Category Archives: Vackra ting

Det hållbara köket

Dagens bilder råkar passa som handen i handsken till @billgrenwood senaste podd. Ni lyssnar väl? Veckans avsnitt handlar om mat som passion och omtanke. Jag inspireras av inredningspratet, men även av kloka tankar kring mat som jag delar. Jag tänker mindful eating, att ge kroppen det den vill ha och att skapa ett sammanhang kring måltiden. Med tonårsbarn är det framförallt vid middagen på kvällen som man kan få rå om dem lite extra. Det är min bästa stund som mamma nu – när de sitter kvar, bubblar av prat och delar med sig av sitt. Jag älskar det.

Ja, Sofia och Elsa – jag känner precis likadant med det hållbara köket. Att satsa på saker att leva med, att få ett personligt uttryck genom att udda blir jämnt och att verkligen ta hand om det man har. Det har varit mycket tal om plastbantning i köket. Ja då, klart att man inte skall ha sådant som är direkt farligt, men sunt förnuft är väl också fint och att man använder sådant man har istället för att plötsligt ersätta allt. För mig blev det stekpannorna som kom i fokus när ännu en non-stick panna – marknadsförd som god kvalitet med lång livslängd – ändå började visa tecken på att ge upp. Inte en till kände jag! Sedan en tid steker vi i gjutjärn igen. Visst är det lite av en vanesak, visst kräver de mer underhåll och visst fastnar en del i pannan – men det känns ändå betydligt bättre att tänka att de här pannorna verkligen kan stanna. Det bästa? Jag fyndade dem i mina egna förråd! Vi har stekt i dem under perioder, men sedan har bekvämligheten gått före och vi har använt andra. Ett tips annars är såklart vintage, då non-stick är en synnerligen modern uppfinning som väl är en hälso- och klimatmässig återvändsgränd.

Denna känsla är min främsta köksinspiration. Naturliga material, mycket vintage och saker som hängt med länge. Linnehanddukarna från Klässbols köpte vi när vi precis träffats för en himla massa år sedan. Den lilla träskeden mäter jag upp mitt te med varendaste dag. De franska pepparkvarnarna har vi också haft länge, länge även om den på bilden är loppisfyndad. Just den här stilen finns det massor av på loppis, så det är bara att ge sig iväg och titta om man känner sig sugen på att förnya eller komplettera. Glöm inte heller äldre generationers linneskåp och skafferier. Där kan det finnas mycket fint som kanske inte används längre. Själv skall jag titta efter fler köksredskap i stål med träskaft och några mindre stekpannor. Februarisol på det minsann. Fint.

signature

Vintage i det gröna, favoritbok och gult

Det närmar sig trädgårdstider ändå. Februari är den sista vintermånaden och då börjar det gröna ögat att långsamt vakna hos mig. I dag släpptes årets bokrea och bland den första kategorin som jag tittar genom är hem och trädgård. Jag skall scrolla mera en annan dag, men tipsar i dag om en av mina favoritböcker i genren som jag fick syn på – Lisa Isings Trädgårdslegender. Bara sidorna från Signe Persson Melins trädgård är värda ett köp!

En liten rottingvagn i Morrisrummet samlar ting till det gröna. Allt är vintage, förutom en portugisisk kanna som jag köpte på rean och Byarumljusstaken som jag fått i present. Det är Signe Persson Melin igen i form av hennes klassiska Sill i kvadrat som jag använder till allt möjligt i växthuset – bland annat till förvaring av snören och fröpåsar. Det är en väl patinerad zinkbalja som jag tänker plantera penséer i när tiden är kommen. Det är en broderad matta som jag tänker använda som sittdyna ute när vårsolen kommer. Broderade ting är sannerligen köpvärda vintage. Än har inte vurmen för kvinnokraften slagit till, men vi hoppas väl på en renässans. Den här mattan föll jag för eftersom den har milda färger och passar in i en mer dämpad växthusmiljö. Trettio kronor betalade jag för den. Och så den knallgula sjuttiotalsbrickan då! Den gula febern har slagit till och då är alltid stalltipset att köpa accenter vintage. För mig slutar det nog så och inte att jag målar ett rum gult. Det gula piggar upp, det är en sak som är säker!

signature

Plock på nyårsdagen

Så har vi ett nytt år. Välkommen 2019. Jag har exakt samma känsla denna nyårsdag som de tidigare. Sinnet växlar mellan viljan att vara aktiv, rensa i ett skåp, möblera om – eller att sjunka djupare ned i fåtöljen. Jag har satt upp en tavla i matrummet – loppisfyndad Dali-affisch som viskar om ljusare tider – och packat upp ett fat från John Derian och Astier De Villatte som jag köpte på Artilleriets realisation. Jag köper få dekorativa föremål nya numera – behovet blir helt enkelt stillat av vintage – men den här gracila keramiken föll jag för. Nyckeln får symbolisera det nya året – och att jag numera är aktiv bilförare igen. Fint så. Vinden piskar utanför och solen gömmer sig åter bakom molnen, så jag tror att det lutar åt fåtöljen med mjuka kläder, kudde bakom ryggen, te i koppen, blädder i loppishögen av böcker, några kola som är kvar i kartongen och så småningom avslutningen av säsong fyra av Falsk identitet. Det franska agentdramat är en av de stora favoriterna när det gäller serier som jag såg förra året. Jag önskar fin inledning på det nya året!

signature

Blomst by Royal Copenhagen

När den danska porslinsgiganten Royal Copenhagen lanserar en ny servis i sin ikoniska blåvita stil så väcks definitivt min nyfikenhet. Man har kunnat följa nedräkningen till lanseringen med diverse filmer och tolkningar på sociala media, vilket visar den vikt som företag lägger i dag på att skapa förväntningar och berätta en historia.

Uppdraget har gått till den holländske konstnären Wouter Dolk som skall fånga det essentiella i den utvalda blomman. Utgångspunkten var den klassiska dekoren Blå Blomst, men det hela utvecklades till en ny design med olika blommor i fokus. De handmålade svepande linjerna i dekoren kontrasterar fint mot de mer geometriska formerna i porslinet.

Det är fascinerande att titta på processen bakom den färdiga produkten. Här tycker jag att man gör helt rätt i att visa mycket av arbetet med skisserna.

Mina favoriter är kanske inte helt överraskande muggarna. Örat ser spännande ut och som sagt – jag tycker om mötet mellan form och måleri. Ingen trogen läsare blir speciellt förvånad att jag hoppar högt när det gäller tanken att dricka te i luktärtsmugg eller kanske ännu mer personligt utmärkande – en dahliamugg! Den sätter jag upp på önskelistan inför sommaren – så fin!

signature

Salut på bröllopsdagen


Min romantiske make har slagit till igen när vi i går firade sextonårig bröllopsdag. Han vet hur mycket jag tycker om Signe Persson Melins formgivning. Vilken tanke att utbringa en Salut till alla åren som gifta. Två fladdrande ljuslågor bredvid varandra som symboliserar oss. Så fint. Stopp där. Nix. Icke då. Jag fann ljusstaken till halva priset när vi semestrade i Skåne, ringde upp mannen och föreslog att han skulle köpa den åt mig i bröllopspresent. Det gjorde han. Så fungerar vi. Fint så. Salut för oss. Vi siktar på många år till.

signature

Baranquilla av Josef Frank

baranquillaI vår nylanserar Svenskt Tenn Josef Franks textil Baranquilla som ritades 1943-45. På Strandvägen visas det i en ny utställning skapad av den österrikiska arkitekten och Frank-kännaren Claudia Cavallar. Se den om ni får tillfälle – den är riktigt fin.

baranquillatextil“I Baranquilla skapar fyra, kärleksfullt utformade lianstammar en vacker helhet fylld av prunknande frukter, blommor och blad. Det är utan tvekan ett av Josef Franks mest fulländade textila mönster” säger Claudia Cavallar. Det är lätt att fastna för historien om mönstret som fått sitt namn efter en hamnstad vid det Karibiska Havet. Josef och Anna Frank reste till USA under det andra världskriget och ankom New York 1941 via staden Baranquilla i Colombia. Det fascinerar mig alltid att Frank ritade dessa slingrande färgstarka mönstervärldar mitt under brinnande krig med allt elände som det förde med sig. En konstnärlig fristad med ett hopp trots allt? Mönstret är särskilt vackert till den vita bakgrunden tycker jag, men det finns även med vinröd fond.

screentrycksvenskttennMissa inte heller att läsa om hur Josef Franks textilier tar fram i “Tryck för livet”. Tekniken med screentryck och allt arbete bakom inger respekt. På bilden visas ett av Franks mest färgstarka mönster – Hawaii. För min del blev det inga textila investeringar denna gång, men väl några andra klassikerinköp för de presentmynt som jag önskat mig och samlat länge. For the love of. Alltid.

signature

Dancing Dune av Anna Elzer Oscarson

dancingduneNu var det ett tag sedan jag investerade i ny svensk design. Och när jag väl slog till var det ett klassiskt köpincitament i form av halva priset på varorna. Jag har allt sett och beundrat keramiken av Anna Elzer Oscarson – AEO. Framförallt är det vasen i serien Dancing Dune som fångat mitt öga. Jag är mycket förtjust i vaser som förutom att bära blommor har ett skulpturalt värde och kan stå för sig själva. Keramiken görs i den anrika porslinsfabriken i Lidköping och det är en fröjd att läsa om produktionen liksom att se den här filmen.

kungsängsliljaTid för Kungsängsliljor i blomsteraffärerna. Naturens design med det intrikata rutmönstret är fantastiskt.

februariljusOch solen som äntligen visar sig igen. Det har varit grått så länge nu och tacksamheten över solljuset är stor.

aeodancingduneElzer Oscarson presenterar själv vasen med orden A graphical dance that changes according to the light and how you view the vase. Det är precis det som jag tycker så mycket om här. Formen upplevs olika beroende på ljus och perspektiv. Just nu har jag inte något i den, men den är som sagt vacker även som solitär. Jag köpte även en liten oglaserad skål som jag använder som ljuslykta. Glasyrer i all ära – det är ändå något speciellt med det som får vara och ljuset syns så fint genom leran.

signature

Vackra ting: Anteckningsböcker med motiv av Josef Frank

Nej, jag är inte mycket för nyårslöften. Mitt i mörkret tycker jag snarare att man skall vara lite extra snäll mot sig själv. Men det går inte att förneka att det alltid blir en speciell känsla när vi går in i ett nytt år. Jag blir alltid en smula melankolisk, kombinerat med en viss kliande känsla i kropp och själ. Oavsett om jag menar det eller inte, blir det ofta att jag sätter mig med papper och drar pilar hit och dit dessa dagar.

joseffrankanteckningsbokDen första dagen på året bröt jag förseglingen på den vackra anteckningsboken med motiv av Josef Frank som saluförs hos Akademibokhandeln. Josef Frank – De okända akvarellerna var en av förra årets finaste böcker, tillsammans med den stora utställningen på Millesgården. Frank är som bekant mest känd som formgivare, men målade även mycket. En värld väl värd att bekanta sig med. Jag fortsätter väl med några pilar till, de stora och de små tankarna och säkerligen en och annan film, snabb mat och kanske kan jag stjäla mig några kramar av barnen som slår sovrekord på sovrekord detta jullov. 2017 är här. Med hopp om ett fint år för oss alla.

signature