Att flytta innebär att gå igenom massor av ting som följt en på vägen hittills. Vad skall man göra med barnens första småttiskläder, alla deras teckningar, min halva avhandling, makens gamla Fantomentidningar och den lila blåsan som jag hade på mig när mannen och jag träffades? Vissa saker skall sparas såklart, men annat måste offras. För jag är tveeggad här som i så mycket annat. Ena halvan av mig är en riktig hamster som har svårt att skiljas från mina gamla universitetsanteckningar – tänk att bara kasta dem i en soppsäck – jag ryser lite. Den andra halvan av mig är dock en rationell hänsynslös utrensare som, när jag är på det humöret, gör mig av med massor av gammalt bagage. En ekorre spar och har, men får leva med bördan av allting. En kastare får leva med rädslan att kanske ångra sig en gång. Jag grämer mig fortfarande lite över att min pappa en gång övertalade mig att kasta alla mina samlade årgångar av Starlet. Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha dem till, det är nog mer en känsla av att veta att de skulle finnas där. Problemet är ju bara var man skall ha allt. Och jag har ingen lust att proppa förråden i det nya huset fulla av gamla grejer. Fortsättning lär följa.
Mitt förkläde som jag hade som barn med handtryckta katter och fåglar, tjänstgör numera när Henrik är påskkärring. Ett minne som skall sparas.
Vi gjorde en enorm utrensning när vi flyttade senast – fast vi flyttade till större. Det var nästan bara befriande. Istället för fyra stora kartonger med gamla skolböcker och föreläsningsanteckningar har jag nu två pärmar bara med “guldkornen”. Och en fin låda märkt “minnessaker” där sånt där ligger som man inte vill ha framme, men som man aldrig i världen skulle vilja göra sig av med. Den tar jag fram ibland, går igenom, minns och myser 🙂
Självklart ska man spara något så fint och kärt! Bara man inte sparar ALLT fint och kärt för då har man ju snart bara minnen och inga upplevelser!
Håller på med en storrensning hemma nu och funderar mycket på detta med slänga eller spara. Jag och min man har köpt varsin stor låda och i dessa får vi spara vad vi vill. När lådan är full får man väl omprioritera. Jag har läst mycket böcker om detta den sista tiden och en sak som fastnade hos mig är att om man har hemmet fullt av minnen finns det ingen plats för framtiden.Men vissa saker är HELT klart värda att sparas. Apselut!
Håller med, svårt att kasta saker, men så skönt det är när man kommit igång. Det är också skönt att i ett nytt hus veta var allt finns och att man inte bär med sig saker man inte behöver längre.Jag har kastat de flesta av mina universitetsanteckningar. Men det tog emot. Sparade vissa sidor…
Less is more, men det fungerar bara ibland. Vissa saker vill man verkligen ha kvar! Det är upp till nästa generation att kasta!Jag tror också på minneskartonger!//M
Jag har också flyttatnyss. Efter 22 års boende i samma hus. så jag förstår verkligen hur svårt det är att välja, vad man ska spara!Ha det gott. Lissen
Hallå, det där med flytt och rensning är SVÅRT. Vi håller också på för fullt. Blir så trött i huvudet. Har separationsångest mot allt. Kramisar Lila
Det är så svårt! Ska också flytta snart och då hoppas jag kunna rensa ut en del men det är ju jättesvårt. Man kan ju inte spara barnens alla urväxta kläder men de väcker ju såna minnen…
Jag brukade muta min lillasyster med Starlet efter behov, så dom försvann naturligt med tiden. Däremot har jag samlat alla mina Vitnos och Femböcker samt gamla uppsatsböcker från skolan.Det är inte lätt det där vad man ska spara och vad man ska göra sig av med.
Jag känner igen mig precis! …
Ditt inlägg blev min inspiration för resten av dagen och veckan. Skrev ett inlägg i ämnet, samt har utmanat mig själv 🙂
Har varit en stor samlare av minnen eller minnessaker men inte längre…Men det förklädet måste du vara så glad över att det finns kvar!