Hur går det med era dahlior? Jag får fortfarande många frågor efter detta inlägg i vintras. Roligt att så många blivit inspirerade till att testa att odla själva! Mina knölar har nu varit utplanterade i drygt två veckor. Värmen har sannerligen fått dem att växa på. På bilden en trädgårdsidé från förra året som då föll platt. Jag hade en tanke om maffiga Café au Lait framför växthuset, men det var helt fel sort som kom upp. Skam den som ger sig! Bladen ser lovande ut och jag hoppas kunna återkomma med de rätta blommorna här sedan!
I de dubbla pallkragarna mot garageväggen började min dahliaodling för ett antal år sedan. Sex knölar per låda – enkelt att plantera och enkelt att gräva upp sedan i höst. Jag säger varje år att det är nog dags att byta ut pallkragarna – och det är det – men tydligen får de gå en sommar till. Allt behöver inte vara perfekt i en trädgård – tvärtom! Jag märker att jag med åren blir mer och mer förtjust i det lite bedagade.
Jag har fått många frågor om knölarna och när det är dags att ge upp. Jag svarar – vänta i det längsta. Det finns en stor tillfredsställelse när en knöl som man nästan varit på väg att lägga på komposten plötsligt börjar växa. Några av mina äldsta knölar var sannerligen svårväckta i år och det var nästan att jag gav upp, men nu kommer de som bara den. Grön glädje!
Dahliorna och jag kör regndans och molnen blåser förbi oss här. Det vore så välkommet med ett sommarregn! Det här är en nyanlagd odlingsdel bakom växthuset. I år har jag fyrtioen knölar och i de här lådorna ryms många. Det blir många pinnar runt plantorna – glöm inte att stötta dem i stort och smått. Jag har själv slarvat genom åren och det är inte roligt när en stor gren blåser av. Det kan det göra oavsett pinnar, men alltid bra att förebygga. Note to self!
Det är även bra med små skyltar som talar om vilken sort man satt. Jag tror ofta att jag har ett mycket bättre minne än vad jag i själva verket har… I år har jag varit duktig med små skyltar som också är bra att ha sedan när knölarna skall vinterförvaras. Det hade ju varit galant med årets första dahlia som grädde på moset här, men jag får vänta lite till. Rekordtidiga blomknoppar har jag dock. Har du någon dahliafråga? Skriv en rad, så svarar jag efter förmåga. Jag brukar kalla dahlior sensommarens pioner och i år verkar de komma närmare ett möte än någonsin. Vackert förfall och spriande förhoppningar.
♡
DU fick mig att testa dahlior i år! Tack!! Sex knölar av tre olika sorter växer och knoppas i en pallkrage. Tror bestämt att det kommer utökas med en låda om året nu…
Så roligt! Hoppas att du får många blommor att njuta av i sommar!
Åh din trädgård!! ? Hittade en bortglömd dahliaknöl i en påse för ett par veckor sedan. Tänkte att det var kört. Men så såg jag att det hade börjat skjuta skott. Åkte hem till min mormor och petade ner den i jorden. Den har faktiskt kommit upp. ? Trodde jag inte! ?
Tack snälla! Ja, det upphör aldrig att fascinera vilken livskraft det finns i de torra knölarna. Så fint att din mormor får glädje i sommar!
Hej!
Älskar dina bilder på dahlior!
Jag har satte 12 knölar i varsin kruka i mitten av april och de är nu 0.5-1 m höga och står i halvskugga-skugga. De flesta av dem har bara en eller två stänglar. Ska det vara så? Hur gör jag för att det ska bli fler stänglar? Jag har inte vågat toppa dem.
Så roligt att de växer och frodas! Knölar varierar mycket i antal blomstänglar – samma för mig – en del nyinköpta har bara en stängel rakt upp – andra har förgrenat sig till små buskar. Stänglarna kommer ju från de gröna ögonen på knölen, så det beror helt enkelt på hur många sådana som kommer. Sorterna har lite olika karaktär också och blir olika höga. Jag toppar nästan alla mina – man blir mindre blödig ju fler man odlar tycker jag :). Toppningen gör att det blir en förgrening och där man klipper och förhoppningsvis fler blommor. En del envisas dock med att växa rakt upp ändå. Heja din odling!
