Utvalt: Yourlife

Har ni läst den nya tidningen Yourlife? Jag har kikat en del på nätverket sedan det lanserades på webben i våras. Jag följer även en del bloggar där. Nu är det dags att finna Carina Nunstedts nya magasinbaby i tidningshyllan. I går siktade jag tjusiga Carina Berg på Ica Maxi. Plus nummer ett för pedagogiken i ett mer naturligt omslag. Vad har hon för något i ansiktet? –Jamen, det är ju sådana där som mamma har. Kolla under mina ögon när jag skrattar. Jo visst, där sitter de fint – till skillnad mot alla slätstrukna retuscherade donnor som dottern redan ser i magasinen.

yourlifeomslag-kopiera.jpg

Såväl Nunstedts tidigare Mama och Family Living kom så precis rätt i mitt och andras liv när de en gång lanserades. Jag läste från pärm till pärm och kände att de var skrivna rakt till mig. Tidigare var det fotriktiga föräldramagasin, men nu blev det livsstil för fulla muggar. Inte för att jag hängde så mycket på caféer och sippade kaffelatte, men det var ett helt nytt språkrör för en ny föräldrageneration. Nu var det ett bra tag sedan jag läste Mama, så jag borde tillhöra målgruppen för Yourlife. För lite så känns det. Som om Lattemammans barn har vuxit upp och hon får lite andra intressen än att hålla sig ajour med de nyinkomna plaggen på Po.P. Nu är hon tillbaka i karriären med mer fokus på sig själv, sitt jobb, sina kläder, sin spirituella och sin bokliga bildning. Det finns lite av de andra tidningarnas plocksidor med, men nu är det mer fokus på de längre och mer djuplodande personporträtten och reportagen. Jag gillar layouten och formatet på tidningen. Jag gillar att läsa lite mera om intressanta människor. Jag gillar att man gör hela upplevelsen flerdimensionell med satsningen på nätet och möjlighet att deltaga i event. Men ändå träffar den kanske inte mig lika hårt som de tidigare magasinen. Kanske för att målgruppen känns lite vag? Man kan antaga att det väntas lite kritik även här för att vända sig till en begränsad klick karriärkvinns med mycket pengar – och kanske för lite tid för att ägna sig åt allt det utvecklande som radas upp i tidningen. Premiärnumret har dock väckt min nyfikenhet och givit mersmak. Jag kommer att fortsätta följa utvecklingen framöver. Vad tycker ni andra som har läst?

signature

26 comments

  1. Åh spännande, den har jag missat! Jag var ju mitt i målgruppen när Amelia kom en gång i tiden, ny och fräsch. Mama gillade jag men kändes snart fel, jag hade liksom för stora barn…. så jag har länge känt mig lite “för gammal” för en del av de nya livstilsmagasinen. Jag är ju inte en storstadsmamma som fick barn och skaffade hus vid 35 utan vid 26…. så nu när jag är 45 och har halvvuxna barn känns många av de här magasinen inte alls träffande. Eller också är det så att man även “bör vara” en viss person. Hm, jag är verkligen en sökare i området… ska testa och se vad jag gillar denna tidning, så tack för tipset!Kram Milla

  2. Jag läste den igår på en tågresa. Tidningen var sedan länge beställd för jag har precis som du gillat både mama och Family Living, speciellt FL. Jag blev så glad över att påminnas om något från mitt tidigare liv där jag orkade engagera mig i något utöver mig själv och min familj. Jag är kanske redo för det igen på något vis. Inte för att jag blev exakt glad över att läsa om barnsexhandel men jag blev glad över att bli omskakad.

  3. Jag känner mig redo från tårna. Mama har gått ur min tid, Family Living känns helt rätt och jag älskar den tidningen, men sedan har det fattats mig ett magasin. Visst – både Femina och Damernas Värld går hem i min stuga – extra mycket för de reportage om intressanta människor och livsöden de ibland, men allt för sällan, ger, men Amelia, Tara, M och allt vad de heter känns inte som att de riktar sig till mig. Så detta osar lite Lina ändå. Jag ska genast bege mig till ICA jag med. Jag och mina “skrattrynkor” som ju numer finns där bara jag ler lite. Pyttelite ler – jättemycket rynkor. Det är fint att le. Visst då?! :)Kram och tack för ännu en dags inspiration. Du äger!Lina

  4. Ja du den kanske vore något för mig? Måste glutta lite nästa gång på maxi:) Kram på dig, hoppas A kryar på sig snart..förra veckan Vabbade jag med Emma och tydligen går det lite baciller på skolan…kram kram, M

  5. Tack för detta tips. Här hemma är sjukstuga idag och jag satt just och tänkte på vilken tidning jag skulle be maken köpa med sig hem. Nu vet jag.

