när det bara blir kallare.

I säsong: Löksoppa & Päronkaka med ingefära

Nu är vi en bit in i oktober och nu gäller det att omfamna stämningarna fullt ut. Den tidiga hösten är den bästa när solen fortfarande kan värma och det finns många goda råvaror från naturen. I dag väljer jag att lyfta fram löken och päronet. Lök säljs ofta i stora säckar nu och fungerar utmärkt att vinterförvara på svalt ställe. De svenska päronen får beredas på burk om de skall sparas eller så njuter man dem färska så mycket som möjligt. Här blir det en värmande meny i all enkelhet med löksoppa och en engelsk Ginger Pear Cake.

Jag gör min löksoppa enligt Anna Bergenströms klassiska recept. Pillivuyts lejonskålar gör alltid sitt till för att förstärka stämningen av den rykande heta soppan med rostat surdegsbröd och rikligt med cheddarost som gratineras i ugnen innan servering.

Det finns många recept på Päronkaka med Ingefära. Denna gång hade min vän bakat enligt receptet i boken Afternoon Tea. Kakan innehåller både kanel och ingefära vilket gör att man får en liten smakskjuts till kommande tider, men de mjuka päronen håller en kvar i säsongen. Tid att njuta av höstens alla smaker.

De vackraste i år: Double Sun king

Om ni bara skall plantera en blomma nästa år, så låt det bli Double Sunking. You hade me at hello, som man brukar säga. De första blommorna som kom var enorma, vilket gjorde att jag kände mig tveksam till att det verkligen var rätt sort. Sedan kom sidoskotten. De allra finaste små solar man kan tänka sig. Mängder av kronblad i solros a´la Van Gogh. Innan frosten plockade jag ett stort fång och satte i min allra största tennvas – en trettiotalsvas från GAB. Årets maffigaste bukett i all sin enkelhet.

När jag inte håller till i trädgården går jag på helgloppis såklart. Det är min första höst som aktiv sakletare bland galgarna. Jag frossar i klassiskt dammode med hundtandsmönstrade kavajer, rutiga scarfs och polotröjor. En salut för hösten.

Höst i trädgården

Det börjar bli dags för det där allra sista ute i trädgården. Kylan kryper allt närmare, det siktas snö på väderapparna och på söndag ställer vi om till vintertid. Det är bara att inse att det är tid att samla ihop sig för ett grönt farväl för i år.

I år har jag inga höstplanteringar alls. Det kändes som om sommaren hängde kvar så länge och så även dess blommor. Jag har istället pumpor som dekoration. Jag dukar med dem, lägger fram på olika ställen bara för att de är så vackra och har haft ett gäng ute i växthuset.

Jag har fått ett antal frågor om vinterförvaring av dahliaknölar så jag sammanfattar hur jag gör här. Jag gräver upp när frosten kommer. Jag tar en grepe runt knölen när stjälkarna klippts av och skakar bort så mycket jord som det går. Sedan lägger jag dem på tork en vecka och tar bort ännu mer jord. I år kändes de inte torra efter detta steg, så de fick ligga en vecka till. Sedan märker jag upp dem med lapp och snöre – jag tror mig alltid ha bättre minne än vad jag i själva verket har. Om de nu är riktigt torra slår jag in dem i tidningspapper och förvarar i sockerlådor i förrådet. Många drar sig för detta steg – men så himla krångligt är det inte. Och en knöl brukar kosta runt fyrtio kronor, så det är inte hela världen om man vill köpa nya på vårkanten. Fördelen med att spara dem är att man får större plantor och så är det lite kul att ha gamla exemplar.

I pallkragarna är det växelbruk med tulpaner ner när dahliorna är upptagna. I år väntade jag ut lökrealisationen, så det blev ett urval av det som fanns kvar helt enkelt. Jag tänker även plantera i kruka och förvara i växthuset över vintern.

Stämningarna börjar skifta som de alltid gör så här års för min del. Nu kulminerar hösten och de starka färgerna. I går köpte jag några tidningar med julinspiration och började bläddra i. Det är inte så att jag börjar dekorera med tomtar nu – inte alls – men sinnet och inspirationen börjar söka sig åt det hållet. Men för nu njuter jag höst med ett nytt te i koppen. Stormvarning från den lokala teboden med mycket smak och en distinkt bas av kryddnejlika viskar om andra tider.

Höst med Kockums Jernverk

ANNONS

DETTA INLÄGG PRESENTERAS I SAMARBETE MED KOCKUMS JERNVERK

Nu tar jag med mig de nylanserade emaljkärlen från Kockums Jernverk in i hösten och till en klassisk söndagsmiddag. Vi börjar ute i trädgården med lite varm must. Det är inte riktigt glöggtider ännu, men det kan ändå vara trevligt med något värmande när höstvindarna ilar runt knuten och man samlas utomhus. Passa på att köra äpplen i en råsaftcentrifug om du fortfarande har många kvar av årets rika skörd, annars finns det god must att köpa i affären. Här är musten bara uppvärmd på svag värme i grytan och smaksatt med en liten kanelstång i varje glas. Gott för såväl stora som små.