Hej Weronica och tack för din underbara och inspirerande blog! Jag har en dahliafråga … eller tre! Jag bor på Island och hittade förvånansvärt nog Café au Lait knölar på den lokala trädgårdshandeln i våras. Köpte omdelbums några knölar och tänkte förodla inomhus innan jag skulle plantera ut dom och då *kanske* dom skulle slå ut innan hösten kommer. Men! Sen glömde jag alltihop och knölarna ligger fortfarande i mitt förråd! Är det för sent för att plantera ut dom? ( Tänk på att vi islänningar brukar definiera 20 grader som en värmebölja!) Kan jag isåfall förvara knölarna och förodla nästa år istället? Ellert skal jag helt enkelt peta ner dom i jorden nu, hoppas på det bästa men vara förberädd på det värsta?
Tack för fina ord, Gudrun! Åh – kul att du fann dem! Det är en riktigt fin sort. Jag har ingen erfarenhet av att spara knölar på det sättet över en hel säsong, så det kan jag egentligen inte svara på. Direktodling nu lär betyda att de kommer sent – å andra sidan kanske de förgås om de inte kommer ner i jord. Förberedd på det värsta är nog en bra utgångspunkt när det gäller det gröna 😉 Men det kan ju också bli succé :). Heja!
Tack! Jag får testa helt enkelt!
Jag blev så inspirerad av dina inlägg om Dahlior att jag beställt förra olika sorter i år. Jag har förodlat dem inomhus sen i våras, sakta vant dem vid att vara utomhus och för två veckor sedan planterade jag ut dem i pallkragar. Men nu har allt liksom stannat av. De växter inge vidare. Och de sista tre dagarna har blåsten har varit stygg mot dem. De är uppstagade, men själva bladen har blåst sönder. Hur ska jag göra för att de ska ta fart igen? För att bli sådär stora och frodiga? Kanske att jag inte var tillräckligt flitig med att vattna i början, men nu sköter regnet det så det räcker tror jag. Jorden är gödslad med kogödsel. Känner mig lite nedslagen. Ser att andras dahlior är stora och fina. Svårt att ha svar på mina frågor kanske.
Något jag har lärt mig under åren som dahliaodlare är att knölarna varierar. En del blir frodiga buskar första året – andra tar inte riktigt fart och växer med en skraltig stängel. Jag tycker att det låter som om du gjort helt rätt. Blåsten är ingen bra kompis med dahlior – mina ser inte heller så glada ut och det går hårt åt bladen. Dahlior kan även växa lite ryckvis beroende på omständigheterna. Jag vet inte om du fick så mycket svar av detta, men kanske mest att ge inte upp. Det är fortfarande väldigt tidigt på dahliasäsongen – de har ju sin glansperiod på sensommaren och är som finast hos mig i september. Heja!
Hej!
Har för första gången odlat dahlior och det ser ut att fungera bra hittills. Dock undrar jag hur stödet ska sättas? Vad använder du för stöd? Bambupinnar? Fäster du i så fall stjälken mot pinnen eller får blomman bara luta sig? Tack för att du så generöst delar med dig av tips!
Ja du – lite surt sa räven för min del då jag snackar stöd här och så blåser flera av mina stora dahlior bara rakt av när stormen kommer :)! Nåväl – bara att bryta ihop en kort stund och gå vidare – och titta åt ett annat håll i trädgården ;). Jag satte massor med pinnar i år – bambu mest men band inte. Det borde jag kanske ha gjort. Blev nog lite överrumplad av den tidiga säsongen och det där ovädret. Jag har pratat i flera år om att göra pinnar av armeringsjärn som riktigt stadgar – och en del taniga dahlior skulle nog må bra av typ pionstöd runt om som man sätter när man planterar. Men lite svårt att förutse vilka som kickar loss uppåt och vilka som växer mer busklikt och klarar sig bättre. Vet inte om du blev klokare av detta. Trial and error och Live and learn är min filosofi i trädgården så det är bara att testa sig fram :). Men att stötta är aldrig fel! Heja!