Category Archives: Trädgårdsliv

Vintage i det gröna, favoritbok och gult

Det närmar sig trädgårdstider ändå. Februari är den sista vintermånaden och då börjar det gröna ögat att långsamt vakna hos mig. I dag släpptes årets bokrea och bland den första kategorin som jag tittar genom är hem och trädgård. Jag skall scrolla mera en annan dag, men tipsar i dag om en av mina favoritböcker i genren som jag fick syn på – Lisa Isings Trädgårdslegender. Bara sidorna från Signe Persson Melins trädgård är värda ett köp!

En liten rottingvagn i Morrisrummet samlar ting till det gröna. Allt är vintage, förutom en portugisisk kanna som jag köpte på rean och Byarumljusstaken som jag fått i present. Det är Signe Persson Melin igen i form av hennes klassiska Sill i kvadrat som jag använder till allt möjligt i växthuset – bland annat till förvaring av snören och fröpåsar. Det är en väl patinerad zinkbalja som jag tänker plantera penséer i när tiden är kommen. Det är en broderad matta som jag tänker använda som sittdyna ute när vårsolen kommer. Broderade ting är sannerligen köpvärda vintage. Än har inte vurmen för kvinnokraften slagit till, men vi hoppas väl på en renässans. Den här mattan föll jag för eftersom den har milda färger och passar in i en mer dämpad växthusmiljö. Trettio kronor betalade jag för den. Och så den knallgula sjuttiotalsbrickan då! Den gula febern har slagit till och då är alltid stalltipset att köpa accenter vintage. För mig slutar det nog så och inte att jag målar ett rum gult. Det gula piggar upp, det är en sak som är säker!

signature

Fröpåsar, vintersol och några små ting till växthuset

Jodå, gårdagens gröna inlägg fick lite fart på mig så tillvida att jag styrde bilen mot Blomsterlandet som har halva priset på fröer denna vecka. Det blev både klassiker hos mig och lite nya sorter. Tandpetarsilja har jag sått flertalet år nu. En riktig favorit i blandade buketter! Harsvansar och Zahara-Zinnia är nya för mig.

Lite smått och gott – mest nygammalt till växthuset. Korgar tittar jag alltid efter på loppisar. De används till mycket i trädgårdslivet. Detsamma med krukor. Den här stiliga finns i butikerna nu, men fann sin väg till mig genom loppis. Trädgårdsredskap är billigast när det inte är säsong, så då skall man passa på. Den lilla Byarumsljusstaken har jag fått i present. Så klickade jag hem den här kannan som jag tänker mig till utelivet i sommar. Nästan loppispris nu till 70 %.

Man kan möjligen tro att jag är en hejare på sådd, men så är det inte – om vi inte talar luktärter. Jag kämpar med mina frösådder varenda år. Förra året grodde fröna i alla fall, men sedan blev det platt fall. Direktsådd brukar gå hur bra som helst, men vissa sorter behöver ju lite längre tid. Sådd-skola kanske Paulina Velobloom? Här har jag två vackra astrar som behöver försås – King Size apricot och King Size White och nytt försök med Praktvädden Snowmaiden. Rosenskärorna direktsår jag – Cupcakes blev favoriter förra sommaren. Vallmo har jag aldrig lyckats med, men skam den som ger sig. Lilac Pompom – i år skall det ske, eller hur?! Utanför bild solrosor som alltid är lättodlade på friland, fler vanliga rosenskäror och Jungfrun i det gröna.

Blomsterhav här i sommar, men först tar vi lite vintervila till.

signature

Inspiration: Stockholmsgrönt

Ulrika på Seventeen Doors utnämner redan nu hemmet till grundaren av hotellet Ett hem till årets vackraste. Det är inte svårt att hålla med. Tegelhuset stod klart 1916 och ritades av Isak Gustaf Clason. Interiört är det klassiskt med twist i den högre skolan av Ilse Crawford. Dessa bilder lär snurra många ärevarv med utgångspunkt från Architectural Digest – fotografi av Magnus Mårdning och styling av Jacob Hertzell. Jag plockar upp några bilder från utsidan. Möjligen börjar det där gröna ögat att arbeta lite igen. Jag brukar kunna väckas från vilan med reklam om halva priset på fröer hos en av de stora handlarna. Vad sägs om denna entré? Fina planteringar med olika nivåer och ett djup som gör att ögat dras in. Allt det som jag inte alls har hemma för tillfället. Vi planterade ett fint Klotkörsbär när vi flyttade in som skulle utgöra centrum, men det gick till sällare marker efter några år efter att ha frusit. Min man tyckte att det var utmärkt att få en extra plats för bilen där och när mina blickar mer vändes mot baksidan och växthuset så fick det hela bero. Kanske blir det kvar som det är, kanske blir det något gjort i år.

