Den tredje säsongen av Girls är igång på HBO Nordic. De tre första avsnitten finns att titta på HBO:s Youtubekanal här. Jag är inte tjugofem längre, men gillar de starka karaktärerna och den smarta tonen – en måndagsfavorit helt klart. Lena Dunham är på Vogues omslag denna månad – se intervju och bilder av Annie Leibovitz här. Omslaget har gett eko i sociala medier minst sagt, framförallt efter detta inlägg om retuschering av bilderna som ledde till att man kan se råkopior här. Det har blivit en väldig debatt huruvida Lena Dunham som ofta talar sig varm om kvinnors rätt att se ut precis som de själva vill, verkligen skall in i Vogues mall av perfektion. Malin Wollin skrev t ex detta i sin blogg. Dunhams egna reaktioner på debatten finns att läsa om här. Detta är sannerligen en fråga som rör upp känslor. Jag försvarar inte extrem retuschering, nix, men tycker att Dunham själv säger det ganska bra i sitt uttalande från i fredags.
“I understand that for people there is a contradiction between what I do and being on the cover of Vogue; but frankly I really don’t know what the photoshopping situation is, I can’t look at myself really objectively in that way. I know that I felt really like Vogue supported me and wanted to put a depiction of me on the cover. I never felt bullied into anything; I felt really happy because they dressed me and styled me in a way that really reflects who I am. And I felt that was very lucky and that all the editors understood my persona, my creativity and who I am. I haven’t been keeping track of all the reactions, but I know some people have been very angry about the cover and that confuses me a little. I don’t understand why, photoshop or no, having a woman who is different than the typical Vogue cover girl, could be a bad thing”.
Long story – som utmynnar i denna härliga video (klicka på bilden för att komma dit) som släppts kring fotograferingen via Fashionista.
Strike a pose!
Jag tycker det är hemskt med retusch. Jag älskar vackra saker och livet behöver verkligen inte vara diskbänksrealism men just att kvinnor aldrig duger som de är på omslagen, det tycker jag faktiskt är förjävligt. Jag kan absolut inte hålla med Malin Wollin. Att möblera om i kvinnors kroppar på det där sättet är makabert tycker jag och det har ingenting med mode och skönhet att göra egentligen. Nåväl, nog snackat om det nu 🙂 Jag har ännu inte sett tv-serien Girls. Kanske är värd en titt?
Sofia – absolut så. Det är inte klokt att vårt öga är så van vid fixade bilder numera, så vi reagerar när något är naturellt. Samtidigt kan jag hålla med Dunham om att om man är fokus i ett stort bildreportage och på omslaget så vill man vara sitt bästa jag – kanske aningen tillpiffat också med ljussättning och annat. Intressant med hela Selfie-grejen numera, där vi fixar och grejar med filter när vi visar oss på bild själva på t ex Instagram. Jag finns ju i marginalen på bloggen numera och så där ser jag ut – i alla fall en ganska bra dag när jag fixat till mig lite :): Intressant diskussion! Jag gillar Girls som sagt, framförallt för att Dunham verkligen är the real thing i serien. Ingen fixning där inte – befriande.
Skillnaden är väl att man fixar till sig normalt genom att sminka sig och kanske suga in magen lite, inte genom att ta bort fett på lår, höfter och mage och förminska ett huvud. Att det skulle vara okej att retuscha den här tjejen mer än andra bara för att många verkar ha sett en tv-serie där man verkar kunna se hemne naken fattar inte jag.
Frågan är ju var gränsen går generellt för vilken retusch vi tycker är okej/inte okej – inte vem retusch skulle vara okej för. Konstig debatt.
Att just denna debatt triggade igång så många är nog för att Lena Dunham har varit något av en förebild i Hollywood och TV genom att representera något annat än det rådande idealet. Man är van att se henne som något “naturligt” och inte tillfixat en masse som många av de andra stjärnorna over there. Det blev en krock för många här verkar det som. Sedan blir det alltid en debatt vad som är “naturligt” och inte i t ex Wollins inlägg. Naturligt är ju ett himla stort spann och det är intressant hur vi resonerar kring det.
Vi lever i en tid av bilder överallt omkring oss och vi är vana vid polerade sådana. Rätt eller fel – alltid intressant att diskutera. Sedan är ju frågan alltid större – vad gör det med ideal att man ständigt är där och petar på människor. Och kan vi se skillnaden mellan mer konstfulla bilder och verkligheten eller blandas allt samman till ouppnåeliga ideal om hur vi förväntas se ut?