Nära

 

 

 

Jag befinner mig nära saker och ting för tillfället. Lite utan distans och utblickar. Och så får det väl lov att vara ibland. Det är olika var man fäster blicken och tanken. I morse var jag hos frisören. Förra gången hade jag tappat massor med hår vilket härleddes till att jag mådde dåligt och hade ont. I dag hade jag för det första ett så fint samtal med min frisör. Om happy endings trots allt. Och vet ni – jag har massor med hår på gång igen. Det känns bara så himla bra. Som om något går min väg nu.

 

 

I eftermiddag skall jag på kroppskännedom och lära mig om andning. 

 

Det är alldeles vitt ute. Ljust. Vilar i det ett tag.

 

Med körsbärskvistar i knopp och vita pärlhyacinter – fin dag till er!

 

13 comments

  1. Underbart höra, att du är på väg upp till ytan igen! Det är inte roligt när livet ibland tar en vändning man inte tänkt sig eller önskat. Det enda som är bra med dessa perioder i livet är väl att man ofta kommer ut ännu starkare, visare, mer tacksam och glad, än innan. Fint inlägg. Kram!

  2. Här har du ytterligare en hårtappare…inte så himla roligt direkt. För min del beror det troligen på de mediciner jag fick knapra i höstas som efterföljdes av en kraftig, oplanerad, viktnedgång. Håret faller än, men lite återväxt syns vid tinningarna och som frissiga nya strån på hjässan. Det verkar alltså gå åt rätt håll vilket känns skönt. 🙂

  3. Hej Weronica! Hur är det med din hälsa? Jag ställer frågan fast jag förstår att du kanske inte vill svara. Det blir lite konstigt när man läser en blogg i år efter år, man börjar bry sig om personen som står bakom utan att man alls känner varandra. Jag vill egentligen bara säga att jag tänker på dig och att jag ofta undrar hur du mår. Kram

  4. Alla: Tack för omtanke och kommentarer!Sofia: Tack, det värmer att du tänker på mig. Jag har skrivit lite mer om hälsan i dagboken, som får vara lite mentalt block just nu. Det verkar handla om att min kropp har brakat ihop efter massor med år av fel belastning och hållning. Jag har en sned ryggrad och nu tror man att den ligger bakom att kroppen kompenserat i så många led, så att det helt plötsligt bara sade stopp. Innan jag kom till sjukgymnast mådde jag jättedåligt, eftersom ingen hade en aning om vad det var för fel på mig. Jag var väldigt orolig och skör under en lång period. Det handlar om en ständig smärta i bröstkorgen. Nu har jag fått redskap att jobba med och att förhoppningsvis kunna korrigera de fel som jag har burit med mig så himla länge. Det är en mental kamp, liksom en rent fysisk. Men jag känner ändå nu att jag jobbar framåt och försöker att vara positivt inställd till att detta skall gå att fixa. Tack för omtanke! Kram

  5. Hej Weronica! Tack för svar. Så lättad jag blir att höra att du fått hjälp och att du vet vad smärtan beror på. Så hemskt att gå omkring och oroa sig och inte få några svar, fritt spelrum för ens värsta fantasier.. Så skönt att du nu fått hjälp! Jag är säker på att du kommer må allt bättre. Stor kram

  6. Sofia: Tack snälla. Jag har usla perioder nu med när jag tänker svarta tankar om smärtan, men jag har skaffat mig fler redskap för att försöka att hantera det mentalt med övningar, andning och annat. Det kan bara bli bättre nu hoppas jag. Kram

Leave a Reply to Erika Cancel reply

Your email address will not be published.