Den där ljuvliga vårdagen i lördags känns långt borta när de isande vindarna regerar här hos mig. Jag laddar för att göra trädgårdsinspiration och att sätta igång med min trädgårdsdagbok här, men det vore inte så dumt om det blev aningen varmare. Vi får hoppas på det till helgen. I väntan på trädgårdsbuketterna – snart kommer kommer de första tulpanerna – plockar jag in en svartvinbärsgren och en liten rabarber. Det där späda grönskan är det som inspirerar allra mest nu i mitten av april.
Stiliga Hem skrev i dag på sitt Instagram kring #slowdecoration något som jag – inte helt oväntat – genast tog till mig som begrepp. Tanken är att ett hem växer fram långsamt och att det är bättre att satsa på sådant man vill leva med länge, än tillfälliga lösningar. Jag känner i och för sig även igen det som kan bli en konsekvens av det långsamma – frustrationen över att saker och ting inte blir riktigt färdiga. Nu när vi har fått mer i ordning i vårt vardagsrum känns det himla bra. Sannerligen en balansgång det där. Allt har väl sin tid. I vanlig ordning.
Ja visst är det härligt med den där skira grönskan, och så fint att ta in lite av. Ser ut som det blev pricken över i, i din fina inredning!
Att ett hem får mogna fram är nog klokt. Men så förändras ju smaken lite med tiden, liksom behoven. Så att skaffa det som känns rätt för stunden kanske inte är så dumt ändå? 😉
Visst är det så – inredningen förändras i takt med livet. Ibland bara måste man ha grejer för att få in en funktion – det är inte alltid man kan unna sig lyxen att vänta ut det där som känns riktigt rätt, så är det. Men att tänka efter är aldrig fel och att ta ansvar för sina inköp på längre sikt likaså :).
Långsamt leder också någonstans, som Lisa Nilsson sjöng… 🙂