Frank på loppis

Jag har precis nyligen återupptäckt stadens secondhandaffärer och lockas av loppisskyltar utmed vägen igen. Jag hade en period för ett antal år sedan när jag gärna gick runt i affärerna, men sedan tröttnade jag. Man skall ha tur om man skall göra fina fynd och det gäller att vara trägen i jakten. Nu har jag inte riktigt tiden, men ibland tar jag en runda. Jag imponeras  framförallt av allt fint handarbete som finns att få för en spottstyver. Kvinnokraft är inte högt värderat. Man skänker nästan bort makalösa broderier och virkade dukar av hög kvalité.

I dag stannade vi till på en loppis med ett närmast sanslöst utbud. Det är en stor byggnad som huserar ting – överallt. I hyllor och i enorma högar finns den största ansamlingen av saker som jag har sett. I allt detta skräp (sällan har uttrycket leta efter en nål i en höstack varit mer lämpligt) lyckades jag lokalisera en dammig och på ställningen ej uppträdd lampskärm i Josef Franks karakteristiska tulpanmönster för Svenskt Tenn. Den satt kopplad till en hiskelig lampfot som inte var värd att ta hem. Jag lämnade lampfoten och fick ge en tjuga för skärmen. Skärmen sitter redan på plats hemma. Ett riktigt fint fynd. Mera sådant tack!