Anna skall ha snäll spökdag på fritis på onsdag. Jag må vara världens bästa mamma, men någon pysselmamma är jag icke. Min tanke inför spökutstyrseln var således att ta ett gammalt lakan och klippa upp två hål för ögonen. Så långt allt väl. Men sedan kickar det loss och eskalerar till tusentvå på en gång. Ett tröttigt barn som tycker att hålen hamnar fel. Pappas svarta ögoneffekter blir helt fel. Och det lilla feluppklippta hålet i pannan, som pappa döljer med lite coolt blod med en röd tuschpenna, är ännu mer fel. BLÄ! Nej, ett nytt lakan skall det vara. Nya hål. Bättre hål. Men då säger världens bästa mamma ett trist nix. Ett utbrott och en motvilligt utlånad skelettpyjamas senare, så tycks saken ändå vara biff. Och nu sover spökbarnen.
Snyggt stylade Halloweenbilder från Matthew Mead. I denna enkla tappning blir jag faktiskt lite sugen på bu!
Jag fixade spöklakan senast dagis hade maskerad, är tyvärr helt off på pyssel så jag tänkte att ett lakan kan jag inte misslyckas med. Tyvärr hamnade ögonen fel och det slutade med att han var utklädd i typ 5sek… 🙂 Man kan inte va bra på allt 😉
Helena: Haha! Alldeles sant det. Jag tillhör inte kategorin som griper sig an maskeradutmaningar med stor entusiasm och jag äger ingen symaskin. Nej, det får bli Less is More där också 😉 Med brorsans skelettpyjamas och de svarta “klackskorna” blir det förhoppningsvis alldeles utmärkt 🙂
Haha ja det är inte lätt. Tänk att det alltid ska ske på kvällen också när barnen (och vuxna) är trötta och tålamodet mindre än vanligt.Vi har halloweenfest på dagis på onsdag. Vi har frågat August vad han vill vara utklädd till och han säger utan att tveka: Trollkarl.Okej, jag tycker att det är bra att de inte behöver vara läskiga allihopa, men nu undrar jag såklart, var finns syrrans häxhatt, var kan jag hitta ett litet trollspö? (för pyssla varken kan jag eller hinner!)/M
Minks: Dottern tyckte att det var en god idé att dra igång med spöklakan plus potatistryck efter middagen i kväll 😉 Men du har ju lovat! Jodå, visst… Lakan blev det och katastofläge blev det – såklart. Som förnuftig moder kan man ju förutse detta, men de små måste kasta sig in i det ändå 🙂 Trollkarl minsann. Hoppas att du finner attributen!
På något sätt är det skönt att höra om andra barns utbrott. Det får en själv att känna normal. :-)En ny utmaning? Här hittar du en – for you:http://mininspiration.blogspot.com/2008/10/bok-du-lste-nyinkpta-allt-i-en-bok-den.htmlTrevlig kväll, som snart lider mot sitt slut. //Caroline
Jag älskar kostymer! Min svärmor har varje år en av barnbarnen bejublad spökfest med alla attiraljer som hör till. I år skall barnen vara flugsvamp respktive trollkarl så jag har fått jobba lite med symaskinen i helgen
Caroline: Jag griper mig an utmaningen i veckan! Här har vi kriser ganska så ofta med en liten tweenie i hushållet. Det är tur att man får de där små lapparna ibland 🙂
Birka: Respekt! Flugsvamp låter som en ren mardröm för mig med mina skrala kostymkunskaper 😉 Lycka till med symaskinen!
Åh, känner igen mig. Förra året skulle det kläs ut och jag snodde ihop ett lakan – utan huvud. Gjorde “huvudet” för sig själv. “Kroppslakanet” blev väldigt populärt eftersom jag ritade en dolk som såg ut att vara istucken i kroppen med droppande blod. Aldrig trodde jag att jag skulle skapa sådana blodtörstiga kreationer till mina barn. Hur kommer detta att sluta…KramSpeja
Tack för påminnelsen, Halloween ja. Jag måste kolla upp om det är något på G för flickorna. Jag tycker att det är kul att pyssla, men jag avskyr att vara ute i sista stund och stressa kvällen innan. Dessutom tycker jag att det är roligare med Lucia istället för en importerad högtid á la Halloween.