Henrik 4 år

henrik4-copy.jpg

Födelsedagar innebär alltid ett sentimentalt återblickande. Min lille gosse traskade i väg till förskolan med en stor kartong glass som han skulle bjuda på. Ibland känns det som i går han kom till oss. Jag har läst min långa förlossningsberättelse och sniffat lite. Älskade lilla Henrik fyra år i dag!

Mamma tyckte om att ha dig i magen och att känna när du hickade och när dina små fötter trycktes ut på sidan. Det var lite tungt på slutet när det blev varmt ute och när din storasyster Anna var busig på dagarna, men på kvällarna var det bara du i magen och mamma. Då satt mamma i sängen och klappade på dig. Mamma tänkte mycket på vem du var och när du skulle vilja komma till oss som väntade på dig. Du brukade ofta röra dig mycket i magen på kvällen och mamma följde dina rörelser med händerna. Mamma hade börjat förbereda för din ankomst här hemma. Dina nya kläder var tvättade och lagda i sina korgar. Vi hade tagit in din vagga och din vagn så att din syster skulle kunna se dina saker innan du kom. Hon klättrade på vaggan och ville gärna ligga i den. Vi försökte att prata med henne om bebisen som fanns i mammas mage och ibland sade hon ”Ähhh” då. Hon var fortfarande så liten och kunde inte förstå att du skulle komma till oss.´

Efter en bilresa till förlossningen i en annan stad med surrande TNS i ryggslutet – jag kan fortfarande känna den ibland – föds Henrik tolv minuter i tio på kvällen.

Mamma är enormt lättad över att det hela är klart och att du äntligen har kommit till oss. Pappa ser direkt att du är en pojke, men för mamma tar det en liten stund. ”Hej vännen”, mumlar mamma. Du är så perfekt och du liknar din syster på pricken. Pappas näsa har du också fått, precis som Anna. Mamma och pappa är så glada över att äntligen få träffa dig! Älskade barn! Älskade son! Nu är vi fyra i familjen och vi kan inte se oss mätta på dig. Det är dig vi väntat på, gubben.

På morgonen blir du läkarundersökt, badad och får på dig dina egna kläder. Du är så fin vännen i dina kläder som mamma har köpt till dig. Mamma kan duscha själv och känner sig stark. 14.00 åker vi från sjukhuset. Vi tycker att allt har gått så bra och vi längtar hem. Du är en så duktig bebis och mamma mår ganska bra, så det känns skönt att åka till morfar och mormor där din syster väntar. Anna klappar dig lite på huvudet och pekar på dina ögon. Hon kan redan säga ”Heke”. Vi stannar en stund hos morfar och mormor. Sedan åker vi hem i vår bil som en familj. Du sitter i ditt babyskydd i baksätet med mamma och Anna sitter i sin bilstol framme hos pappa. Snart är vi hemma –du, din syster Anna, mamma och pappa. Nu börjar vårt liv tillsammans, älskade Henrik. Du har redan gjort vårt liv rikare och mammas hjärta har på en gång blivit större. Älskade barn – välkommen till oss.

14 comments

  1. Vacker berättelse! Det finns ju ingenting mer fantastiskt än att få barn! Det är stort när lillen plötsligt fyller 4 år. Grattis till Henrik!

  2. Åh vad fint du skriver!! HURRA FÖR HENRIK!!! HURRA HURRA HURRA HURRA!Tänk när min lilla plutt fyller 4 år… herrejisses!//M

  3. Mina ögon tårfylldes omedelbart! Snacka om att våra barn gör oss lättrörda! Inte likt nånting annat.

  4. Alla: Oj, vad nostalgisk man blir en sådan här dag som sagt. Och förlossningsberättelsen är väldigt rolig att ha och gå tillbaka till. Den är lång och detaljrik, men det besparar jag er här ;-)!

  5. Grattis, grattis,Visst är det underbart med barn! Och visst kommer man alltid bära med sig födelseberättelsen!Efter mina två barn har kommit gråter jag alltid en skvätt när jag ser barn födas på tv, det är något visst!Hoppas även att tårtan var god!!!

  6. Fin berättelse!Tänkte bara ge ett tips, skaffa en ny nalle innan den här trillar ihop helt. Tror (väldigt säkert) inte att Lexington har för avsikt att göra en till produktion på den här modellen. Så köp en till och ha i ett skåp,,, för framtiden.

  7. Cia: Vi tackar! Man glömmer liksom aldrig den där dagen :-)!Linda Lej: Tårtan var verkligen delikat! Visst är det något visst med den där kämpainsatsen och lyckan som är förenat med barnafödande!Rosa: Det roliga är att Anna, min dotter, fick en större variant av denna nalle när hon var pyttis. Den är hennes trogna följeslagare. Sedan köpte vi en minivariant av den plus två extra stora. Sonen fattade tycke för den lilla miniatyrnallen av sin systers, så de har likadana gosenallar! Klokt tipsat!

Leave a Reply

Your email address will not be published.