Jag minns det fortfarande som om det var i går. Den 29 juli 1981 satt jag som nioåring bänkad tillsammans med min mamma och tittade på det brittiska sagobröllopet. Den ultimata prinsessdrömmen uppenbarade sig. (Ni måste klicka er in och titta!) Saken var avgjord. När jag själv skulle stå brud en dag skulle det vara i en sådan klänning. Jag hade skaffat mig material för otaliga prinsessteckningar ett bra tag framöver. (Att jag sedan gifte mig i en mammaklänning som jag provat ut enligt devisen magen måste få plats är en annan historia…) Med en rojalistisk moder vid min sida, följde jag sedan prinsessans öde genom åren i damtidningarnas spalter. Det sorgliga slutet för tio år sedan i dag, gick mig inte heller spårlöst förbi. Vem kan glömma de små prinsarna bakom kistan? Jag såg den brillianta Hellen Mirren i The Queen på DVD i somras. Det var onekligen en speciell tid för en hel nation.
(Bild: Mamma Diana med liten William)
Jag minns det också så väl; både bröllopet och det tragiska slutet på sagan.Själva sagan var nog inte så lycklig i och för sig.
Anna: Jag satt och bläddrade i minnesböcker över Diana hos min mamma i helgen. Det känns länge sedan, men ändå inte. Nostalgi och undran vad som skulle kunna ha blivit.