Finns det något vackrare än klättrande vin på tegelfasader? Teglet är tillbaka på bred front och det är jag glad för. Det gör ont i själen att se vitmålade femtiotalsvillor i trakten… Jag har inget tegel, men däremot ett nyplanterat vildvin på spaljé vid växthuset. Det såg bra ynkligt ut i höstas när frosten kom, men jag hoppas att det tar fart i vår igen. Målbild grön vägg.

Innergårdarnas innergård? Jag älskar innergårdar! Det omslutande rummet – här dessutom med ett stort träd som ger vandrande skugga. Vid det stora bordet står mina favoriter som fortfarande står på önskelistan – LC-stolen. De är tidlöst vackra och passar i många olika sammanhang. Ja, man kanske skulle satsa på några fröpåsar i alla fall?!

signature

Dahliaåret 2019

Jag brukar numera blicka fram mot det kommande Dahlia-året så här någon dag in på det nya året. Det har inte att göra med att jag längtar ihjäl mig efter sommaren och dess blommor, utan är mest praktiskt påkallat eftersom försäljningen av knölar drar igång nu. Det kan tyckas tidigt, men för mig fungerar det att tänka på blommorna en liten stund, för att sedan återträda i min trädgårdsdvala som pågår ett bra tag än. Vila behövs innan jag börjar se allt med det gröna ögat igen.

För det brukar dröja till slutet av mars innan de förbeställda knölarna dyker upp hos utlämningsstället. I våras stod jag vid växthuset och packade upp de bruna påsarna.

Då ser knölarna ut så här med inte minsta aning om vad som sedan komma skall. Det upphör aldrig att fascinera mig att all denna prakt kan slå ut från dessa knölar!

Jag förgror mina dahlior inomhus och delvis i växthuset. Så här ser det ut då med hinkar på rad och en liten torr pinne som sticker upp. Jag har skrivit många inlägg om plantering och odlingssäsongen hos mig. Skriv dahlia i sökrutan här på bloggen så får du många träffar. Samlingsinlägg finns här och här.

När frostrisken är helt över är det dags för utplantering. Förra året hade jag i pallkragar, större odlingslådor och i krukor. Note to self inför sommaren – bind upp ännu mer! I år hade jag massor med små pinnar tyckte jag, men vinden är en av dahliornas absolut största fiender. Jag måste ägna tid åt att komma på högre stöd i år.

Så börjar de blomma då. De första brukar komma i början av juli här hos mig, men det är en sensommarblomma som är som finast i augusti till oktober. Några av förra årets förälskelser – Waltzing Mathilda och Totally Tangerine.

När överflödet är som störst och man kan plocka många pampiga buketter är det mesta av pysslet med dem glömt! Dahlia är nog min favorit bland blommor, om man nu måste välja. Det finns så många sorter och färger.

Café au Lait – dahliavärldens stora fixstjärna.

I år hade jag en enda frostnatt den 29 september innan den milda hösten tog vid. Det var tillräcklig för att släcka de flesta av mina blommor. Sådant är vemodigt och sorgligt, men naturens gång.

Då är det dags att ta upp knölarna och låta dem gå in för vintervila. Jag har många som sover ute i förrådet som jag hoppas väcka upp till våren.

Om du är nyfiken på vilka sorter som jag hade förra året, så gjorde jag ett samlingsinlägg i höstas som finns här. En del har jag gett bort, men många ligger som sagt i vila i förrådet. Jag kunde naturligtvis inte hålla mig från en beställning av några nyheter heller. I korgen hamnade Ice Crystal, Evanah, Sweet Nathalie, Crème de Cognac, Lady Liberty, Café au Lait Rose, Café au Lait Royal, Fluffes, Mister Frans, Deep Impact, Holhill Orange Ice, Linda´s Baby, Petras Wedding, Rawhide, Sebastian, Sweet Tiamo och Zippity Do Da. En investering i hopp kan man väl säga.

Så välkommen Dahlia-året 2019. Vi ses i mars för plantering av knölar!

signature

Annandag med julgåvor, narcisser och ljuset

Sol från den blå himmelen kan vara en av de bästa julklapparna i år. Ack så grå december var och ack så välgörande det är med ljuset. Jag är inne i juldagar-kokong med en stor stickad tröja och mjuka byxor. I dag var jag ute en sväng i växthuset och plockade lite med några planteringar. I julklapp fick jag ett par fina handstickade vantar.

I ett annat paket låg den här önskade boken om luktärter av Cecilia Wingård. Jag fick även med två fröpåsar. Så fint att ge bort grönt hopp i julgåva.

