Utvalt: Nothing compares to you

nothingcompares-kopiera.jpg

En av mina favoriter all time. Den har fortfarande förmågan att krypa in under själen på mig. Bitterljuva minnen. Mest bittra. Men lite ljuva för all del. En hyllning till den flickan. Som växte upp. Och blev ganska lycklig ändå :).  Och som shoppade sig några örngott av Lovisa Burfitt från H&M Home. Deras Autumn Makeover är så mycket roligare än det första släppet tidigare i höst. Lite Burfitt till dig kanske? In och kika. Det finns riktiga guldkorn.

5 comments

  1. Jag kan nog bara instämma…När var det egentligen?! 1985 eller?! Känns som då, när man var sisådär 14-15,,Och ack vad livet kunde vara bitterljuvt då…Skönt att man har passerat tonåren ;-)Ha en fin torsdag!Kram!

  2. Sofia: Jag var sexton eller var det sjutton, typ skiftet mellan åttio -nittital just där och då när jag minns den som bäst. Sedan grät jag ögonen ur mig till Michael Bolton. Högt – och lågt :). Tack detsamma! Kram

    Frida: Jag skall sussa på det i höst om man nu inte gör en kudde av det att ha på sängen som prydnad. Burfitt kan – i vanlig ordning!

  3. Oj en sån nostalgihit du vaskat fram!Ja jisses så man kunde gråta på den tiden. Hormoner och känslor delade vagn i tonårens bergochdalbana! Snyft snyft. Ena dagen lycka – andra dagen olycka. Man hoppades att “Han” skulle titta på en, kanske med ett leende, och man önskade innerligt att man inte skulle bli sist vald på gympan.Satt de stentvättade jeansen snyggt om rumpan och var luggen lagom spretig och uppsprejad? Livets stora frågor då. 🙂 Både O Connor och Burfitt vet sin sak!

Leave a Reply to Sofia på Mokkasin Cancel reply

Your email address will not be published.