Ännu en viktig del i packningen – min egna temugg. Stugans pyttiga muggar gör helt enkelt inte den ädla drycken rättvisa. Så ett år var jag liksom tvungen att köpa en rejäl mugg att dricka ur. Poor me, typ ;). Numera packar jag med min kära gamla egna mugg. Nördigt – oh ja – men det får man väl lov att vara ibland :).
Affisch från Keep Calm Gallery.
Prenumerera på dagboken via Blogloving här.
Ja, det låter nördigt. Fast ska jag säga. Jag vaktar mitt tevatten på spisen (får ej koka). Och så sätter jag timer på hur länge det får dra. (Du förstår att maken knappt får laga mitt te… det händer ju att han låter vattnet koka, eller har i för mycket mjölk…)\n\nOch med det sagt ska jag ta min \”efter-middagen-kopp\” och gå ut på altanen :-)\nDet där med stor kopp måste jag fundera på… undrar just om inte \”vår\” stuga där borta också saknade större koppar… 🙂
Haha! Det får jag lov att bjuda på 😉 Och en timer står på min packlista i går, för det saknas i stugan. Jag vill också ha koll på draget. Och visst smakar det bättre i en bra kopp – i alla fall om man skall dricka där i många dagar :). //W