Med hösten kommer viljan att boa in sig på nytt med mer textilier och mustiga grytor. Här förbereds en rustik dukning med linne, äldre franska bistrobestick, italiensk keramik och prydnadspumpor som dekoration, tillsammans med Kockums emalj. I centrum ståtar den stora grytan Bellied Pot som med sitt formspråk önskar välkommen till bords med doften av en klassisk Boeuf Bourguignon.

Den franska köttgrytan är mycket sinnebilden av höst för mig. Det är doften, smaken och känslan av att det stundar andra tider. Det finns oändligt många recept att ta till här. Jag öppnar alltid min rödvita kokbok från Ica som jag fick i present när jag flyttade hemifrån. Jag serverar med ris och något gott bröd till – här i Kockums ugnsform som även kan användas till uppläggningsfat. Det här är en rätt som tjänar på att lagas till någon dag i förväg – perfekt att bara värma upp till servering när man har gäster.

Det fina med de emaljerade kärlen är att det bara är att ställa fram dem till dukningen. De har ett estetiskt värde i sig, vilket gör att de går direkt från spis till bord. Den här färgställningen i crèmevitt tillsammans med den gröna kanten ger mig nostalgiska känslor och känns verkligen sprungen ur en svunnen tid. Det lär bli många höstgrytor framöver i denna uppställning.

Efter middagspromenaden – sätt barnen på att samla in ekollon för att driva upp små miniekar på fönsterbrädan – känns det gott med något lite lättare när smakerna av den mastiga grytan fortfarande finns kvar. För att blidka de små som kanske inte alltid uppskattar det franska köket, serveras glass med kolasås.

Egen kolasås

Blanda 1 1/2 dl grädde, 1 dl 3% mjölk, 2 msk socker och 1/2 dl ljus sirap i en kastrull. Koka upp och koka ganska kraftigt utan lock tills den blir ljusbrun ca 10-15 minuter. Lägg i 1 msk smör och rör om. [Recept av Monika Ahlberg]

Även kolasåsen går utmärkt att förbereda innan. Det är gott när den är lite varm. Kockums bringare kan man ställa på spisen och värma på lite inför servering.

Varmt välkommen till köket, Kockums Jernverk!

Styling och fotografi: Weronica Fremenius

 

Bara vackra ting: Gör höst med vintage

Att leta efter inredning vintage är ibland att inte ligga i fas med vad man tänker sig behöva. Det är både charmen och frustrationen med att vara sakletare. Nu har det fallit sig så att jag har funnit saker som har fått sin plats i matrummet. Jag vill visa på inspiration i samklang med naturen, med vintage och inte prata om några nya kuddar i höstens färger som piffar upp och gör ombonat. Sådant finns på så många andra ställen. För mig är det istället kreativt och inspirerande att inreda a´la Franks accidentalism – mer med tillfälligheter och krockar än med en helt färdig plan. Och tänker man sig att handla mycket vintage, så blir det fallet helt naturligt. Nypon är så vackra nu och tar upp färgen i tapeten och i lampskärmen med Jobs Trollslända. Och man kan finna det mesta på loppis. I helgen fann jag två ljusstakar av Mikaela Willers som blev en grupp med en jag redan hade. Ljus behövs, för nu är mörkret här på allvar.

Jag spanar alltid efter textil och ett riktigt bingo-fynd var fyra våder av Maria Åströms Blad för IKEA. Textil gör så mycket för känslan och efter att framförallt ha haft hissgardiner i vitt linne byter jag successivt ut när jag hittar. Här blev det ett så fint möte mellan mönstren tycker jag. Josef Frank och Maria Åström. Två favoriter bland mönsterkreatörer.

Nu när dahliorna är ett minne blott i trädgården kommer en tid när jag framförallt tar in kvistar med exempelvis nypon. I dag såg jag att någon hurrade på Instagram för att tulpanerna äntligen är här. Sådant får jag riktiga rysningar av. Väl bekomme om man glädjer sig över hårt drivna blommor som fraktas hit från Holland. Jag tycker snarare att vi skall ta tillvara på våra säsonger. Just nu är det mycket prydnadspumpor. Jag har fyllt en hel skål med de vita – ett arrangemang som står sig tills adventsförväntan kickar in.

Nytt in till läshörnan är ett tidningsställ i rotting och en läslampa i metall med mässingsdetaljer.

En abstrakt tavla har också tillkommit i höst. Här gick jag mest på känslan av att tycka om färgerna och var den skulle sitta i hemmet. Grafiska blad är ofta prisvärda och väl värda att hålla utkik efter. Det behövs ganska lite för att se ett rum i ett nytt ljus. Varmt välkommen på allvar hösten!