Days & Weekends: 7 a week # 21

Då kör vi den tjugoförsta veckolistan. Håll till godo. Just nu dras blickarna mer och mer utåt. I helgen spontanshoppade jag tre David Austen-rosor. De hamnar i kruka över sommaren, för att förhoppningsvis landa i en nyanlagd rabatt till hösten. En sort har jag önskat mig – Winchester Cathedral – medan en annan – Glamis Castle – följde med hem för den var så himla fin på bilden. Rosor är det svårt att ha för många av har jag märkt.

Tanter är trend står det överallt i vår. Jag vägrar att skriva att tanter är trend. För är något trendigt, blir det förr eller senare otrendigt. Och tanter är aldrig det. Aldrig. De bara är. Här fint hos Other Stories som släpper samarbete med Vans.

Med trädgårdssäsongen kommer även de torra händerna för min del. Dags att fylla på förrådet med en favorit i genren som doftar ljuvligt av ros.

För fyra år sedan fick jag en rejäl crush på klassikern Svindlande höjder när jag läste klassiker här på bloggen. Jag kan inte direktlänka till inlägget då, men på denna sida finns det för intresserade. Efter att ha läst boken, såg jag en del filmatiseringar, och i helgen var det dags för den senaste av Andrea Arnold som gick på SVT i fredags – finns på Play här till på fredag. Det här är något helt annat än det som tidigare gjorts i genren. Om man väntar sig ett smaskigt kostymdrama så blir man gruvligt besviken. Det här är mer impressionistisk konst. Heden är i huvudrollen, tillsammans med vindarna och ensamheten. Möjligen spelade den gassande solen utanför inte riktigt i samspel med skärmen här, men onekligen en upplevelse att bära med sig. Jag tyckte bäst om delen med Catherine och Heathcliff som unga – skådespelarna är fantastiska. Och nu måste jag läsa om boken igen i sommar.

Mitt soundtrack för tillfället – Seinabo Seys EP.

Som sagt – nu är det sannerligen sista rycket för känslan för inredning inomhus. Energin förläggs mer och mer utanför väggarna – onekligen en härlig känsla. Jag förbereder trädgårdsinspiration till bloggen som kommer snart. Bild: Svenskt Tenn.

Och därute växer rabarbern så det knakar. Det är något med den där sötsyrliga smaken som gör att den lätt placerar sig på listan över mina absoluta favoriter. Förra året gjorde jag den här pajen mycket. Det blir nog repris på den i år med. Bild från Elisabeth Johanssons Mina efterrätter.

Helenas lista finner ni här.

Med detta hoppas jag att ni får en riktigt fin tisdag!