Det är dagar med besök, bad och någon som står i köket – mest jag – och fixar till sommarsött och gott. En vän och jag filosoferade i går över varsin bit av Paolo Robertos Crostata di Lemone . Jag har precis läst om Ronny Ambjörnssons klassiska Mitt förnamn är Ronny. Det är en tät essä om en klassresa som jag väl känner igen mig i. Nu fastnade vi i resonemang kring manligt och kvinnligt. Ambjörnsson beskriver träffsäkert sommarlivet med sin fars byggande av en sportstuga till familjen – en linjär uppgift med klara resultat och mål med legitimitet att stänga av. Modern tog mer cirkulära rörelser i ett ändlöst omplåstrande av barn, matlagande, alltid redo att avbryta för att trösta och prata, alltid tillgänglig – göromål som inte på ett enkelt sätt kan avgränsas och som inte låter sig inordnas i början och avslut. Inte för att vi blev så mycket klokare av att dryfta saken över te och citronpaj i en tryckande åskvärme, men reflektionen är likväl av betydelse. Inte för att det alltid är så, men ibland är det precis som om man lätt klampar rakt in i de upptrampade rollerna. I dag skall jag baka jordgubbspaj och mannen skall måla entrétaket. Say no more :).
Citat av Henry James. Eget fotografi av bokmärke av Hung-Ming Chen som väntar på att sättas i den stora pockethögen.
Jovisst är det så – när man stannar upp och tittar efter så är det ofta den klassiska rollfördelningen gör sig gällande hemma. Men är man medveten går det att påverka, om än inte allt så i små steg.För min egen del har jag noterat att en del saker:- Mycket sker av ren bekvämlighet/lathet/rutin – för visst är det bekvämt att maken är den som alltid t.ex. fyller på spolarvätska till bilarna… Men senaste tiden har jag blivit lite mer medveten, i helgen var det jag som stod med spaden och grävde medans maken lekte med barnen.- Saker uppattas som svåra att klara av. Äsch, det är klart att allt är svårt, första gången man gör någonting. Andra gången vet man ju hur man ska göra, och då är det oftast inte särskilt svårt…- Å andra sidan kanske det många gånger också handlar om “intresse”, den som är lite mer intresserad inom ett specifikt område kanske naturligt blir den som tar “ansvar” över det. Du vill förmodligen baka din jordgubbspaj heller än att måla entrétak? Då måste ju motivationen för att ändra rollerna i just dessa uppgifter ligga på ett annat plan. Att ändra för sakens skull, utan någon motivation eller att fylla något syfte kanske man heller inte ska sträva efter…- Fysiska skillnader. T.ex. för allt vårt grovarbete hemma i trädgården är det en stor del som maken har en fysisk fördel av att kunna utföra bättre/snabbare/överhuvudtaget.- Dåligt samvete. Verkar drabba kvinnor mer än män? Ja, för inte kan jag bara köra på med en “uppgift” och som du skriver legitimt stänga av för övrigt – nej, nog är samvetet där och påminner om att jag nog borde tänka på barnen istället… Detta tål att övas på och förmodligen är det nyttigt för alla parter i familen.Så för min egen del försöker jag bli medveten, förändra där jag orkar, och se till att lägga krutet på, för mig (och min familjs), rätt ställe.
Jag har inget vettigt att säga i denna värme mer än att jag tycker det är intressant att höra att du har gjort en klassresa (ja, så tolkar jag det iaf). Jag är ännu en klassresenär, men min är inte klar riktigt än.. den blir väl det först när jag hämtar ut min examen i höst.
Den boken är underbar! Jag har haft den på en genuskurs som kurslitteratur, studenterna brukar få analysera den i ett genus- eller intersektionalitetsperspektiv! Det brukar bli många intressanta tentasvar. Samtidigt uppmuntrar den till många diskussioner om klass som social kategori. ÖkramarLo
Jag log igenkännande när jag läste dagens inlägg…här cementerar vi också könsrollerna…jag står (helst) i köket medan mannen (helst) fixar med renovering! Så länge man är överens om det tycker jag att det är ok och när jag känner att jag vill bidraga lite i husfixet brukar vi få till det med…även om det då kan ta lite längre tid då jag kanske inte har samma rutin eller fysisk styrka…men det har hittils funkat bra! Ja, en liten tanke från mig i sommarvärmen…nu skall jag göra middag! ;)Anna
Har precis Caroline Giertz “24 timmar i oktober” eller ngt liknande… Har du läst den? Isf behöver jag nog inte säga mer… Den handlar inte bara om roller utan om vilka uppoffringar kvinnor gör… Phu!
Hej vännen,Flera härliga inlägg att läsa i kapp – hurra :). Det är så kul att kika in på din underbara blogg!Önskar dig en jättefin sommar!Jes ?
När vi diskuterade föräldraledighet, fick jag höra att det var “sorgligt” att det var i de traditionella könsrollerna jag och min man kände oss hemma. Detta för att min man älskar sitt jobb, och jag älskade att vara hemma med bebisen. Nog hade det varit betydligt sorgligare om jag hade gått till jobbet och gråtit, och maken hade gått hemma och längtat till jobbet!Nu blev det ändå så att vi tog ungefär hälften var av ledigheten med första barnet, men det var för att det passade oss. Inte för att det passade någon annan.
Tack för tankar! Mrs b – mycket läsvärd kommentar och saker att spinna vidare på. Jag lär återkomma i frågan!