Jag är hittills mycket inponerad över hur de arbetar på Annas sexårsverksamhet. I går kom Anna hem och var mycket entusiastisk över en ny lek som de hade lekt. Man skulle rulla en boll till varandra och säga något positivt om den som fick bollen. När det gäller mottagliga små barn som håller på att formas, kändes plötsligt detta klassiska kick-off-inslag för vuxna företagare brilliant. Så vi rullade en badboll mellan oss och sa snälla saker om varandra. En humörhöjare så god som någon trött Bolibompatid.
På kvällen var maken på föräldraråd på Annas skola. Där väntade en krass verklighet med högstadieproblem som trakasserier och mobbning. Just trivs jag ganska bra i min lilla fina sexårsbubbla. Jag inser att det väntar andra saker bakom dörren och förmodligen växer man med uppgiften. Men för nu så fortsätter vi att rulla bollen.
(Pressbild från Svenskt Tenn. Nu återlanseras Josef Franks mönster Djungel. “Djungels livsträdsmotiv påminner om en gammal tuktad ek men mönstret är mer exotiskt än så med stiliserade fåglar, blomliknande fjärilar och praktfulla djungelväxter. Den för en tillbaks till den javanesiska batiken där de vita strecken och punkterna verkar vara stämplade med vax. Friheten och glädjen mönstret utstrålar speglar Franks önskan om att dämpa dåtidens ondska.”)
Vilket underbart fint mönster, gillar färgsättningen också. Bra lek för positiv energi och självkänsla!
Oh, Josef Frank…..jag gillar skarpt!
Helena och Karin: Jag är ju en sucker för Josef Frank. Han gjorde fantastiskt fina saker under sin livstid. Ögat tröttnar inte i första taget.
Kunde inte maken rulla boll också?
Idépappan: Haha! Maken rullade faktiskt ett varv innan han gick på föräldrarådet. I dag har vi inte rullat, men det borde man nog göra lite oftare!