Nej då – jag längtar inte alls ihjäl mig efter vår och trädgårdsliv ännu! Vintervilan behövs. Det är då alla planer får gro och allt praktiskt är på behändigt avstånd. Dahliaknölarna finns till beställning nu. Jag skall sätta mig sedan och titta lite. Förhoppning är fina saker, men först en lång vinter!

Jag har köpt några narcisser som får bli nyårsfägring här hos mig. Jag tycker så mycket om lökarna med sina rötter. Det är det där hoppet igen.

signature

Höst i trädgården

Det börjar bli dags för det där allra sista ute i trädgården. Kylan kryper allt närmare, det siktas snö på väderapparna och på söndag ställer vi om till vintertid. Det är bara att inse att det är tid att samla ihop sig för ett grönt farväl för i år.

I år har jag inga höstplanteringar alls. Det kändes som om sommaren hängde kvar så länge och så även dess blommor. Jag har istället pumpor som dekoration. Jag dukar med dem, lägger fram på olika ställen bara för att de är så vackra och har haft ett gäng ute i växthuset.

Jag har fått ett antal frågor om vinterförvaring av dahliaknölar så jag sammanfattar hur jag gör här. Jag gräver upp när frosten kommer. Jag tar en grepe runt knölen när stjälkarna klippts av och skakar bort så mycket jord som det går. Sedan lägger jag dem på tork en vecka och tar bort ännu mer jord. I år kändes de inte torra efter detta steg, så de fick ligga en vecka till. Sedan märker jag upp dem med lapp och snöre – jag tror mig alltid ha bättre minne än vad jag i själva verket har. Om de nu är riktigt torra slår jag in dem i tidningspapper och förvarar i sockerlådor i förrådet. Många drar sig för detta steg – men så himla krångligt är det inte. Och en knöl brukar kosta runt fyrtio kronor, så det är inte hela världen om man vill köpa nya på vårkanten. Fördelen med att spara dem är att man får större plantor och så är det lite kul att ha gamla exemplar.

I pallkragarna är det växelbruk med tulpaner ner när dahliorna är upptagna. I år väntade jag ut lökrealisationen, så det blev ett urval av det som fanns kvar helt enkelt. Jag tänker även plantera i kruka och förvara i växthuset över vintern.

Stämningarna börjar skifta som de alltid gör så här års för min del. Nu kulminerar hösten och de starka färgerna. I går köpte jag några tidningar med julinspiration och började bläddra i. Det är inte så att jag börjar dekorera med tomtar nu – inte alls – men sinnet och inspirationen börjar söka sig åt det hållet. Men för nu njuter jag höst med ett nytt te i koppen. Stormvarning från den lokala teboden med mycket smak och en distinkt bas av kryddnejlika viskar om andra tider.

signature

Det stora dahliainlägget 2018

Då samlar jag mig till det stora dahliainlägget för året. Jag har odlat en hel del nya sorter i år tillsammans med gamla övervintrade knölar. Jag har fått önskemål om att skriva om olika sorter, så här blir det en närstudie av de som finns i min trädgård i år. Om ni undrar över något så är det bara att fråga. Vinden och torkan har gått hårt åt dem denna säsong, men jag kunde fortfarande plocka av de flesta. Några har gått hädan på vägen – bland annat American Dawn som jag hade sett fram emot, men skam den som ger sig. Och tur att jag hade många andra att njuta av.

BABYLON BRONZE som syns högst upp till vänster är skiftande i orange och koppartoner med långa stjälkar som gör den utmärkt till buketter. En fin favorit nu på hösten. CORNEL BRONZE här i mitten högst upp är en äldre favorit av bolldahlia. Den är mer åt kopparhållet med långa stadiga stjälkar. LABYRINTH är en vacker dahlia som varierar mycket i färg, här under Cornel Bronze. Den är flikig, dekorativ med ganska korta stjälkar. JOWEY WINNEY är en dahlia i Jowey-släktet. Alla som jag har provat har varit tåliga och blomvilliga. Den här i mitten är vacker i skiftande nyanser med många lager på lager. TOTALLY TANGERINE syns under Labyrinth och Jowey Winnie med enkla marmorerade kronblad och en mitt som ger den dess karakteristiska utseende. En speciell dahlia som jag tycker mycket om. BELLE OF BARMERA ståtar längst ned till vänster och är en tallriksdahlia som ger höga plantor som blir över två meter liksom PENHILL WATERMELON som syns längst ned i bild. De andra dahliorna i bild är mer buskiga plantor, medan tallriksdahliorna blir stora tunga primadonnor som seglar över de andra. Inte alldeles lätta att ha i buketter, men mycket vackra. Denna färgskala har jag använt mig mycket av i år och jag tycker om den hela säsongen.

