Ägg

I skolväskan låg den där och brände. Man kan tänka sig fnisset på bokbussen när lyckan var gjord. Lycka blandad med bubblande frågor och lite skräckblandad förtjusning. Att bli med föl. Från stoets brunst till fölets avvänjning. Tydligen har vi att göra med en klassiker. Under nästan två decennier har Att bli med föl varit till hjälp och råd för alla som vill betäcka sitt sto, följa henne genom dräktigheten, se henne föla och glädja sig åt det växande fölet. Boken ges nu ut i sin femte uppdaterade upplaga. Avsikten med denna bok är att hjälpa oerfarna stoägare genom att informera och förklara de problem som man kan möta när man vill avla på sitt sto. Jo, det blev liksom väldigt anatomiskt på en gång. En instruktiv bok med bilder på hela processen. Så att säga. Här pratar vi inga softade bilder på söta föl. Här är det dokumentära bilder och anatomiteckningar. Min policy när det gäller blommor och bin har alltid varit att ge barnen så mycket som de behöver. Pyttisar nöjer sig med lite. Större barn vill ha mer. Min åttaåring är tämligen bevandrad redan. Nu känns det som om hon vet det mesta. Så där kan man hamna en helt vanlig måndag i januari. Tack för det Att bli med föl – typ ;).

agg.jpg

Från ägg till ägg då för att få ihop en övergång till vårt kylskåp. Mina föräldrar brukar köpa med sig ekologiska ägg från lokal gård. Lyckligare hönor och definitivt lyckliga smaklökar.

Jag har fått lite frågor om min fotoutmaning Se vardagen och vilka bilder jag väljer. Jag tänker så här. Se vardagen handlar om att berätta något om oss. Det kan vara en tanke. En stämning. En sak. Ett fotografi på barnen som borstar tänderna. Det viktiga är att göra något känner jag. Detta kan se olika ut från dag till dag. Här på sidan kommer jag nog att fokusera på det berättande,  istället för det rent familjedokumentära som hamnar i vårt arkiv här hemma. Det är väldigt roligt och inspirerande att följa alla era projekt. 12 dagar har gått – 353 kvar :).

4 comments

  1. Ha ha! Min son sa till mig i helgen (han är snart 8 år):-Mamma! Teo sa att tungan måste vara väldigt långt ner i halsen när man gör barn, är det så?Jag svarade lättad:- Tungor har ingenting med att skaffa barn att göra. Att pussas, eller kyssas med tungan, blir det inga barn av. Sonen nöjde sig med det svaret. Där slapp jag lätt undan…(Jag är nu gravid i v.30 och sonen är fortfarande relativt obevandrad i HUR det verkligen gick till). Kyssfrågor känns därför ganska lätta att handskas med. Men jag inser att snart, mycket snart kommer jag i detalj få redogöra. Och stå till svars. Magen sitter ju där den sitter…som ett stort svar på VAD jag och maken pysslat med. Suck…

  2. Helena: Haha! Jösses – hur har du lyckats slingra dig så länge med mage och allt 😉 Lucky you! Men som sagt, så länge de nöjer sig så är alla parter nöjda!

  3. Sist vi kom ut från biblioteket låg det en bok i väskan som jag inte riktigt kunde förstå hur jag fått med mig – Mannen, Damen och något magen. Det har “trillat fram” småkusiner här i rask takt det senaste året och boken greppade jag i farten innan vi skulle gå, bara för att titeln lät passande just då.Lillan lyssnade mycket koncentrerat när “mannen och damen kastade sina kläder på golvet, pussades och”… ja, jag vet inte riktigt vad de gjorde för de blev visst väldigt svettiga och när magen lite senare väl vuxit färdigt kom det ut en —– apa! En apa?!Både jag och lillan såg nog – minst sagt – förvånade ut.:)Otroligt vacker bild! Gillar dina vardagsfoton mycket!Kram

Leave a Reply

Your email address will not be published.