Snö

 

 

Jodå, jag är en sådan där hopplös snöromantiker. Som tycker att allt blir så vackert när det är vitt. Det är föreställningen om den där sagovärlden. Som i Madickens Junibacken. Rent förnuftsmässigt ver jag att snön orsakar problem också och det är kanske inte de piskande snöstormarna som är de mysigaste. Stilla singlande flingor räcker gott för att den julsentimentala ådran skall kicka in för fullt hos mig.

 

Vi har i vanlig ordning enkla enriskransar från torget på dörrarna. 

 

 

Vedhämtning.

 

 

 

Barnens små granar på innergården.

 

 

Det finns väl hopp i år. Om den där vita julen. 

 

Hjärta snö.

signature

7 comments

  1. Snö. Ordet i sig klingar vackert tycker jag. Och nog kom den i rättan tid denna vinter. Då mörkret var som mörkast och svårt. För nog glittrar ögonen lite extra på människor man möter där mitt bland allt det vita. Glittrande ögon och rosiga kinder. Till och med här nere i Skåne.Fina vinterbilder du bjuder på Weronica. Ta hand om er.Kram Lotta

  2. Lina: Tack snälla! Vad kul att du gillar! KramMrs b: Det är vykortsvackert ute just nu. Bäst att njuta av synen så länge det varar!Signerat Thea: Visst är de fina, de där stickiga enriskransarna :)Lotta: Precis som du skriver är det. Fina ord! Ta hand om dig med! Kram

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *