Kärlek

sommarlovscollage-copy.jpg

De silvriga glitterskornas lilla klack har naturligtvis redan sett sina bättre stunder efter en användning, men ibland bara måste man ändå. Trots att ens mamma står där i skoaffären och försöker peka mot mer praktiska alternativ. De som har tåligare material. De som kan fungera även i sanden. De som kanske överlever mer än några gånger. Men de är ju inte alls så snygga! Inte alls! Om man har en svaghet för vackra skor, då har man det. Psst – mamma traskar mest runt i platta svarta skor. Vet ni vad? Mina är finare! Mycket finare!

Sommarlovsrus. Oftast är det ju faktiskt väldigt lätt att vara mamma. För tänk att vi alla har begåvats med de finaste av barn i hela världen :).

11 comments

  1. Fantastiskt söta skor! Å man måste ju faktiskt tillstå att det är ju bara skolavslutning en gång om året. ;o)

  2. Ja så är det verkligen, alla mammor tycker så klart att deras egna gryn är dom största underverken – och det är ju det som är det fantastiska att vara mamma!Som mamma vinner man alltid högsta vinsten!Men din små är verkligen fantastiskt fina, även för en utomstående!:)Kram Philia

  3. Här hemma står likadana skor fast i vitt med sitt fina glitter;). Använda 2 ggr och gjorde så att hon blev finast av alla. //Christina

  4. Hälsa tösen att jag tycker hennes hår har blivit så långt och fint!Hoppas ni får ett riktigt härligt sommarlov – chansen finns ju, med egen trädgård!

  5. Följer din blogg hyfsat regelbundet. Tycket den är såå fin!!! Man blir glad i själen både av bilder och text. Lycka till med fina familjen, fina huset och håller tummarna för fint sommarväder.Kram Liselott i Helsingborg

  6. Nä inga klackaskor för den här mamman heller, men tänk vad ett par rosa glitterskor kan göra för små flickor!Fin bildtriss.

  7. Men förstå vad glad hon måste ha blivit. Att du var den där mamman som faktiskt lät henne få det finaste som fanns där. Jag kommer så väl ihåg känslan av att liksom så sällan uppleva det. Jag fick verkligen alltid det där praktiska och fula och vad trist det kändes. Jag ska göra samma sak med mina döttrar. Ja inte hela tiden men aldrig aldrig glömma bort hur glädjen när man får det där nya, opraktiska och fina…Fina är de Anna och Henrik.

Leave a Reply

Your email address will not be published.