  6. Man kan fråga sig om jag lider av mindervärdeskomplex men när jag läste Yourlife kände jag mig helt attackerad av alla “lyckade” människor. Jag vet inte riktigt vad det var som störde mig men jag fick ingen bra känsla i magen när jag läste den. Som den magasinjunkie jag är har jag dock redan tecknat mig för en prenumeration så jag kommer fortsätta läsa.. Jag gillar själva konceptet måste jag säga, tycker det känns som en kul idé men frågan är väl om tillräckligt med människor kommer tilltalas. Jag gillade omslaget också, tyckte det var en fullträff. Jag är också en av dem som avancerat från Mama via Family Living. Jag borde inte alls läsa Mama fortfarande eftersom jag mentalt och fysiskt har passerat gravidstadiet men jag har alltid varit svag för omslagsintervjuerna med kändisar. Jag antar att det beror på att graviditet/förlossning/föräldraledighet är något som alla tycks älska att prata om. Även om kändisarna kanske egentligen inte vill att alla ska veta att de fick bristningar så kan de liksom inte låta bli att dela med sig 🙂 Så jag älskar fortfarande att läsa dessa öppenhjärtliga intervjuer, alltifrån Jessica Almenäs förlossningstrauma till Ulrika Nilssons kub-test nojjor.

  7. Alla: Testa! Och återkom gärna med tankar sedan.Milla: Amelia har jag helt tappat bort. Evigheter sedan jag läste den. Tara har jag läst hos min mamma ett tag. En trevlig tidning, men det känns som om jag inte riktigt kvalar in åldersmässigt ännu. Yourlife kändes inte så åldersnischad i kultur/bok-sidorna som känns mer allmängiltiga för den intressegruppen. Identifikationen ligger nog helhetsmässigt mest i närheten för storstadskvinna i karriären med många intressen. Men man kanske inte alltid behöver identifiera sig utan kanske inspireras snarare? Jag har inte riktigt bestämt mig i frågan dock 🙂 Ylva: Ja, lite samma grej för mig. Det är ju lite annat i livet än den allra närmaste sfären – faktiskt 🙂 Vi får se hur tidningen utvecklar sig. Det skall bli spännande att följa!Lina: Haha! Berg:skan är ung och snygg – i alla fall om man jämför sig en måndag och nästan alla andra dagar också :). Jag är ju grymt beroende av tidskrifter, men håller mig mest inom inredningsfacket nu. Dameras Värld har jag just nu efter något erbjudande. Elle har jag sagt upp. Och mer “livsstilsinriktade kvinnomagasin” läser jag sällan. Mama var som en kompis att hålla i handen där i början. Så skall en sådan “kvinnotidning” kännas för att vara riktigt bra. Testa och se vad du tycker! Och tack, kära Lina. Jag äger, yes I do 🙂 KramMia: Nu kommer de. Skolbacillerna. Hoppas att de svischar iväg med fart denna gång. KramKarin: Ni också? Krya på sig! Hoppas att du gillar tidningen, så att du får något kul i dag då :)Sofia: Lite så kan det nog bli kan jag känna. Istället för promota de rätta bebiskläderna eller de senaste tapeterna blir det till ett annat “krav” om att förverkliga sig själv. Inte bara sitta på ändan i TV-soffan passiv, utan iväg på retrat, spa, läsa massor av böcker och aktivera sitt intellekt. Man önskar ju en fullt tillåtande attityd och att allt skall skänka inspiration, men jag förstår hur du resonerar. Och håller med om Mamas omslagsintervjuer. Brukar läsa dem på webben 🙂

  8. Jamen där fick jag ju svar på det jag funderat på. Jag har noterat den i förbifarten i något sammanhang jag inte minns, och undrat vad det är för “djur”. Låter absolut som en tidning jag vill prova! Jag har också gått Mama och Family Living vägen där Family Living är det som fortfarande kommer hem.Tack för tips!

