Fredagssvepet 46/18

Jag inleder detta fredagssvep med att titta in i Artilleriets värld och deras Silent magic of christmas. Det är en dunkel stämning med penseldrag som på en barocktavla när Göteborgsbutiken gör jul.

Nu finns nyutgåvorna av de kvinnliga nobelpristagarna i litteratur tillgängliga i handeln. En perfekt julklapp till den som tycker om att läsa böcker. Omslagen är så fina också.

Två finheter som stuckit ut bland pressvisningarna i veckan. Iittalas nya servis av Jasper Morrison – Raami – som kommer i början av nästa år. Målning av Nathalie du Pasquier.

Vaserna Eda av Lisa Hilland för Myltha. Lite Axel Salto tyckte min vän Carina – och jag kan hålla med om släktskapet.

Kristin Scott Thomas är en favoritskådespelerska och är så här elegant i Burberrys julkampanj. Trenchcoaten forever.

Citrussäsongen är här med vintertiderna. Hans Hedbergs monumentala apelsin är med på Bukowskis stora Modern Art + Design som klubbas nästa vecka.

Grevturegatan 86 är till försäljning genom Wrede. Läs Elsa Billgrens vackra text om sitt gamla barndomshem.

Mitt 60-talshus är inte så aktiv med sin blogg, men kan även följas på Instagram. Veckans tips! Cathrine skrev så fint om säsongen i veckan. Jag tror faktiskt att jag blir klokare med åren eller kanske snarare klokare med mognaden och livserfarenheten. Som barn älskade jag hösten – älskade skolstarten med nya fina block och pennor. Älskade den höga, klara luften och de fina färgerna på löven. Mörkret som sedan smög på i november tänkte jag inte så mycket på. Sedan blev jag äldre, skolan tog slut och vuxenlivet började. För varje år blev mörkret och kylan djupare och dystrare. Och senare, som trädgårdsägare, sörjde jag det lätta sommarlivet i trädgården när sensommaren övergick till höstligare toner. Jag tycker om årstidsväxlingarna, jag tycker om att var sak har sin tid, att varje årstid har sin charm och sin aktivitet, att tempot blir lugnare på hösten, att trädgården går i vila och att kura i skymningen, men mörkret är svårt och jobbigt. I år har jag dock känt att jag inte vill gräva ner mig och klaga alltför högt på det välfärdsproblemet, det kommer inget konstruktivt ut av det, istället ska jag försöka att använda mig av mörkret och helt enkelt vila i det. Rent bokstavligen – en kroppslig och själslig vila. Jag tänker befinna mig i det mörka mellanrummet med få krav och måsten. Inga storslagna planer eller aktiviteter. Tända ljus, äta bra mat, gå ut promenera i friska luften och vardagsmotionera. Typ där tänker jag lägga ribban. Leve november alltså.

Veckans fredagstoner

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

signature

3 comments

  1. Weronica! Jag vill bara lämna ett tassavtryck, visa att jag varit här och läst ditt fredagssvep. Äterigen, alltid. Någonstans på vägen tappade jag bloggarna, även min egen. Det kom så mycket annat i vägen. Men ditt fredagssvep glömmer jag aldrig att checka av. Alltid lika spot on, alltid en aha-upplevelse. Tack för att du orkar, för att du fortsätter inspirera och göra världen lite vackrare, lite mer medveten och upplyftande.
    /Anette

  2. Käraste Weronica – så rörd jag blir när jag denna söndag, den första i advent, läser i kapp alla dina blogginlägg och hittar mina ord här. Det värmer att vi är fler som försöker att leva i tiden som är, hitta kärnan i varje årstid och förhåller oss till det så gott det går – som du också inspirerar så mycket med genom din blogg och instagram.
    Ofta saknar jag tiden då jag var mer aktiv med att läsa bloggar och själv göra inlägg, det är så givande och inspirerande, samtidigt som jag också måste vara rädd om tiden att vara närvarande i det vardagliga livet med familjen och behovet av att “vara själv” i nuet. Mycket i livet är just en balansgång, valet med tiden och vad vi gör med den.
    Önskar dig en riktigt fin första advent med all njutning, vackra ting och social samvaro.
    Varma kramar till dig,
    Cathrine

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *