När vi talar om fönster, så är det en sak jag saknar från staden. De djupa nischerna. Jag är glad varje dag för att vi investerade i kalksten till våra fönsterbrädor i huset, men inte kan de beskrivas som djupa inte. Dessutom har vi tre stycken dörrar på nedre plan ut till trädäcket, så fönsterpiffet begränsas lite av det. Men man får väl lov att anpassa sig. Det går ju att hänga saker på altannycklarna. Och så har jag också gjort. Pia Walléns korsnyckelring är ett riktigt uttropstecken på den vita dörren. Sedan hänger där lärkkvistar och en hemmagjord smällkaramell av naturellt omslagspapper med lite tårtpapper på. Framför dörren står några yrvakna videkvistar. Fint så.
En bonusbild efter ett besök vid brevlådan. Jag tycker om kontrasten mellan den gamla ramen och det grafiska trycket (Therese Sennerholt).
Bidrag till Fabrikens Tisdagstema.
Ser väldigt fint ut tycker jag. 🙂
Om ni hade velat ha bredare fönsternischer, hade det gått att ordna i så fall? Jag fantiserar ju om att bygga nytt så småningom (om det nu någonsin släpps tomter i Sturefors till att börja med) och då är det just sådana små detaljer jag undrar över; hur mycket man kan ändra från ursprungsmodellen?
Vilket område bor ni i förresten? Du kan gärna maila om du inte vill skriva ut det här. 🙂
Tina: Vi byggde med totalentreprenad med Myresjöhus. Vete sjutton hur vi fick till ett hus på några månader – det är så himla många beslut så man blir smått galen ibland – men här sitter vi nu i alla fall 🙂 Flexibiliteten är ganska stor inom de ramar som ges, men allt kostar. Jag väljer oftast att inte tänka på vad våra kalkstensskivor kostade oss ;). Det är ett givande och tagande och ett pusslande med utgifter. Och engagemang från en själv i alla val. Sedan är det säkerligen olika hos olika husleverantörer. /W
Åh så snyggt det var med det vykortet i den ramen. Mina föräldrar har liknande sådana ramar med bröllopsbilder från mormor & morfar i, men med kontrasten till det grafiska kortet blir det en helt annan ram. Tjusigt!
Och där kommer tårtpappret fram igen. Och påminner och att köpa. Om ingen stoppar mig kommer hela juldukningen bestå av tårtpapper. Högt och lågt. På längden och tvären. Jag väntar själv på Therese vykort, hoppas det går fort. Kram Anna
Snyggt!!!
Jag kan bara instämma i hyllningskören;. de gamla vackra ramarna… jag stöter ofta på dem på auktioner, de är ganska eftertraktade nuförtiden. Gillar dem skarpt! Med ett modernt “kärleksbrev” i, blir pricken över i ,extra prickig! 🙂 mvh helena
Du tar så underbara bilder Weronica. Grymt inspirerande.