OTTO´S THRILL är en av mina äldsta tallriksdahlior i en djup nyans av rosa. Den har stora blommor, men stadiga stjälkar och en av mina favoriter. KARMA CHOC syns längst upp till vänster och är den mörkaste av dahlior som även har ett tjusigt mörkt bladverk. En bra bukettblomma – riktigt dramatisk. CONTRASTE är en av årets favoriter med sina blommor i lila och vitt. Den har långa stjälkar och ger det där lilla extra till en bukett som behöver just lite kontrast. DARK SPIRIT och NATAL är båda tämligen små bolldahlior som är riktigt mörka. Jag har haft Arabian Night i många år, men den ger gärna en illgul mitt och de här är mer mörka rakt genom vilket jag tycker om. Bredvid Otto´s Thrill tronar till vänster WALTZING MATILDA och till höger LARRY`S LOVE. Matilda med sina enkla fransiga rödtonade blommor som är mycket raffinerade har jag plockat massor och haft i buketter. Larry´s Love hänger möjligen lite mer löst när det gäller övervintring, men visst är den fin den med, speciellt när färgerna mattas lite nu på hösten.

Årets vita urval är enorma tallriksdahlian FLEUREL här högst upp. Den har korta stjälkar med den största blomdiametern hos mig i år. Det är inte så lätt att arrangera med den, men det är verkligen en primadonna utan dess like. I mitten några av mina äldsta dahlior – kaktusdahlian MY LOVE till vänster och SNEEUWSTORM till höger. Det är alltid tacksamt att odla några vita sorter till buketter. De här är blomvilliga och pålitliga hos mig som basvara. Mellan dem syns den sort som jag fick som CAFÉ AU LAIT förra året. Det är en liten dahlia med mängder av kronblad. Jag vet inte vilken sort det är, men den är riktigt söt. Längst ned syns CAFÉ AU LAIT när de går mer mot det vita hållet. Fixstjärnan bland dahlior kan skifta mycket i färg och visst är den vacker.

Längst upp till vänster ståtar BREAK OUT som skiftar i rosa och gult. Det är en riktigt fin sort som kommer med många blommor på en stängel, vilket inte gör det till en ultimat bukettdahlia, men den är svår att motstå. Bredvid en annan CAFÉ AU LAIT som drar mer mot det aprikosa hållet. Under dem syns fransiga MYRTLE´S FOLLY som varierar mycket i färg från mer pastelligt till riktigt knalligt. Den får ett närmast fjäderlikt utseende. I raden under syns FOXY LADY som går i rosa och gult, WIZARD OF OZ och MISS SOPHIE. Alla tre är bra i mer romantiska buketter. Längst ner syns GIT`S PERFECTION med sannerligen perfekt lagda blomblad och näckrosdahlian GERRIE HOEK som blivit en enorm blomvillig buske hos mig

Tjugosju primadonnor. Tack för att ni förgyllt mitt trädgårdsår!

signature

Hållbara köp, dahlia Café au lait och klassisk kvast

Det pågår som sagt intressanta diskussioner om konsumtion för tillfället inom bloggosfären. Jag har förtröstan att detta bara är inledningen på ett pågående samtal om hur vi skall förhålla oss framöver. Att vi helt skall sluta konsumera saker är en utopi – frågan är hur man på ett bra sätt navigerar fram. För mig är inspirationen stor kring kvalitetsvintage och att omge mig med estetiskt hållbara saker som tål ögats slitage över tid.

Det är möjligen ett ålderstecken och att man är trädgårdstant som man hoppar högt över kampanjer med halva priset på krukor. Det är nu, när butikerna behöver dra ned på sitt lager för att trädgårdssäsongen går mot sitt slut, som man skall passa på. Jag fyndade även fina saker från Iris Hantverk lokalt här i Trädgårdsföreningen. En enkel hållbarhetstanke för mig – fungerar inte när det gäller förbrukningsvaror men annars – är att tänka om jag kommer att ha kvar den här saken om ett antal år. För denna rejäla handgjorda kvast är det ett enkelt svar på den frågan. Den kommer jag kunna sopa med under många långa år framöver.

Så kom de då till slut. Dahliorna Café Au Lait. Trogna läsare minns kanske att jag planterade fyra knölar förra året som visade sig vara fel sort. De jag har i krukor i år har varit kinkiga, ovilliga att blomma och allmänt motsträviga, men nu får det väl vara värt allt pyssel ändå när de står på parad utanför växthuset.

signature