Fyra dagar kvar till nycklarna i handen. Jag mår såklart tjuvtjockt. Jag avskyr ingenmanslandet där man inte vet om man kommer att bli sjuk eller inte – blä. Henrik ligger i soffan och äter isglass, så det finns visst hopp.
Det känns så himla trist om våra sista dagar i den lägenhet som vi har bott i tio och ett halvt år blir så här. Jag tar era tummar till mig och hoppas på att det inte blir värre än så här. Antingen får vi en rolig historia att berätta sedan om magsjuka mitt i flytten eller så får vi ett lugnt slut i helgen med hämtpizza på golvet och nostalgiska tankar om allt som hänt här. Eller så blir det en mix av allt möjligt, såsom livet är som mest.
Jag ägnar mig åt visst framåtblickande och viss tröstshopping. När Cosas bjuder till kalas på saker som jag har hållt utkik på ett tag, ja, då hugger jag oavsett förekomsten av kräkiga lakan. Retroburkarna är som små karameller och kommer göra mig glad vid varje bak.
Jag hoppas att Ni får en fin start på veckan!
Hoppas att sonen kryar på sig och att ni andra inte blir smittade! Snygga burkar!Kram.
Jag håller tummarna för att ni blir bättre och slipper vara sjuka mitt i flytten! De fina burkarna kanske hjälper lite.
krya på er! ååh vad spännande tid för er nu! fasen va fort det gått ändå! nu är ni i hamn!! massa kram
Hoppas allt går bra!Vilken lycka att det snart är dags..!Kram Tulipa
Oj, oj.. jag håller verkligen tummarna för att ni bättrar på er snabbt. Tänk att det bara är 4 dagar kvar! Vad härligt, trots allt, så mycket kämpande som det är med husbyggen. Ni är snart i måååål! 🙂
Alla: Nu är det nära! Tjiho!Mamma Mia: Åh, så kul att höra från dig. Så jag har undrat hur det har gått för er! Bloggen tycks vara stängd fortfarande dock. Hoppas att det skett en ljusning på något sätt! Kram