Brittsommaren håller på och blåser över här hos oss. Jag blir sentimental och lite vemodig när vi ställer in krukor och parasoll på vinterförvaring. Jag bestämmer mig för att hålla fast vid min förälskelse vid säsonger och ställer fram mina pumpor på innergården istället. Med blicken riktad framåt. Jag griper tag i något som jag skrev i oktober förra året som fastnade då. Da capo på det.
"Sanna Töringe har skrivit en av mina säsongsbiblar. Hon har ett så fint sätt att beskriva hösten med den stämning som finns nu. Så har jag inte tänkt förut, men detta tar jag till mig. Som en saga".
Ett ansikte lyser i mörkret, en mask med tomma ögonhålor. Det är höstens nya tecken, tecknet på förgängelse – en pumpa! Askungen fick en gyllene vagn som var gjord av en pumpa och dragen av råttor, som ett bloss i mörkret som sedan försvann.
Fin söndag till er!
Vilken härlig bild! Så fint med en innergård.
Vacker höststämning hos dej!
Vilken fin bild.
Vackert!\n\nFin söndag!\nKram Maria
Tack det samma V.\nHoppas det blåser sköna höstvindar på dig.\nKram Lina
Tack för hälsningen inne hos mig! 🙂 Önskar dig en skön söndagkväll!
Fina höstpumpor på vacker innergård! Vi körde förbi en pumpaodling idag men hade tyvärr inga kontanter med oss.\n\nMen har inte den här hösten varit lite \”konstig\”, ena sekunden känns hösten så påtaglig och så andra så är varma vindar här igen. Man vet liksom inte riktigt vilket ben man står på. Pumpor känns tidigt, men samtidigt tänker man att det redan är oktober och det är ju inte alls tidigt. \nSkön söndagkväll!
Så läckert med pumporna! Och prydnadsgräset också! 🙂