Fortfarande mot trettioåtta som jag skrev om förra månaden. Och jag är lite sådär. Borrar ner mig i något ganska intensivt och sedan finner jag nya strategier och vägar. Lärdomar hittills. Ja, tiden går faktiskt. Hela tiden. Och det går undan. Det gäller att passa på. Med allt möjligt. Mest påtagligt är det med barnen. Med insikten om tidens gång, kramar jag dem ännu mer just nu. För de kommer inte alltid att vara små.
Och jag börjar känna mig gladare än på länge. Det är väl våren och rundorna i skogen, men även ett visst uppvaknande och insikt att det faktiskt är tid för mig själv. Jag har grottat runt ett tag, men nu känns det roligt att tänka lite annorlunda. Kolla, mamma har börjat med läppstift igen, säger Anna till alla som vill höra på. Det låter som om jag har varit med i en sekt där sådant varit förbjudet eller något i den stilen, men jag är nog bara skyldig till vanlig försummelse och andra prioriteringar med barn och hus :).
Och timingen med att hela sommaren ligger framför oss just nu gör att jag känner mig extra förnöjd. Vi har börjat längta till Gotland igen. Jag behöver min dos av fårskinn, keramik, gatorna i Visby, bröd från Rute, raukklättring och sandkorn överallt. För nu – en ganska utvecklande kris med andra ord :). Happy måndag!
Väskor från Alphabet Bags, tryck från Therese Sennerholt, badring från Granit och tryck från Le Love Shop/Etsy (som jag påmindes om av Helena).
Härligt att känna energin genom datorskärmen…..våren och de possitiva känslorna är häeligt.Visst är det lätt i vintermörkret glömma bort sig själv och försumma det man egentligen gillar.På med läppstiftet du W och krama dem hårt. Oj vad de växer snabbt. Ska ta om krama mina lite extra i dag med då vi har studiedag.Njut i vårsolen.Kram Lina
Vilket underbart tryck från Etsy! Du har så rätt, det är nu vi ska ha läppstift på och lyfta fram oss själva – här och nu. Och krama om våra små (fast det tycker jag är svårt att låta bli 🙂 Vilket härligt och inspirerande inlägg. En riktigt fin måndag önskar jag dig!
Happy Monday! Låter definitivt som rejäla positiva vibbar!Själv har jag på något sätt nått medvetandestadiet, men inte riktigt liksom agerat. Men jag tror, som du brukar säga, att var sak nog har sin tid. Det kommer när det kommer! :-)Men sen behöver det inte alltid vara så “jobbigt” heller – ditt läppstift påminner mig om min kajalpenna för typ två veckor sedan. Jag har varit så trött på min spegelbild och undrat varför sjutton jag alltid ser sådär trött ut – spegelbilden har liksom inte stämt med den bilden jag har av mig själv. Plötsligt kom jag på mig själv att dra lite tunna kajalstreck (ja, jag kallar det för kajal… har alltid gjort det) under ögonen också, och inte bara över som jag brukar. Och vips, så var det en något piggare spegelbild jag mötte. Doh! Så enkelt… Och det tog mig alltså flera år att komma på det, och minnas tillbaka att jag faktiskt brukade sminka mig så (före barn vill säga)… :-)Bra påminnelse om att krama barnen (och maken med för den delen :-), lite extra.
Ha, underbar upplysning från din dotter 🙂 Jag fyllde själv 38 för ett tag sedan och det kändes jämt och bra. Stadiga steg mot…ja du vet vad. Men jag har hört att det verkligen är då livet börjar. Låter bra tycker jag. Ha en bra dag! /Jenny
Tiden springer förbi oss och det gäller att vara närvarande där du är. Det är precis som du säger, upp och ner hela tiden. Ibland är man i fas med allt och ibland är man i en svacka. Men det ser ut som om det går på rätt håll för dig vilket är positivt.//Carina
Skönt inlägg som vanligt här också!!Ja, om jag fick välja så skulle jag flytta söderut på vintrana och komma hem till Sverige på somrana.Solen ger energi..Vilken UNDERBAR badring!krameli, Annaleena
Ta stolta steg mot 38, har själv passerat med råge. Att fylla 40 var faktiskt något av de bästa jag gjort. Åren mellan 30 och 40 ska innehålla så mycket så det var på nåt sätt skönt att passera ut på andra sidan.
Här möts man alltid av intressanta och kreativa inlägg, det är så roligt att kika in hit! 🙂
Skulle verkligen kunna tänka mig en “you look lovely today bag” Vilken glädjespridare. Ljuset gör livet betydligt lättare att leva. Vi är på landet varenda helg just nu. vill bara vara ute ute ute i trädgården.
Tänkvärd text – och underbara bilder därtill. Din blogg är alltid värd besöket! 🙂
Känner igen det där med att försumma sig själv och försöker faktiskt klämma in egen tid, jag tar mig rätten liksom att åka på massage eller ta en eftermiddag på stan eller boka kvällsfika med väninnor. Trots att mina barn är ganska små fortfarande så har goda råd från en fin väninna gett mig mer insikt; hon var på väg att splittra sin familj för hennes egen tid helt försvunnit genom åren…bara mamma liksom; hela tiden! Hon har fått mig att tänka om…rejält! Tack för fina inlägg!
Go girl – du kan det! Lite läppstift till drömmarna om Gotland och så vita Converse till det och jag ser dig framför mig – snyggare än vanligt.Jag håller med – visst har man vaknat till lite ur vinterdvalan. Allt känns lite lättare nu och det liksom kurrar lite i magen efter livets gotta. Kan vara ett par veckor på en ö eller bara en hel sommar på terassen hemma. Gott är det i alla fall.Kram från hon som uppdaterar dig först – så klart. 😉
Åh, vad jag känner igen mig i din beskrivning!! Befinner mig dessutom i ett vägskäl när det gäller mitt “professionella” liv, vilket ena stunden känns skrämmande, och andra stunden spännande… Annars är det en kombo av att börja uppvärdera sig själv och njuta av barnen medan de fortfarande är relativt små.Ta hand om dig!Anna
Ja visst växer de små så himla fort! Jag har tvingat mig själv att stanna upp den senaste tiden och njuta av uppmärksamheten de kräver, snarare än stressa upp mig av den. Kvällar när tvättbergen tornar upp sig, disken står i köket, man har en massa “vuxen-måsten” och samtidigt är det någon i familjen som vill att “mamma, ligg här hos mig”, “mamma, läs en bok till”. Det går så snabbt, och snart står man där själv, som förälder, och kräver deras uppmärksamhet, när nåt annat pockar på. Nej! Njut här och nu! Och jag lovar, det är helt ok på andra sidan fyrtiostrecket! :-)Många kramar och tack för inspirerande blogg.
Nej, barnen kommer inte alltid vara små. Det är mycket påtagligt här där vi har barn som nu slits mellan barndom och tonår och som allt mer börjar stå på egna ben. Men trots det blir det fortfarande mycket pussar och kramar. Glädjande och värmande i hjärtat! Det ligger mycket i ordspråket “Det man sår, det skördar man”.På med läppstiftet Weronica och njut av våren och den annalkande sommaren. Snart känner du den friska havsluften på Gotland igen och din tid är nu. Njut! Sköt om dig!Kram Lotta
Ååå, jag känner igen mig så väl i det du skriver ska du veta. Jag tror att man måste ge sig själv tid att landa och acceptera vissa situationer, för vissa (som mig själv t ex) tar det lite extra lång tid bara. Själv har jag extremt svårt att acceptera att barnen blir stora så fort, jag vill köra varje dag i slow motion ett tag helst.Kram.