Tiden i barndomshemmet var delvis som att kastas tillbaka rakt till de där röda ryggarna igen. B. Wahlströms flickböcker var det för hela slanten för mig under en period. Jag var i bokslukaråldern och helst läste jag Kitty-böcker. Kitty var lite äldre, mycket stiligare, mycket mer fashion och hon levde ett mycket mer spännande liv än jag själv. Hon var ouppnåelig och därför alldeles väldigt lockande. Vid ett tillfälle fick jag övertaga en hel påse med böcker av en släkting och sedan var den sommaren gjord.
Nu vankas det film med Kitty. Kitty och Hollywoodmysteriet har Sverigepremiär den 17 augusti. Tyvärr verkar det som om min gamla hjältinna har behandlats tämligen styvmoderligt. Tilltalet verkar vara till yngre tonåringar och den där ouppnåeliga gracen verkar ha blivit utbytt mot ett mer barnsligt Hollywood. Det räcker nästan med att se trailern. Synd, för ack vilken nostalgitripp det kunde ha blivit!
Ja, Wahlströmsböckerna med röda ryggar är verkligen nostalgi på hög nivå. Själv föredrog jag Mary Lou böckerna framför Kitty och de absoluta favoriterna var Jolly böckerna. Måste rota fram dessa böcker på mammas och pappas vind någon dag.//Anna
Anna: Nostalgi är ordet! Mary Lou läste jag aldrig, men däremot Lotta. De var nästan lika bra som Kitty!
Jag läste också alla de där böckerna. Kitty och Jolly var en favorit och mina föräldrar har sparat alla som nu står i min dotters rum. Hon har börjat läsa Kitty, det finns ju Lill-Kitty böcker nu. Ser fram emot att gå och se filmen även om den förmodligen är a la Hollywoodstile!
Camilla: Vad roligt att se filmen med sin dotter. Anna är ju alldeles för liten, annars kan jag tänka mig att det är en riktig höjdarmatiné!