  9. Jag förbokade första numret redan i våras, väntade ivrigt på första numret och surade intensivt när jag fick det i brevlådan med en dags försening ;).Jag gillade verkligen mama, även fast inte heller jag var någon äkta latte-mamma. Family Living har jag dock haft svårt för. Den var för mycket ; kändisreportagen var helt enkelt inte intressanta för mig.Amelia har jag aldrig gillat, däremot gillar jag M, som jag läser hos min mamma. Saknar egentligen gamla Månadsjournalen. Är uppvuxen med tidningen VI, men tycker numer den är lite för sossig och övre medelålders för min smak. Lisa Förare-Winblad, matskribenten, kallade YOURlife för en “VI Läser light”,komplimang, och jag håller med henne. Jag tyckte om detta första nummer, och kommer fortsätta läsa tidningen så länge den väcker min lust. Något liknande finns inte i Sverige. Man måste beundra Carina Nunstedt, hon är en otroligt driftig kvinna med total fingertoppskänsla för vad som ligger i tiden.

  10. Mrs. b: Prova – absolut! Jag hänger också kvar i Family Living, men det är inte samma kick att få den längre som den var där precis i början 🙂

    Annika: Absolut. Nunstedt är mycket duktig på att sätta fingret i luften och se vad det är vi vill ha – innan vi riktigt själva vet det :). Månadsjournalen ja. Det var ljuva personporträtt-tider det. Vi har jag aldrig läst regelbundet, så där har jag en liten lucka. Ett plus med Yourlife är att jag faktiskt fastnade på en hel del och faktiskt läste. Det blir ju så med många bläddermagasin som Warhol en gång sade – I never read, I just look at pictures :). Det skall bli mycket spännande att se hur konceptet Yourlife utvecklas framöver.

  11. Heej!!!Ville bara hälsa på och säga tack för titten hos mig… Vilken cool blogg du har! Fnissade lite när jag såg bilden på tidningen i inlägget. Jag bläddrade nämligen igenom den på ICA idag lite nyfiken som jag var på den….. Hann dock inte skaffa mig en uppfattning… Kul att få läsa din analys av den… Jag blev i alla fall nyfiken… och ditt inlägg förstärkte det…. Är en magasinsnörd… och köper massor av tidningar. Men mest inredning och trädgård…. Kram Charlotte

  12. Jag håller med dig. Jag tycker att den överlag var bra så att jag kommer nog fortsätta köpa den, men målgruppen var inte lika tydlig som för mama och family living.

  13. Jag har sedan tidigare tecknat mig för en kortare prenumeration, men jag hade nog för höga förväntningar inför premiärnumret så jag blev något besviken. Men det är som sagt bara första numret, jag kan nog känna annorlunda efter något nummer till. Sedan tycker jag att pappret är lite för olyxigt;)! Min favvo är Tara och den konkurrerar inte ut den ännu i allafall.

  14. Jag köpte också tidningen när jag handlade på Maxi förra veckan, trots att jag inte tillhör målgruppen (tidningsnörd som jag är) och jag blev faktiskt ganska positivt överraskad. Jag fastnade också för många reportage och läste läänge, jag älskar layouten och formatet men ibland tycker jag att den blev lite väl “andlig”. Jag ger den en chans till och ser om det andliga bara var en röd tråd i detta nummer, om nästa nummer är bra är tecknar jag en prenumeration 🙂

  15. Jag tillhör också dem som följt webben sedan en tid tillbaka och fångades framförallt av “mer slowfix än quickfix”. Är så urbota trött på alla “gå ned 3 kilo till helgen”-rubriker och hittade snabbt igen mig i tidningen när den kom hem. Gillar att den inte är slutläst efter en kväll och att det är längre intervjuer, mycket boktips för en boknörd. Ja, jag tycker mina förväntningar infriats.Måste hålla med Annika om VI och att detta skulle kunna platsa som “VI light”.Wilma like 😉

  16. Blir säkert jättespännande. Men jag undrar hur länge det kommer att dröja innan vi måste läsa reportagen med/om:* Ann Söderlund* Emma Hamberg* Martina Haag* Laila Bagge* Pernilla och Pirelli* Systrarna Widelloch så är vi tillbaka på ruta ett.

  17. Hej!Jag läser din blogg då & då men har aldrig kommenterat – dags nu! Du är så härligt lagom – och det är en komplimang!! – att man aldrig tröttnar, vilkat jag ofta gör med andra bloggar/hemsidor.Angående Yourlife tycker jag att Layouten var väldigt rörig! Vet inte hur det är tänkt där men det känns som att allt bara går ihop och man vet inte vad som är redaktionellt kontra annons/reklam/produkt. Tyvärr drar det ner mycket för mig som gillar det visuella. Intervjuerna är bra då de går på djupet med lite annorlunda vinklar, men jag hoppas att de letar rätt på lite udda intervjuobjekt som man inte redan läst om 20 ggr…;DTanken är dock lysande och det kan bli bra – hmm, jag borde mejla precis detta till Carina Nunstedt, eller hur? ;D/ Sara

  18. Jag kastade mig över den när jag såg den i hyllan men jag måste erkänna att jag inte blev särskilt imponerad. Visst, snygg layout och grymma intervjuer men resten var inte riktat till mig i alla fall. Men å andra sidan, den passar säkert en annan målgrupp.Tack snälla du förresten för din kommentar, den värmde.

  19. Jag är också en fd mama och family living-läsare och kände igen de båda tidningarna i yourlife. Jag tyckte att den innehöll en hel del intressant att läsa men den var ingen klockren hit. Den kanske vinner i längden? Den var lite för tillrättalagd och humorbefriad. Jag som är en lantlolla och bor i ett litet samhälle på västkusten kan inte riktigt identifiera mig med den storstadskvinna som tidningen riktar sig till. Jag känner mig utanför helt enkelt. Sen tyckte jag också att layouten var för rörig.Ha det gott:)Carina

  20. Nu har även Lina läst och redo för åsikt. Jag gillade den inte.Kanske tidigt att dissa något efter premiärnumret, men layouten fick mig rent av snurrig. Den känns som en hårdpackad resväska, där allt liksom är inklämt överallt. Hade formatet var större, som jag hade föredragit, så hade det också funnits mer plats och kanske inte varit så “överpackat”. Visst var det trevligt att läsa om Carinas samtal med snyggingen Berg, men inte ens där kunde jag slappna med ögonen. Nästa lite så att man inte vet vart det fortsätter och därför måste hålla lite koll framåt och då inte kan koncentrera sig på vart man står just nu. Ja, eller inte vet jag, men så säger mitt hjärta i alla fall. Ett nummer till ska jag ge tidningen, men det är allt. Kanske hämtar den hem det i nästa nummer. Kanske inte. KramLina

  21. Jag har kommit halvvägs nu, så det är kanske för tidigt egentligen med ett utlåtande :-)Men det jag redan nu reagerar på är en del av layouten. Jag känner precis som Lina och sara – att det är rörigt och att jag blir snurrig av alla olika typsnitt och fontstorlekar som får samsas i ett och samma stycke. Läsningen flyter liksom inte på, utan kräver koncentration. Sedan slogs jag också av att en del uppslag får man titta både en och två gånger för att inse om de är reklam eller redaktionellt. Men men, det kanske bara är en vanesak, att det tar tid att “lära sig” en ny tidning.Innehållsmässigt känner jag lite både och. Nu har jag läst allt hitills (så långt jag kommit vill säga), men kan ännu inte avgöra om det är av intresse eller för att det är “första tidningen så jag läser igenom allt”.Men jag kan tänka mig att jag kommer att köpa ett nummer till för att känna efter en gång till sen 🙂

  22. Fick låna tidningen av en kompis, har bläddrat igenom den och håller helt med Sara, otrolig jobbig layout. Rörig och man orkar inte med allt plotter, orkar inte läsa alla små rutor.. Jag borde kanske ge den en andra chans men första intrycket var inge bra alls tyvärr..

Leave a Reply to finacarina Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *