Inspiration: Glasklart

bubblor-copy.jpg

Jag känner för glas med struktur nu. Jag har redan uttryckt min svaghet för Iittalas nylansering av klassiska Kastehelmi från 1964. Vi lär få se mycket mer av sextiotalsestetik à la Mad Men framöver, efter att vi nästan har gått genom de andra decennierna. Jag blickar även ut mot min taggiga gröna Hortuskruka av den gode Frank – förhoppningsvis snart med en svärmorstunga i då för att fullfölja tanken :). Två andra ljuva bubbligheter är den klassiska hallonlyktan från Orrefors som förtjänar att ses med nya ögon och Carina Seth Anderssons nya vasserie för Svenskt Tenn, ovan lilla Kotte. Tjusigt helt enkelt.

Bild på fönster med Hortuskrukor från Sköna Hem av Elisabeth Debong och Pernilla Hed.

25 comments

  1. Jag vågar mig inte på retroblommor a la svärmors tunga till min nya Hortuskruka 🙂 Orkideer (pretto preppy pretty) får jag nog plantera.

  2. Solåkra: Den fanns på min många år också – innan jag fick den i julklapp förra året. Till slut händer det 🙂 Karin: Haha! Jag skall nog omvända dig skall du se 🙂 Orkidéer är ju såklart ett säkert kort. Alltid fint.

  3. Hej.Jag har ingen egen blogg men jag läser alltid din.Jag tycker att det låter spännande med att läsa våra klassiker så jag började med Hemsöborna av August Strindberg. Den är mkt bra men det är svårt språk. Mycket handlar om fiske med termer som jag inte förstår. Att det sen är på “äldre” svenska gjorde inte saken enklare. Min pappa kom ihåg en del ord som användes när han var barn för 75 år sedan.Boken rekommenderas varmt.

  4. Lena: Så roligt att Du blev sporrad att börja läsa! Jag väntar på min bok, sedan skall jag sätta tänderna i Svindlande höjder 🙂 Hemsöborna har jag inte läst på evigheter. Jag undrar om jag har den i hyllan. Visst kan det vara en utmaning att läsa äldre språk med svåra termer, men ibland ganska trevligt att ändå fullfölja även om det är lite motstånd. Vi får se om du hakar på Brontë sedan då!

  5. Fint! Förvånar mig själv med att börja sukta efter hallonlyktan. Det trodde jag inte om mig själv 😉

  6. Jag tog faktiskt fram min gamla Hallon-lykta i november, konstaterade nöjt vilket fint sken det blir av den på bordet. Lite pensionärsvarning kände jag, men nu känns det bättre! TACK! fniss//Anneli

  7. Som sagt, svärmor har Iittalaskålarna, så himla fina!Jag gillar inte bara “bubbligt” glas utan det mesta i glas känns rätt i år och tittar man i hyllorna (man är ju inte direkt nyligen utflyttad från barndomshemmet..) så finns det ju en o annan klenod från diverse glasbruk.Bla fick jag en vacker ljuslykta från Kosta för några år sedan, ett hjärta i tung glasform. Vackert. Pryder sovrummet men bör kanske få komma fram i mer dagsljus än så under denna vår ;)//M

  8. Åh, vilka härliga gamla klassiker! De är ju verkligt fina. Men det är nog bra också att det går lite i cykler – att man inte vill ha allting samtidigt utan då och då hittar tillbaka till gamla favoriter med lite nya ögon. Och kanske på köpet hittar ett nytt användningsområde!

  9. Jag var visst lite “inne” igår utan att veta om det :). Och i skåpet står sex koppar med fat, assietter, sockerskål och gräddkanna ur Kastehelmi-serien….

  10. Hortuskrukan är en dröm, men lite väl dyr kan jag tycka.Jag har 2 bubbliga små ljuslyktor som jag älskar & i ett skåp finns även en hallonlykta som jag nu ämnar plocka fram på orov, kanske dax att ge den en andra chans!

  11. Det är både härligt och märkligt hur trender kommer och går. Förra året glasbubblor blä och i år tycker jag att Kastehelmi åter är snygg!

  12. heisann:) så kult at du fant veien inn til meg…jeg la deg til på listen min for bare noen dager siden:)liker bildene og bloggen din kjempegodt…jeg har også startet et 365-prosjekt inne på fotobloggen min! og du er så klart hjertelig velkommen tilbake…klem tara:)

  13. Fint!!Jag är såå svag för glas. I alla former.Är det något jag önskar mycket av så är det just glas. Spelar just ingen roll vad det är, bara materialet är just glas.Mitt senaste fynd, den borde jag förresten ta en bild på någon dag 🙂 En finfin 60-talslampa av Carl Fagerlund för Orrefors. Glasfoten är tung, jättehög och bubblor, massor av bubblor. Köpte den för en spottstyver på loppis och alldeles nyss blev elen fixad 🙂

  14. Det var riktigt kul att få se hallonlyktan på bild. Vi har fyra stycken av den – som jag bedömt – fullständigt otrendiga lyktan och vi använder dem nästan året runt just för att det blir så vackert sken av dem. Kanske ska de nu gå och bli riktigt trendiga också, vem vet … 😉

  15. Riktigt snyggt och stilrent kollage – gillar! Själv har jag helt snöat in på Carinas vas – Dagg – och bubblor i glas ger en sån otroligt fin spegling, oavsett det är ett tändt ljus eller vatten som leker genom glaset. En kompis loppisrensade bland sin pappas kartonger i förrådet när denne skulle flytta och hittade en… dra på trissor – Hortuskruka i all röra. Det kallar jag lycka det! Kramen

  16. Har – sentomsider – hittat bloglovin och kunde lägga upp Helenas sida som prenumeration, men inte din? Skarevaså, som Sverker skulle sagt? Kan man tänka sig att du fixar en liten knapp som funkar på bloglovin? Tacktack!

  17. Snyggt som vanligt. 🙂 De där gamla hallonen har jag nog lämnat i en container någon gång. Sällan har väl uttrycket “Den som spar han har” känts så sant och plågsamt. Snyggt!

  18. Min kommentar försvann; gör ett nytt försök. Mycket snyggt collage! Den där Kastehelmi-serien står på önskelistan, men jag har lite svårt att bestämma mig för om jag vill ha klarglas eller den grönfärgade. Eller kanske en blandning. Collaget påminner mig dessutom om de där snöbollslyktorna man hade på 80- och 90-talen. Man kanske borde ge dem en revival och åka hem och rota i föräldrarnas förråd efter dem.

  19. Alla: Haha! Det verkar som om jag har räddat fram en och annan hallonlykta ur skåpen 😉 Hallonen fick sannerligen ett enormt genomslag i början på nittiotalet och var en sådan där sak som alla hade. Men nu är det dags igen 🙂 För visst är det så att man ser saker med nya ögon efter ett tag.

  20. Jag måste bara kommentera hallonen :-)Jag stötte på den i skåpet nån gång under jullovet. Noterade snabbt “jaha, här står den här gamla 90-tals-pjäsen” och stängde igen. Utan att titta närmare.Nu när du skrev om den var jag tvungen att ta upp den. Ställa den på köksön. Låta den stå där några dagar, så jag kunde titta på den och känna lite på den. Och det stämmer så väl, tänk att man kan se saker med andra ögon!Så tack för tipset, jag hade aldrig tagit en närmare titt annars!Nu får hallonen stå framme på köksbordet 🙂

Leave a Reply to Weronica Cancel reply

Your email address will not be published.