Nu har vi inlett pepparkaksbakandet. Man skall vara mild i sinnet när man håller på med detta. För det är ju precis som min kloke son sade i går. Man skall bara hålla på så länge man tycker att det är roligt. För den där första doften av degen. Den första smakbiten. Den första utkavlingen. Tänk att vi står här och bakar pepparkakor igen. Den första pepparkaksgubben som blir halshuggen när han skall upp på plåten. Den första nygräddade kakan som ligger och svalnar. Den första som hamnar i magen. Mm. Många plåtar efter varandra har inte samma tjusning. Så vi försöker köra entusiasm i repris här i omgångar med all deg som finns kvar i kylen. Eller om det bara blir jag denna gång. Vi får se :).
Hej! Funderar på att köpa en silikonkavel och ser att du har en. Är du nöjd med den? Bättre än vanlig av trä?/Cecilia
Cecilia: Jag är jättenöjd med min. Degarna fastnar allt som oftast inte och det är mer lättkavlat. Jag rekommenderar en sådan varmt!
Varken min jul eller mitt tålamod räcker till något evighetslångt pepparkaksbak så jag imponeras av dig mycket just nu. Och fina blir de med. Mycket fina!Kram Lina
Dra med osthyveln över sista degklumparna så får du fina rustika pepparkakor. Snabbt! 🙂
Åh! gud vad jag blev sugen på nåt annat än riskakor nu!! tack för smaklig inspiration Weronica!jag bjuder på flärdfull fashion-inspiration idag i form av en intervju med Lars Wallin i min blogg: http://www.finest.se/MajaLittmarckEr kalender rockar btw! 😉 KRAM!