Ljusare tider

ceciliasfikastunder-copy.jpg

Även om det har ösregnat här stundtals i dag, så känns det som en av de bästa måndagarna på bra länge. Kvickheten i benen som tillägnades i vintras med powerwalks är som bortblåst efter nästan två månader i sjukstuga, men nu känns det ändå som ett stort framsteg att vara ute en runda. Det är ljust på kvällarna och orken återvänder sakta men säkert. Ett vårskrik är på sin plats. Iiiiiiiiiiiiiiiiii!

Sist av alla inhandlar jag mycket omskrivna Cecilias fikastunder av Cecilia Vikbladh. Detta är den typ av kokbok som jag tycker allra mest om. Den får mig att tro att det finns en gyllene matframtid som bara står och väntar runt hörnet. Även om jag säkerligen inte kommer att fixa iordning alla recept, så inspireras jag i tanken. Det får boken att sticka ut i den digra kokboksfloran. Komplettera alla de läckra recepten med en vacker mugg av duktiga Maria Liliegren som finns som nyhet hos House of Hedda, ja då pratar vi nästan sommarkänsla. Det nalkas ljusare tider helt klart!

Bild: Vit och mörk chokladkonfekt från Cecilias Fikastunder samt kopp av Maria Liliegren.

signature

5 comments

  1. “En av de bästa måndagarna på länge”! Hur ego och självupptagen kan du vara, Weronica? Jag har länge följt din blogg och har facsinerats av din smak för vackra saker. Men att fortsätta läsining hur du så världsfrånvänt redogör för vad du blir inspirerad av, konsten att välja stuprännorna och gula accentdetaljer – det är det slut med för min del. Denna dag har varit den värsta på länge, och kulmen på en avskyvärd vecka. En dag då de flesta förstått att en tioårig flicka inte kan cykla hem från sin fotbollsträning. Mina och mångas tankar idag går bara till Engla och hennes familj. Jag tänder ett ljus i fönstret och fylls av visst hopp över alla andra ljus som jag ser i mitt radhusområde.

  2. Malin: Men snälla någon. Det var sannerligen inte min ambition att göra någon upprörd. Världsfrånvänd? Nej, inte ett dugg. Jag är väl mycket mera än vad som framkommer här. Jag har liksom alla andra läst, förfärats och kramat mina barn lite extra. Att jag inte har skrivit något om det här, behöver inte betyda att jag inte bryr mig. Vi har alla våra sätt att hantera sorg och maktlöshet. Löpsedlarna skrek ut saker till mig som till alla andra denna dag. För min del var det trots detta en bra dag. Är jag egoistisk för det? Nej, jag tycker inte det. Men tolkningen är i vanlig ordning fri. Tack för att Du har läst och ha en fortsatt fin vecka.

    Ellas inspiration: Tack! Kram

Leave a Reply to Stämningsfullt Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *